För att driva arbetet framåt har två nyutexaminerade byggnadsantikvarier anställts under sommaren. Ina Sjöstrand och Petra Nordwall ska kontakta de föreningar som ännu inte skickat in sina uppgifter.
– Vi hoppas få in så många svar som möjligt under sommaren. Även om det är en intensiv period för många föreningar är det också den tid då många styrelsemedlemmar finns på plats ute på hembygdsgårdarna, säger Helena Rosenberg, kulturmiljöstrateg vid Sveriges hembygdsförbund.
Ringer upp föreningarna Arbetet bygger vidare på den enkät som redan skickats ut till medlemsföreningarna. Under sommaren kommer Ina Sjöstrand och Petra Nordwall att ringa de föreningar som ännu inte svarat, hjälpa till med frågor och registrera de uppgifter som kommer in.
För de föreningar som skickat in kartor över sina byggnader kopplas varje byggnad till en digital karta tillsammans med de uppgifter som lämnats.
– Det här är en grundläggande inventering. Med hjälp av både enkätsvaren och kartan kan vi sedan göra sammanställningar och analyser som blir värdefulla både för oss själva och i vårt arbete gentemot myndigheter och andra aktörer, säger Helena Rosenberg.
Ska ge en nationell bild Undersökningen är medvetet enkel. Syftet är inte att göra detaljerade kulturhistoriska utredningar, utan att skapa en nationell överblick över hembygdsrörelsens byggnadsbestånd.
– Vi har ställt ganska få frågor för att inte göra det för komplicerat för föreningarna att svara, men samtidigt få en bild av vilka byggnader som finns inom hembygdsrörelsen, säger Helena Rosenberg.
Genom uppgifter om byggnadernas ålder, om de har flyttats och vad de ursprungligen använts till går det att få en första bild av deras kulturhistoriska värden. Enkäten innehåller också frågor om byggnadsmaterial, storlek, uppvärmningssystem och om föreningen har sökt eller fått bidrag till byggnadsvård.
– Till att börja med är det en kvantitativ undersökning, men vi hoppas kunna komplettera den med mer kvalitativa uppgifter om byggnadernas kulturhistoriska värden längre fram.
Vi hoppas kunna komplettera med mer kvalitativa uppgifter om byggnadernas kulturhistoriska värden längre fram.
Viktigt underlag för framtida stöd Kartläggningen ska inte bara ge bättre kunskap om byggnaderna. Den ska också ge Sveriges hembygdsförbund ett starkare faktaunderlag i dialogen med politiker och myndigheter.
– Vi vill kunna visa, med statistik, vilken betydelse hembygdsrörelsens byggnader har och vilka behov som finns. Det stärker våra möjligheter att argumentera för att det behövs mer stöd till vård och underhåll av kulturhistoriskt värdefulla byggnader, säger Helena Rosenberg.
Kan hjälpa vid energideklaration Enkäten har utökats med frågor om bland annat samlingslokaler, uthyrning och uppvärmningssystem. Bakgrunden är bland annat de nya krav på energiprestanda som diskuteras inom EU.
Byggnadens användning, storlek och uppvärmning påverkar hur den klassificeras vid en energideklaration. En låg energiklass kan i sin tur få ekonomiska konsekvenser, exempelvis genom att göra det svårare att få fördelaktiga lån inför framtida renoveringar.
– Genom den här kartläggningen får vi bättre kunskap om rörelsens byggnader och kan föra en mer faktabaserad dialog med myndigheter och politiker om vilka konsekvenser olika regelverk kan få för kulturhistoriskt värdefulla byggnader, säger Helena Rosenberg.
”I hela landet skapar ideella kulturföreningar verksamhet, mötesplatser och möjligheter till deltagande, skapande och arrangörskap. En stor del av detta arbete hålls samman genom riksorganisationer som erbjuder utbildningar, nätverk, medlemsstöd, samordning och utveckling”, skriver Anna Livion Ingvarsson, verksamhetschef för Ideell kulturallians, i ett uttalande.
Inflationen har urholkat stöden Rapporten bygger på en analys av statliga verksamhets- och organisationsstöd mellan 2016 och 2026 samt en enkät bland medlemsorganisationerna. Enligt rapporten har de ideellt organiserade kulturorganisationernas resurser minskat med 34 procent i reala termer under perioden. Om stöden hade följt inflationen skulle organisationerna tillsammans ha haft omkring 35 miljoner kronor mer att bedriva verksamhet för i dag.
”Konsekvenserna för kulturlivet märks redan nu”, konstaterar Anna Livion Ingvarsson.
”Osynliga” nedskärningar För många organisationer syns inte nedskärningarna direkt i budgetarna. De kan ha fått ungefär samma anslag som tidigare eller mindre nominella höjningar. Men när kostnadsökningarna för personal, lokaler, resor och verksamhet räknas in har resurserna krympt betydligt.
Rapporten pekar också på att många organisationer blivit allt mer beroende av projektstöd. Samtidigt ökar kraven på ansökningar, uppföljning och rapportering. När långsiktiga organisationsstöd ersätts av kortsiktiga projektmedel blir det svårare att finansiera kanslier, medlemsservice, utbildningar och annan verksamhet som utgör grunden för organisationernas arbete.
Sveriges hembygdsförbund får mindre för kultur Sveriges hembygdsförbund är en av organisationerna i rapportens underlag. För SHF har stöden från kulturpolitiskt håll i reala termer minskat med sammantaget 32 procent på tio år, enligt generalsekreterare Jan Norwall.
Medlemsföreningarna arrangerar omkring 30 000 öppna aktiviteter varje år, varav många riktar sig till barn och unga, men stödet från Kulturrådet har alltid varit begränsat, framhåller han.
– Trots föreningarnas betydelse för kulturliv utanför centralorterna har stödet från Kulturrådet alltid varit väldigt blygsamt – som mest 490 000 kronor. I dag får vi nöja oss med 350 000 kronor.
Även det större stödet från Riksantikvarieämbetet har minskat i reala termer.
– I dag mottar SHF 1,7 miljoner kronor. En minskning med 100 000 kronor jämfört med 2016. Men räknar man in inflationen är det en minskning med 29 procent, konstaterar Jan Nordwall.
Ökning av stöd för miljö Samtidigt har bidragen från miljöpolitiken till Sveriges hembygdsförbund utvecklats i motsatt riktning. Det stödet har ökat kraftigt under samma period.
2016 uppgick bidraget till 600 000 kronor. I dag mottar SHF 1,5 miljoner kronor. En ökning med 89 procent om man räknar in inflationen.
Den utvecklingen, tillsammans med medlemsavgifter och andra intäkter, har gjort att förbundet kunnat fortsätta utveckla verksamheten.
– Till skillnad från andra ideella kulturorganisationer har SHF en unikt stark egenfinansiering genom medlemsavgifter. Affärsavtalet med Länsförsäkringar Halland har vissa år också bidragit till att vi kunnat bygga upp Hembygdsportalen. Sammantaget betyder detta att vi kan arbeta långsiktigt och även utveckla stödet till medlemsföreningarna, säger Jan Nordwall.
Text: Helena Rosenberg, kulturmiljöstrateg Sveriges hembygdsförbund
I april 2026 besvarade SHF ett antal remisser från Boverket som alla rörde EU:s nya direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD), som Bygd och Natur tidigare skrivit om. Vår bedömning är att mer arbete krävs för att direktivet inte ska riskera få negativa konsekvenser för kulturhistoriska värden i bebyggelsen.
Otillräckligt skydd för kulturhistoriska byggnader Det aktuella EU-direktivet ger medlemsstaterna möjlighet att undanta byggnader med särskilt kulturhistoriskt värde från vissa energikrav, om dessa skulle leda till oacceptabla förändringar av byggnadernas karaktär eller om åtgärderna inte är tekniskt eller ekonomiskt genomförbara. Trots detta har Boverket i sina förslag valt att inte utnyttja denna möjlighet.
Vi är starkt kritiskt till detta ställningstagande. Det innebär även ett avsteg från direktivets krav på att nationella genomföranden ska ta hänsyn till byggnaders historiska särart. I stället för undantag föreslår Boverket att anpassningar ska kunna göras i enskilda fall, där hänsyn tas till bland annat kulturhistoriska värden och ekonomiska förutsättningar.
Det bedömer vi vara ett otillräckligt skydd, eftersom konsekvenserna av energieffektiviserande åtgärder då i hög grad skulle bero på vilken kunskap som finns hos fastighetsägare och energiexperter.
Resurshushållning är hållbart Från Sveriges hembygdsförbund vill vi betona att det byggda kulturarvet utgör en oersättlig resurs. För att fullt ut förstå dess klimatpåverkan krävs livscykelanalyser även för äldre byggnader, inte enbart för nyproduktion. Sådana analyser är avgörande för att kunna synliggöra äldre byggnaders ofta låga klimatavtryck, möjliggöra rättvis klassificering vid energideklarationer och skapa rimliga krav på energieffektivisering.
Krav på energieffektivisering måste också vägas mot principen om resurshushållning. Att ersätta äldre byggnadsdelar, såsom fönster med handblåst glas, med nyproducerade alternativ, innebär ofta en ökad resurs- och energianvändning. Det är varken miljömässigt hållbart eller förenligt med varsam hantering av kulturhistoriska värden.
Det strider dessutom mot den avfallshierarki som följer av EU:s avfallsdirektiv och som redan är införlivad i svensk lagstiftning. Enligt denna ska avfall i första hand förebyggas, vilket innebär att befintliga resurser bör bevaras och användas så länge som möjligt.
Ett system som inte fullt ut inkluderar kulturarvet EU:s regelverk utgår i stor utsträckning utgår från en tillväxtorienterad modell, där fokus ligger på att styra nyproduktion i en mer hållbar riktning. Bevarandet av befintliga byggnader och material ges inte samma utrymme.
En särskilt problematisk punkt är att en betydande del av de berörda byggnaderna ägs och förvaltas av ideella organisationer. De fyller viktiga funktioner som samlingslokaler, uthyrningsobjekt och bärare av lokalhistoria. Det föreslagna regelverket riskerar att få omfattande konsekvenser för dessa aktörer, som i många fall saknar både ekonomiska resurser och specialistkompetens.
Sveriges hembygdsförbund menar därför att kulturarvets värden behöver synliggöras och integreras i internationella hållbarhetssystem. Detta förutsätter att frågan lyfts politiskt på EU-nivå och att svenska myndigheter ges tydligare uppdrag i denna riktning. I annat fall finns en risk att kulturarvet trängs undan i strävan att uppfylla uppsatta tidsramar.
FAKTA. EU:s klimatmål
EU:s klimatmål innebär att nettoutsläppen av växthusgaser ska minska med minst 55 procent till 2030 jämfört med 1990 års nivåer, med sikte på 90 procent till 2040 och klimatneutralitet senast 2050. För att nå dessa mål har EU lanserat tillväxtstrategin Den europeiska gröna given.
Inom ramen för denna strategi har flera rättsakter tillkommit, däribland det reviderade direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD), taxonomiförordningen och förordningen om restaurering av natur. Även EU:s avfallsdirektiv, som innehåller den så kallade avfallshierarkin, utgör en central del av det regelverk som påverkar hur byggnader ska hanteras.
På flera platser i Sverige planeras manifestationer mot planer på uranbrytning lördag 28 mars 2026. I Skövde är hembygdsrörelsen medarrangör.
Sedan förbudet mot uranbrytning slopades vid årsskiftet har frågan varit högaktuell i Skövde, Östersund och Vilhelmina kommuner. På dessa tre platser arrangeras protester samma dag, lördag 28 mars. I Skövde, på Hertig Johans torg, håller Västergötlands hembygdsförbund i manifestationen, i samarbete med Skaraborg Naturskyddsförening, Hela Sverige Skaraborg och LRF i Falköping, Tidaholm och Skara.
– Hembygdsrörelsen har sedan lång tid tillbaka tagit ställning kring frågor som rör bevarande av naturmiljö- och kulturarvsfrågor och har ett program för hållbar utveckling av natur- och kulturlandskapet, Hållbara landskap, säger Jan-Olof Berglund, kassör i Västergötlands hembygdsförbund.
– Med detta åtagande är det självklart att vi deltar i protesterna mot det som nu hotar vårt område.
Undersökningstillstånd vid Billingen I anslutning till Billingen och flera andra berg i Västergötland fick det norska företaget Titan Strategics i fjol undersökningstillstånd för att leta efter metallerna vanadin och molybden. Denna berggrund är rik på alunskiffer och här utvanns uran i slutet av 1960-talet. Västergötlands hembygdsförbund befarar att historien kan komma att upprepa sig. För att samordna motståndet lokalt har de tillsammans med Naturskyddsföreningen, LRF och Hela Sverige Skaraborg bildat styrgruppen Regional samverkan för Västgötabergen. Denna grupp, där Jan-Olof Berglund är hembygdsförbundets representant, krävde redan i höstas att politikerna ska:
Skydda natur-, kultur och odlingslandskapen kring Västgötabergen.
Förbjuda all utvinning av mineraler och metaller, däribland uran, ur alunskiffer.
Behålla det kommunala vetot mot uranbrytning.
Brytning skulle ske som dagbrott – Alunskifferfyndigheterna är belägna på ett relativt ”tunt” lager under markytan och blir det brytning sker det i dagbrott över stora ytor, säger Jan-Olof Berglund.
– Därmed berör det först och främst hela boende- och livsmiljön inom stora områden på Billingen. Det som utöver detta är det stora hotet mot framtida vattenkvalitet för vår levnadsmiljö.
Han ser också en risk att urlakning ur området kan förorena kvaliteten på dricksvatten i Vättern. Även Vänern kan påverkas då den ligger i Billingens avvattningsområde, menar Jan-Olof Berglund.
Blir det brytning sker det i dagbrott över stora ytor.
Listat som geopark av Unesco Platåbergens geopark utnämndes 2022 till Sveriges första Unesco globala geopark. Den omfattar flera platåberg, inklusive Billingen, i ett landskap där geologiska platser och landskap anses vara av internationell betydelse.
– Det blir med stor sannolikhet raderat om brytning kommer till stånd, säger Jan-Olof Berglund.
2025 överklagade Västergötlands hembygdsförbund, tillsammans med hundratals andra, Titan Strategics undersökningstillstånd, men överklagandena avslogs. Protesterna fortsätter nu med bland annat nationella manifestationer den 28 mars 2026 på temat För rent vatten, mot brytning i alunskiffer.
Talare från flera partier inbjudna Till manifestationen i Skövde är en rad talare inbjudna, däribland Miljöpartiets språkrör Amanda Lind, riksdagsledamöterna Ulrika Heie, Centerpartiet och Andrea Andersson-Tay, Vänsterpartiet samt Johanna Svensson från Socialdemokraterna i Falköping.
EU:s energiprestandadirektiv, EPBD, ska vara infört i svensk lagstiftning senast 29 maj 2026. Men Sverige är inte redo att börja tillämpa direktivet, eftersom förvaltare av kulturhistoriska byggnader riskerar att drabbas. Det menar Riksantikvarieämbetet i ett pressmeddelande.
– Klimatomställningen får inte ske på bekostnad av vårt byggda arv. Den måste ske tillsammans med det. Kulturmiljön och den befintliga bebyggelsen är och behöver ses som en resurs i omställningen, säger Susanne Thedéen, riksantikvarie på Riksantikvarieämbetet.
Mot bakgrund av återkommande signaler, både från Sverige och övriga Europa, om att fastighetsförvaltare har svårt att nå de energibesparingskrav som följer av EPBD uppdrog Riksantikvarieämbetet Lunds universitet att göra en studie om energirenovering av byggnader med kulturvärden relaterat till EPBD. I rapporten framkommer att kraven på energiprestanda behöver kompletteras med bättre verktyg för att identifiera, värdera och bevara kulturhistoriska byggnaders särdrag. Risken är annars att dessa byggnader går miste om möjligheter till stöd och lån, trots att de ofta behöver särskilt anpassade och varsamma åtgärder.
– Konsekvensen kan bli att kulturhistoriska värden går förlorade, eller att nödvändig energieffektivisering inte genomförs, säger Ebba Gillbrand, utredare på Riksantikvarieämbetet i pressmeddelandet.
Renoveringsraseriet: Värna varsamhetskravet Även Alfred Skogberg, ordförande i föreningen Renoveringsraseriet, hyser oro.
– Varsamhetskravet i plan- och bygglagen måste väga tyngre än EU-direktivets stelbenta energiklasser, säger han.
– Vi kan inte stirra oss blinda på enbart driftenergi. En byggnads totala klimatavtryck inkluderar den energi som redan är bunden i huset. Att slänga ut fungerande byggnadsdelar skapar ett enormt utsläppsberg här och nu som tar decennier att ”spara in” genom lägre driftkostnad. Ska något bytas ut behöver det därför bevisligen vara till stor nytta för klimatet och det måste ske i samspel med kulturarvet, så att det inte förvanskas.
Vi kan inte stirra oss blinda på enbart driftenergi. En byggnads totala klimatavtryck inkluderar den energi som redan är bunden i huset.
Svårt energieffektivisera hembygdsrörelsens fastigheter Sveriges hembygdsförbund hyser också farhågor. Tillsammans med flera andra ideella fastighetsägarorganisationer arbetar Sveriges hembygdsförbund på ett yttrande gällande det nya energiprestandadirektivet. Förbundet bevakar även på egen hand de kulturhistoriska värdena, och är kritiskt till målet att alla byggnader ska vara nollutsläppsbyggnader år 2050.
”Hembygdsrörelsens byggnader har ofta kulturhistoriska värden som inte bör förvanskas. Energieffektiviseringar för dessa kan vara svåra att lösa”, skriver förbundet i ett remissvar till Boverket i januari 2026. ”Ett scenario kan bli att byggnader slutar att värmas upp och därmed kan värden gå förlorade av det skälet. Hembygdsrörelsens möjlighet till bidrag har minskat de senaste åren och införandet av krav på energieffektiviseringar kommer att försvåra ytterligare för deras förvaltande av sina fastigheter.”
Byggnadsvård räknas inte som miljönytta Riksantikvarieämbetet konstaterar att EU:s taxonomi inte räknar traditionellt byggnadsvårdande underhåll som miljönytta, ”trots att det är avgörande för en långsiktigt hållbar förvaltning”. För att en byggnad ska klassas som grön krävs att den når energiklass A, tillhör de 15 procent mest energieffektiva byggnaderna eller minskar energianvändningen med minst 30 procent vid renovering.
”För många kulturhistoriska byggnader är det inte möjligt, utan att förlora viktiga kulturvärden. Därmed riskerar de att varken uppfylla EPBD:s krav eller taxonomins kriterier för grön finansiering”, skriver Riksantikvarieämbetet.
Enligt rapporten från Lunds universitet behövs nu nationella riktlinjer för varsam energirenovering, bättre utbildning för energikonsulter och ökat samarbete mellan antikvarier och tekniska experter.
– Rapporten belyser en viktig kunskapslucka. Under de kommande åren blir det vårt uppdrag att tillsammans med andra myndigheter, arbeta för att fylla den när EPBD ska genomföras, säger utredaren Ebba Gillbrand i pressmeddelandet.
Den 26 januari lämnade Naturvårdsverket ett förslag till en nationell plan för naturrestaurering till regeringen. Sveriges hembygdsförbund har ingått i referensgruppen för framtagandet av planen och under hela 2025 deltog riksförbundet i dialoger med Boverket, Jordbruksverket, Havs- och vattenmyndigheten samt Naturvårdsverket om förslag till innehåll.
Varför ska hembygdsrörelsen engagera sig i denna plan?, kanske någon undrar. Andra kan tycka att det är naturligt eftersom vi värnar om natur- och kulturlandskapet. Oavsett vill vi, från riksförbundets sida, gärna utveckla varför.
20 procent klart till 2030 EU har beslutat att minst 20 procent av unionens land- och havsområden som är i behov av restaurering ska restaureras till 2030 och att alla ekosystem ska omfattas av åtgärder senast 2050 i enlighet med EU Nature Restoration Law. Eftersom Sverige ingår i Europeiska unionen behöver vi en nationell plan för att nå dessa mål. Alla medlemsländers planer ska skickas till EU-kommissionen i september.
För att ha möjlighet att påverka samhällsutvecklingen behövs en tidig dialog och därför valde vi att delta i de dialoger som vi ansåg vara relevanta för frågor som SHF ser som angelägna.
SHF:s ståndpunkter i korthet Sammanfattningsvis är Sveriges hembygdsförbund i grunden positivt till restaurering av natur, men vi har framhållit vikten av hänsyn till kulturmiljöer, till den brukade naturens värden samt möjligheten till lokalt inflytande när åtgärder föreslås. De synpunkter vi har framfört kring hur kultur- och naturlandskapet bör restaureras kan sammanfattas som:
Kulturmiljö och historiskt brukande måste beaktas.
Lokalsamhället och brukarna bör involveras.
Människan bör ses som en del av ekosystemet
Åtgärder bör följas upp och utvärderas.
Restaurering måste balanseras mot andra samhällsintressen.
Restaureringsarbetet bör också ses i ett större geografiskt perspektiv.
Bra med mål för bibehållna grönytor I dialogerna med Boverket framförde SHF att vi är positiva till att stärka grönskan i städerna, men kritiska till så kallade kompensationsåtgärder när grönområden exploateras. Vi framhöll att det är viktigt att sätta mål för att grönytor inte ska minska, att naturlika grönområden i städer är viktiga för folkhälsan, klimatet och den biologiska mångfalden samt att kompensationsåtgärder – till exempel genom att anlägga parker eller andra typer av konstruerade miljöer – inte alltid kan ersätta natur.
Bostadsområden viktig del av grön struktur Eftersom naturrestaureringen gäller alla typer av natur diskuterades även bostadsområden. I dessa diskussioner framhöll vi att privat mark också är en viktig del av städers och tätorters gröna struktur. I dag hårdgörs många villaträdgårdar med sten, asfalt och trall samtidigt som träd tas bort. Därmed minskar de biologiska värdena, vilket påverkar den biologiska mångfalden, minskar svalkan under varma dagar och försämrar markens förmåga att ta upp vatten när det regnar. SHF menar därför att det behövs information till fastighetsägare, men att viss reglering i vissa fall också kan vara motiverad.
Lyft värdet av slåtterängar, naturbetesmark och småskaligt jordbruk I dialogerna med Jordbruksverket, som handlade om åker-, bete- och ängsmark, framhöll SHF att restaurering bör stärka ett levande odlingslandskap och ett fortsatt brukande. Vi betonade särskilt att slåtterängar är viktiga för biologisk mångfald och att naturbetesmarker och betande djur är nödvändiga för att upprätthålla öppna landskap och värdet av småbrutna mosaiklandskap. Vi framhöll också behovet av att stödja småskaligt jordbruk samt kopplingen till livsmedelsförsörjning och beredskap. SHF föreslog även kunskapshöjande insatser om landskapsvård för de hästägare som inte gått lantbruksutbildning.
Hänsyn behöver tas vid restaurering av sjöar och vattendrag I dialogen med Havs- och vattenmyndigheten diskuterades både sjöar och vattendrag samt havsmiljöer. Vår grundsyn är att restaurering av sjöar och vattendrag är viktig, men att den måste balanseras mot kulturmiljö, energiproduktion och lokala värden.
Det vi särskilt lyfte var hänsyn till kulturhistoriska vattenmiljöer, till exempel dammar och flottningsleder, vikten av att lokal kunskap tas tillvara samt att det lokala perspektivet beaktas när åtgärder föreslås. Vi framförde också att vissa åtgärder kan innebära risker, till exempel att fritt strömmande vatten kan leda till översvämning eller torrläggning samt påverka rekreationsvärden och fastighetsvärden. Vi anser därför att restaureringsåtgärder måste följas upp så att man vet att de fungerar i praktiken.
Restaurering av marina miljöer bör gynna traditionellt fiske och mångbruk När det gäller marina miljöer framhöll SHF att restaurering bör stödja levande kustsamhällen genom att möjliggöra traditionellt fiske och mångbruk samt att restaureringsåtgärder bör inkludera lokala brukare och utgå från hur människor historiskt har använt miljön.
SHF lyfte också ett globalt perspektiv på havet: stora internationella fiskeflottor fiskar nära svenska vatten och om deras påverkan inte hanteras kan nationella restaureringsåtgärder få begränsad effekt. Ett konkret förslag som SHF lyfte var att fortsätta kampanjer för att äta mer inhemsk fisk och fler fiskarter, vilket skulle kunna bidra till ett mer hållbart nyttjande av havets resurser.
Kulturarv och rekreation i kustlandskapet är viktiga. Restaurering bör därför inte bara fokusera på biologiska värden utan också ta hänsyn till kulturarv och landskapskaraktär.
FAKTA Ta del av planen Läs Naturvårdsverkets förslag till nationell restaureringsplan och författningsändringar till följd av EU-förordning om restaurering av natur här.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
