Fukt är en fruktad fiende för fastighetsägare. Påtaglig inte minst för den som har äldre och kulturhistoriskt värdefulla byggnader i sitt bestånd – som många hembygdsgårdar. Får fukten fäste är risken för mögeltillväxt i träet hög.
Men fukt kan vara ett problem även när temperaturen är för låg för mögeltillväxt. I ett pågående forskningsprojekt vid Högskolan i Gävle utforskar förutsättningarna för att avfukta även vintertid.
Det är den världsarvsklassade Hälsingegården Erik-Andersgåren som i tre vintrar försetts med sorbtionsavfuktare.
– Ägaren här på Erik-Andersgården kontaktade oss på vintern för ett antal år sedan och ville ha hjälp. Då hängde vattendroppar på trädetaljer inomhus, säger Magnus Mattsson, lektor i energisystem vid Högskolan i Gävle i ett pressmeddelande.
Avfuktning även vid minusgrader Tekniken som används fungerar även vid minusgrader. Avfuktaren startar automatiskt när luftfuktigheten går över 80 procent. Systemet tar in uteluft, avlägsnar fukt i en roterande trumma med silikagel och skickar tillbaka torrare luft in i byggnaden, medan fuktig luft leds ut. Att avfukta är betydligt billigare än att varmhålla byggnaderna, vilket dessutom skulle locka till sig skadedjur.
För att sprida den torkade luften i byggnaden används slangar mellan rummen.
Att avfukta är betydligt billigare än att varmhålla byggnaderna, vilket dessutom skulle locka till sig skadedjur.
Förändrat klimat risk för kulturhistoriska byggnader Testet att avfukta Erik-Andersgården sker parallellt med långtidsmätningar av temperatur och luftfuktighet i de inalles sju världsarvsklassade Hälsingegårdarna. Projektet finansieras av Länsstyrelsen Gävleborg med medel från Riksantikvarieämbetet, som framhåller riskerna med ett förändrat klimat på kulturhistoriska byggnader.
På sikt kan metoden som testas på Erik-Andersgården också användas i andra historiska byggnader där fukt riskerar att skada kulturhistoriska värden.
På flera platser i Sverige planeras manifestationer mot planer på uranbrytning lördag 28 mars 2026. I Skövde är hembygdsrörelsen medarrangör.
Sedan förbudet mot uranbrytning slopades vid årsskiftet har frågan varit högaktuell i Skövde, Östersund och Vilhelmina kommuner. På dessa tre platser arrangeras protester samma dag, lördag 28 mars. I Skövde, på Hertig Johans torg, håller Västergötlands hembygdsförbund i manifestationen, i samarbete med Skaraborg Naturskyddsförening, Hela Sverige Skaraborg och LRF i Falköping, Tidaholm och Skara.
– Hembygdsrörelsen har sedan lång tid tillbaka tagit ställning kring frågor som rör bevarande av naturmiljö- och kulturarvsfrågor och har ett program för hållbar utveckling av natur- och kulturlandskapet, Hållbara landskap, säger Jan-Olof Berglund, kassör i Västergötlands hembygdsförbund.
– Med detta åtagande är det självklart att vi deltar i protesterna mot det som nu hotar vårt område.
Undersökningstillstånd vid Billingen I anslutning till Billingen och flera andra berg i Västergötland fick det norska företaget Titan Strategics i fjol undersökningstillstånd för att leta efter metallerna vanadin och molybden. Denna berggrund är rik på alunskiffer och här utvanns uran i slutet av 1960-talet. Västergötlands hembygdsförbund befarar att historien kan komma att upprepa sig. För att samordna motståndet lokalt har de tillsammans med Naturskyddsföreningen, LRF och Hela Sverige Skaraborg bildat styrgruppen Regional samverkan för Västgötabergen. Denna grupp, där Jan-Olof Berglund är hembygdsförbundets representant, krävde redan i höstas att politikerna ska:
Skydda natur-, kultur och odlingslandskapen kring Västgötabergen.
Förbjuda all utvinning av mineraler och metaller, däribland uran, ur alunskiffer.
Behålla det kommunala vetot mot uranbrytning.
Brytning skulle ske som dagbrott – Alunskifferfyndigheterna är belägna på ett relativt ”tunt” lager under markytan och blir det brytning sker det i dagbrott över stora ytor, säger Jan-Olof Berglund.
– Därmed berör det först och främst hela boende- och livsmiljön inom stora områden på Billingen. Det som utöver detta är det stora hotet mot framtida vattenkvalitet för vår levnadsmiljö.
Han ser också en risk att urlakning ur området kan förorena kvaliteten på dricksvatten i Vättern. Även Vänern kan påverkas då den ligger i Billingens avvattningsområde, menar Jan-Olof Berglund.
Blir det brytning sker det i dagbrott över stora ytor.
Listat som geopark av Unesco Platåbergens geopark utnämndes 2022 till Sveriges första Unesco globala geopark. Den omfattar flera platåberg, inklusive Billingen, i ett landskap där geologiska platser och landskap anses vara av internationell betydelse.
– Det blir med stor sannolikhet raderat om brytning kommer till stånd, säger Jan-Olof Berglund.
2025 överklagade Västergötlands hembygdsförbund, tillsammans med hundratals andra, Titan Strategics undersökningstillstånd, men överklagandena avslogs. Protesterna fortsätter nu med bland annat nationella manifestationer den 28 mars 2026 på temat För rent vatten, mot brytning i alunskiffer.
Talare från flera partier inbjudna Till manifestationen i Skövde är en rad talare inbjudna, däribland Miljöpartiets språkrör Amanda Lind, riksdagsledamöterna Ulrika Heie, Centerpartiet och Andrea Andersson-Tay, Vänsterpartiet samt Johanna Svensson från Socialdemokraterna i Falköping.
EU:s energiprestandadirektiv, EPBD, ska vara infört i svensk lagstiftning senast 29 maj 2026. Men Sverige är inte redo att börja tillämpa direktivet, eftersom förvaltare av kulturhistoriska byggnader riskerar att drabbas. Det menar Riksantikvarieämbetet i ett pressmeddelande.
– Klimatomställningen får inte ske på bekostnad av vårt byggda arv. Den måste ske tillsammans med det. Kulturmiljön och den befintliga bebyggelsen är och behöver ses som en resurs i omställningen, säger Susanne Thedéen, riksantikvarie på Riksantikvarieämbetet.
Mot bakgrund av återkommande signaler, både från Sverige och övriga Europa, om att fastighetsförvaltare har svårt att nå de energibesparingskrav som följer av EPBD uppdrog Riksantikvarieämbetet Lunds universitet att göra en studie om energirenovering av byggnader med kulturvärden relaterat till EPBD. I rapporten framkommer att kraven på energiprestanda behöver kompletteras med bättre verktyg för att identifiera, värdera och bevara kulturhistoriska byggnaders särdrag. Risken är annars att dessa byggnader går miste om möjligheter till stöd och lån, trots att de ofta behöver särskilt anpassade och varsamma åtgärder.
– Konsekvensen kan bli att kulturhistoriska värden går förlorade, eller att nödvändig energieffektivisering inte genomförs, säger Ebba Gillbrand, utredare på Riksantikvarieämbetet i pressmeddelandet.
Renoveringsraseriet: Värna varsamhetskravet Även Alfred Skogberg, ordförande i föreningen Renoveringsraseriet, hyser oro.
– Varsamhetskravet i plan- och bygglagen måste väga tyngre än EU-direktivets stelbenta energiklasser, säger han.
– Vi kan inte stirra oss blinda på enbart driftenergi. En byggnads totala klimatavtryck inkluderar den energi som redan är bunden i huset. Att slänga ut fungerande byggnadsdelar skapar ett enormt utsläppsberg här och nu som tar decennier att ”spara in” genom lägre driftkostnad. Ska något bytas ut behöver det därför bevisligen vara till stor nytta för klimatet och det måste ske i samspel med kulturarvet, så att det inte förvanskas.
Vi kan inte stirra oss blinda på enbart driftenergi. En byggnads totala klimatavtryck inkluderar den energi som redan är bunden i huset.
Svårt energieffektivisera hembygdsrörelsens fastigheter Sveriges hembygdsförbund hyser också farhågor. Tillsammans med flera andra ideella fastighetsägarorganisationer arbetar Sveriges hembygdsförbund på ett yttrande gällande det nya energiprestandadirektivet. Förbundet bevakar även på egen hand de kulturhistoriska värdena, och är kritiskt till målet att alla byggnader ska vara nollutsläppsbyggnader år 2050.
”Hembygdsrörelsens byggnader har ofta kulturhistoriska värden som inte bör förvanskas. Energieffektiviseringar för dessa kan vara svåra att lösa”, skriver förbundet i ett remissvar till Boverket i januari 2026. ”Ett scenario kan bli att byggnader slutar att värmas upp och därmed kan värden gå förlorade av det skälet. Hembygdsrörelsens möjlighet till bidrag har minskat de senaste åren och införandet av krav på energieffektiviseringar kommer att försvåra ytterligare för deras förvaltande av sina fastigheter.”
Byggnadsvård räknas inte som miljönytta Riksantikvarieämbetet konstaterar att EU:s taxonomi inte räknar traditionellt byggnadsvårdande underhåll som miljönytta, ”trots att det är avgörande för en långsiktigt hållbar förvaltning”. För att en byggnad ska klassas som grön krävs att den når energiklass A, tillhör de 15 procent mest energieffektiva byggnaderna eller minskar energianvändningen med minst 30 procent vid renovering.
”För många kulturhistoriska byggnader är det inte möjligt, utan att förlora viktiga kulturvärden. Därmed riskerar de att varken uppfylla EPBD:s krav eller taxonomins kriterier för grön finansiering”, skriver Riksantikvarieämbetet.
Enligt rapporten från Lunds universitet behövs nu nationella riktlinjer för varsam energirenovering, bättre utbildning för energikonsulter och ökat samarbete mellan antikvarier och tekniska experter.
– Rapporten belyser en viktig kunskapslucka. Under de kommande åren blir det vårt uppdrag att tillsammans med andra myndigheter, arbeta för att fylla den när EPBD ska genomföras, säger utredaren Ebba Gillbrand i pressmeddelandet.
Yvonne Johansson är aktiv i Sorunda hembygdsförening, och initiativtagare till den systuga som med start i november 2025 har arrangerats en gång i månaden. Verksamheten är förlagd till föreningens gamla fattigstuga.
– Vi värmer upp med eldstad, som knastrar mysigt, kaffe och te står på. Vi utbyter erfarenheter och lär av varandra, berättar Yvonne Johansson.
I lokalen finns två symaskiner, stickor, virknålar och en liten vävstol. Till första träffen kom tio personer, fullsatt.
– Bland besökarna fanns en mormor, mamma och hennes två sönder, 9 och 17 år. 17-åringen stickade, 9-åringen satt och vävde hela kvällen. 9-åringen var yngst på plats, äldst var nog min pappa som är 92 som var där och eldade och berättade. Spannet är brett, säger Yvonne Johansson.
17-åringen stickade, 9-åringen satt och vävde hela kvällen.
Vad kan man lära sig på era syträffar? – Första gången var det en person som ville byta dragkedja i en jacka. Då hjälpte jag till, medan några andra tittade på och lärde sig. Senast var det bland annat en som ville lära sig virka.
Idén till systugan växte fram under 2025. I föreningen spånade man på fler aktiviteter inomhus, vintertid. Under höstens beredskapsvecka hade Sorunda hembygdsförening en träff på tema återbruk, där Yvonne Johansson bland annat visade en stor vävram som gör det möjligt att väva mattor utan vävstol. I samtalen om beredskap uppstod en diskussion om att skapa tillfällen att träffas och lära av varandra.
– Det är så mycket kunskaper som är på väg att försvinna. Hur lagar man byxor, hur syr man ihop ett hål? Eller byter blixtlås i en jacka?, säger Yvonne Johansson.
Om vi slutar att bara köpa nytt håller resurserna längre.
Vilken koppling ser du mellan att vårda det man har och beredskap? – För det första: Om det skulle bli krig eller en annan kris där man inte kan köpa kläder och andra saker måste man ju använda det man har. Men jag tänker också på miljön. Om vi slutar att bara köpa nytt håller resurserna längre. Det minskar risken för konflikter. Det är ett långt steg från krig till att laga ett par jeans, men i slutändan behöver man inte förstöra så mycket och behöver ännu mer resurser så, ja.
Har ni fler inomhusaktiviteter på gång i föreningen? – Vi är i startgroparna för spelkvällar med brädspel och andra bordsspel.
FAKTA Lär dig något nytt: Kurser, föreläsningar, utbildningar och kunskapsträffar i hembygdsrörelsen
Fler hembygdsföreningar, bland annat Botkyrka sockengille, arrangerar våren 2026 syträffar. Du hittar dem och många andra exempel på både inom- och utomhusaktiviteter med chans att lära sig mer på Sveriges hembygdsförbunds sajt.
När Hemavan i Lapplandsfjällen i januari 2025 drabbades av ihållande regn blev klimatförändringarna otäckt påtagliga även i det vanligtvis vinterbistra norra Sverige.
– Det här gör ju ont i hjärtat, eftersom regnet känns som ett tydligt tecken på klimatförändringen, säger Erika Arklöf, energi- och klimatrådgivare i Storumans kommun.
Vi träffar henne hemma hos Lennart Cohen och Eva Helleberg i Övre Björknäs. När vi ses senare under januari 2025 har kylan kommit tillbaka i viss mån, även om termometern bara visar på beskedliga 7 minusgrader mot säsongsmässigt normalare -15 till -20ºC.
– Det har ju förändrats. När man gick ut skolan som liten runt 10 juni hade ännu inte isarna släppt. Vi stod och huttrade och frös utanför kyrkan, säger Eva Helleberg.
Regnet känns som ett tydligt tecken på klimatförändringen.
Lägga energi på att spara energi Under sådana år blev det viktigt att investera långsiktigt i isolering, värme och varmvatten. Men Eva och hennes make har länge varit engagerade i energifrågor, och visar hur deras hus värms upp med både vedspis och termoelektriska fläktar. En smart luftvärmeväxlare förses med förvärmd uteluft genom en cirkulationskanal på baksidan av huset. Parets katt och hund sitter och myser i den resulterande värmen.
– Vi måste lägga energi på att spara energi! säger Eva, medan Lennart tillägger att han för egen del alltid gillat att ”jaga kalorier” – både för kroppen och för huset.
Eva Helleberg vid vedspisen hemma i köket. Foto: Joakim Rådström
Skola som blev bygdegård Lennarts energiintresse blev värdefullt när närliggande Mobackagården nyligen gavs nytt liv. Den byggdes ursprungligen som skola 1935, och användes sedan som sådan fram till tidigt 60-tal. Därefter stod den länge tom, och kommunen började föreslå att den skulle säljas.
Nu ryckte dock ett antal äldre, engagerade bybor in till gårdens försvar, och såg till att ombilda den gamla skolan till bygdegård. Kallvinden byggdes om med sovsalar, klassrummen blev samlingsrum och nere i källaren återuppväcktes husets gamla bagarstuga.
Sedan vi satte in effektvakt har vi aldrig bytt en huvudsäkring.
Mobackagården fick nu ett andra liv, inte minst som lokal att hyra för olika sällskap. Ofta kunde 20–25 gäster rymmas vintertid, när det var högsäsong för skidturism vid de närbelägna skidorterna i Hemavan och Tärnaby. Samtidigt ledde detta till nya problem: elen räckte trots en huvudsäkring om hela 35 ampere inte till när många gäster lagade mat, duschade och värmde huset samtidigt.
– Det var kaos, minns Lennart. Jag åkte dit med högvis med säkringar och bytte, men hann inte mer än till landsvägen förrän jag såg att det hade blivit svart däruppe igen!
Lösningen blev en effektvakt, som automatiskt stänger av eller sänker belastningen på vissa apparater när förbrukningen blir för hög. Varmvattenberedarna prioriterades först, därefter värmesystemet. Effekten blev tydlig.
– I dag räcker 35 ampere ledigt. Sedan vi satte in effektvakt har vi aldrig bytt en huvudsäkring, säger Lennart. Alternativet – att uppgradera till 50 ampere – hade kostat omkring 10 000 kronor extra per år.
Kommunen subventionerar energieffektivisering Storuman kommuns bygdemedel, där fokus nu är just energieffektivisering, blev en viktig del i finansieringen.
– Man får 90 procents bidrag och får gå in med 10 procent själv, förklarar Erika Arklöf. Att hålla bygdegårdarna vid liv är också en beredskapsfråga för kommunen.
Medlen räckte även till en värmepump som håller frostfritt i bagarstuga, källare och toaletter. Resten av huset på 450 kvadratmeter klarar sig normalt sett med spridningsvärme från de uppvärmda delarna. Element som står på 5–10 graders stödvärme finns som reserv.
Förutom investeringsstödet har kommunen köpt in ”energiväskor” som föreningar, privatpersoner och företag kan låna för att mäta och analysera sin energiförbrukning. Väskorna innehåller bland annat värmekamera, hygrometer och elmätare. Den kommunala rådgivaren kan också komma ut och hjälpa till med praktiska råd på plats.
Lennart Cohen och Mobackagårdens elcentral, med effektvakten längst upp till höger. Foto: Joakim Rådström
FAKTA. Det är en effektvakt
En effektvakt är en anordning som övervakar elanvändningen i en fastighet.
När den totala förbrukningen riskerar att bli för hög, stänger den av eller sänker effekten på vissa apparater i prioriteringsordning.
Syftet är att undvika överbelastning som leder till att huvudsäkringar löser ut.
– Både vår kulturbygd och viktig jordbruksmark riskerar att gå förlorad, säger Karin Paulsson, ordförande i Myssjö-Ovikens hembygdsförening.
Regeringen är på väg att både ta bort det kommunala vetot och det nationella förbudet mot uranbrytning. Detta för att på sikt kunna försörja kärnkraftsindustrin med inhemsk råvara. I Oviken i Jämtland finns företag som står beredda att öppna en alunskiffergruva, för att på detta sätt kunna utvinna uran. Men i denna bygd finns ett utbrett organiserat motstånd mot gruvplanerna, som Myssjö-Ovikens hembygdsförening har anslutit sig till.
– Ja, i föreningen har vi insett att vi måste protestera mot dessa planer, säger Karin Paulsson, ordförande i hembygdsföreningen.
– Vi hade uppe frågan vid vårt senaste årsmöte. Då togs ett enhälligt beslut om att vår förening ställer sig negativ till brytning av alunskiffer här i Oviken. Det är ju helt otroligt att man kan tänka sig att bryta alunskiffer här. Det har ju inte fungerat någonstans.
I föreningen har vi insett att vi måste protestera mot dessa planer.
Tidigare i år har Myssjö-Ovikens hembygsförening lämnat sina skriftliga synpunkter i ett yttrande till länsstyrelsen. ”Dammet från slagghögar på flera miljoner ton varje år kommer att förorena stora områden runt gruvan. Föroreningar riskerar att läcka ut och rinna ned i grundvattnet och vad händer då med Storsjöns vatten?” skriver man i detta yttrande. Man påpekar också att många hushåll tar sitt dricksvatten från just Storsjön, och att man från föreningens sida ser med stor oro på hur bygden kommer att förändras. ”Den fina och vackra natur som vi har kommer för all framtid att förstöras”, skriver föreningen.
Hur kommer ni agera framöver? – Vi kommer att fortsätta samarbeta med andra nätverk och föreningar som protesterar mot den planerade brytningen av alunskiffer, säger Karin Paulsson.
Även Näs hembygdsförening i Jämtland har engagerat sig i motståndet mot uranbrytning i området kring Storsjön.
– Ja, vår förening arrangerade en protestmarsch i slutet av förra året, i samarbete med den lokala idrottsföreningen. Vi gick från affären i Fåker till Näs kyrka och uppslutningen var mycket stor, säger Emma Lidar, engagerad medlem i Näs hembygdsförening.
– Det är viktigt att visa att vi värnar den miljö vi lever i och att vi ser till att inte man förstör vårt vatten.
Vår förening arrangerade en protestmarsch.
På regionnivå har Heimbygda, hembygdsföreningarna i Jämtland och Härjedalen, hittills inte tagit ställning för eller emot uranbrytning.
– Det här är så klart en stor fråga för oss inom hembygdsrörelsen, men vi arbetar utefter vår verksamhetsplan och för hela regionens hembygdsföreningar. Vi agerar inte på eget bevåg, säger Trine Amundsen som är ordförande i Heimbygda.
– Inom vår organisation arbetar vi nerifrån och upp, det vill säga om vi får en fråga från hembygdsföreningarna så försöker vi från regionalt håll ge stöd till föreningarna så gott vi kan, förklarar Trine Amundsen.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
