av Jenny Damberg | apr 30, 2024 | Upplevelser
Berätta! Vilka är ni? Hur ser ert historieintresse ut, är det något ni arbetar med även till vardags?
– Gemensamt är ett i princip livslångt historieintresse. För Elins del ledde detsamma till arkivarieyrket även om de historiska arkiven i nuläget endast besöks på fritiden medan Tove har en masterexamen i tidigmodern historia från Uppsala universitet och arbetar med historia som museipedagog på K.A. Almgren sidenväveri & museum.
Och vad är det ni snackar om, lappri? Är det småsaker? Inte bara? Också riktigt dramatiska levnadsöden?
– Mycket av det vi pratar om är lappri, men vi ger också utrymme för tragiska livsöden och brustna drömmar. Vår mission är att vara ”en podd om historiska öden och äventyr”. Och sådana kan ju skildras på pluttigaste mikronivå, eller utifrån de riktigt stora skedena men alltid med utrymme för det dråpligt mänskliga som förenar oss genom historien.
– Vi fokuserar på människorna var de än befinner sig och besöker bland andra prinsessan Sofia Albertina när hon välter med enhörningsvagnen och ramlar i lera på Drottningholm 1785, Olof Klockare som gör sitt livs misstag på Brunkeberg 1619 och Skogs-Sara som bara ville bli lämnad ifred i sin koja i Östgötaskogen runt sekelskiftet 1900. Det finns lite av allt i Lappri!
Vad möter lyssnaren i podden? Vad vill ni att de ska få med sig?
– Känslan av att komma ”behind the scenes” och frosseri i nördighet. Som exempel har vi skamlöst ägnat en timme åt att prata om Gustaf III:s misslyckade riddarspel där ingen ville vara med vilket till viss del ger en annan bild av ”teaterkungen”.
– Och vi hoppas att det märks att vi älskar källor! Vi vill tillgängliggöra människor, berättelser och öden ur material som kanske inte alltid är så lättillgängligt, så att lyssnaren inte behöver göra sig omaket själv.
Den 25 maj gör ni en livepoddföreställning på Olofsfors bruk. Vad innebär det?
– För oss är det framför allt ett jätteroligt tillfälle att träffa människor – gamla lyssnare men förhoppningsvis också nya! Vi har inte gjort något liknande förut så vi är själva nyfikna.
– Men vi kommer helt säkert att berätta om en kvinna från den lokala orten som blev hyfsat känd i Sverige under 1840-talet. Samtidigt som vi berättar kan publiken äta en god tallrik soppa i unik bruksmiljö.
Föremålet för livepodden är Anna Carlström från Olofsfors. Vad får henne att sticka ut i historien?
– Anna Carlström är en fantastiskt intressant kvinna. Hon kom från Olofsfors bruk men flyttade senare runt i Sverige, och besökte till och med London i England. I sin självbiografi som hon publicerade under eget namn år 1841 beskriver hon sig som en modig kvinna med en händelserik levnad, och det stämmer med besked.
– Hon berättar öppet om sitt liv, även om vissa passager nog är lite kryddade för extra spänning. Anna berättar om sina barndomsdrömmar, om livet som tjänsteflicka, om kärleken, förlorade och levande barn, om sina företag och poliskorruption. Läsaren får lära känna henne och vi får ta del av de begränsningar Anna upplevde, men också alla möjligheter att klara sig själv på, trots tuffa tider.
– Hon hann med att ha fyra mer eller mindre dugliga karlar under sitt liv, men efter den första är hon aldrig mer beroende av en man eftersom hon driver egna krogar.
– I medelåldern blev Anna ägare till en av Stockholms kommunala bordeller när staden beslutade sig för att experimentera med det.
Har ni haft någon nytta av hembygdsföreningars arkiv, kunskap eller andra resurser i arbetet med podden?
– Hembygdsföreningar är guld värda i researcharbetet! Ibland grubblar man över något man inte själv kan få svar på, men när man frågar den lokala hembygdsföreningen så är det väldigt ofta någon som vet precis vad man letar efter. När Tove jobbade med att spåra en person hon gestaltade på Skansen fick hon massor med hjälp av Skedevi hembygdsförening i Östergötland.
Vad har ni mer på gång under 2024?
– I mars gjorde vi ett publikt event – en 1700-tals-middag som vi kallade Halv sex hos Pechlin – och vi hoppas arrangera något liknande efter sommaren. Annars fortsätter podden att komma ut var fjortonde dag med uppehåll juli-augusti. En liten sommarbonus planeras dock och vi kör förmodligen en repris på förra årets Lappri Bokklubb, där vi läser usla historiska romaner, på Instagram (@lappribokklubb).
Podden Lappri. Mer info om livepodden: Soppa och podd på Olofsfors bruk i Nordmaling, 25 maj 2024.
av Jenny Damberg | apr 29, 2024 | Föreningsliv, Nyheter
”Med ett genuint engagemang för platsens kulturarv och kulturmiljö arbetar Blidö sockens hembygdsförening aktivt med landsbygds- och skärgårdsutveckling. De har skapat en gemensam mötesplats i bygden och gjort det möjligt att resa i tiden, fysiskt men också digitalt på hemsidan. Genom att samla och sprida kunskap om platsens historia har föreningen utvecklat Blidö till ett tydligt besöksmål. Föreningen är därför en värdig vinnare av Årets hembygdsförening”, skriver juryn i sin motivering.
– Med sitt inspirerande arbete är föreningen verkligen en värdig vinnare, säger Jan Nordwall, generalsekreterare för Sveriges hembygdsförbund.
Blidö sockens hembygdsförening bildades 1982 och är verksam i Blidöbygden, det vill säga Blidö socken i den yttre delen av Stockholms skärgård. Ordförande är Anne Petersen.
Grattis! Hur ska ni fira utmärkelsen?
– Vi kommer att göra något extra på vårt årliga nationaldagsfirande och invigningen av museet vid Båtsmanstorpet för våra medlemmar och besökare, säger Anne Petersen.
Föreningens byggnader har under de senaste åren genomgått omfattande renoveringar och arbetet stod färdigt sommaren 2022. Nu erbjuds olika utställningar, tunnbrödsbakning, studiecirklar och annan nytänkande programverksamhet. De renoverade byggnaderna har blivit en plattform som har ökat kontakterna mellan hembygdsföreningens medlemmar, tillresta besökare och boende på Blidö.
En central kraft för att få renoveringarna till stånd har varit Göte Lagerkvist, berättar Anne Petersen.
– Arbetet har skett under ledning av Göte Lagerkvist och utförts av medlemmar som anmält sitt intresse och erbjudit sina kunskaper. För att finansiera ombyggnaderna av Silversmedens hus och vår Bagarstuga har Göte Lagerkvist varit ihärdig bidrassökare hos alla upptänkliga instanser. Det är många eldsjälar som hjälpt till med det de kan. Stort tack till dem alla som gjort det möjligt!
Har detta också möjliggjort ny programverksamhet?
– Ja. De kurser vi har i Bagarstugan är exempelvis en ny aktivitet. Museet i ladan är också nytt, liksom vår loppis och visningar/guidningar i Silversmedens hus som ingår i Kulturarvet som besöksmål.
De senaste 20 åren har hembygdsföreningen utvecklat sin verksamhet i betydande grad och blivit drivande i en rad frågor som inte bara rör det lokala kulturarvet och kulturarvet som besöksmål utan även aktuella samhällsfrågor. Hembygdsföreningen är en av elva aktiva föreningar som bildar ”Blidöbygden – Utveckling i Samverkan – BUS”. Ett paraplyorgan för att utveckla bygden i dess helhet. De ingår också i Norrtälje kommuns landsbygdsråd, där de tillför lokal input.
– Norrtälje kommun är stor och invånarna har både liknade frågor som helt lokala frågor som tas upp på dessa möten, säger Anne Petersen.
Vad är er styrka som förening?
– Samarbete, delaktighet och stolthet hos våra eldsjälar och medlemmar. Utan dem hade vi inte varit där vi är i dag.
Vad vill ni göra mer av?
– Vi vill locka alla åldrar till föreningen. Göra riktade familjeupplevelser, utställningar och evenemang. Bredda och föryngra bilden av Blidö sockens hembygdsförening.
Förutom äran och den positiva uppmärksamheten får Blidö sockens hembygdsförening 10 000 kronor. Prisceremonin går av stapeln i Gävle 11 maj. Prisutdelare är Anna-Karin Andersson, ordförande för Sveriges hembygdsförbund.
av Jenny Damberg | apr 25, 2024 | Föreningsliv
Den 11 maj utses Årets hembygdsförening vid Sveriges hembygdsförbunds stämma i Gävle. Förutom äran och den positiva uppmärksamheten får vinnaren diplom och 10 000 kronor. Nominerade är: Grangärde hembygdsförening (Dalarna), Bjäre Härads hembygdsförening (Skåne), Blidö Sockens Hembygdsförening (Stockholms län), Villberga hembygdsförening (Uppland), Åsle Mularp & Tiarps hembygdsförening (Västergötland), Riddarhyttans Hembygds- och Intresseförening (Västmanland) och Kumla Sannahed hembygdsförening (Örebro Län).
Anna-Karin Andersson, ordförande Grangärde Hembygdsförening i Dalarna:
”Vi har startat projektet Nyfikenhet möter erfarenhet där vi äldre handfast lär de yngre hur man gjorde förr, inriktning mat. Vi har konserverat, rökt kött och stoppat korv än så länge.”
Läs mer om föreningens arbete och verksamhet här.
Anders Modig, ordförande i Åsle Mularp Tiarp Hembygdsförening i Västergötland:
”När det väl ’släppte’ så fick vi lite av en boom med alla som skulle ’hemestra’ plus att vi var laddade i föreningen inför alla gästers återkomst. 2022 hade vi cirka 14 500 besökare, det bästa på 50 år. Det blev även uppenbart, inom föreningen, hur man han saknat umgänget med varandra under pandemin. Vi hade fullt på alla event och alla kund träffas och ’tjöta’ igen.”
Läs mer om föreningens arbete och verksamhet här.
Jan Klingberg, ordförande Kumla-Sannahed Hembygdsförening i Örebro län:
”Vi är en gammal och inarbetad förening som många känner till. Föreningen har bra lokaler att visa upp och midsommarfirandet, som har 200-åriga traditioner, lockar många som sedan generationer har den som tradition. Våra två museer drar många besökare.”
Läs mer om föreningens arbete och verksamhet här.
Ingrid Thuresson, ordförande Bjäre Härads Hembygdsförening i Skåne:
”2021 fick vi ett projekt beviljat från Leader/Länsstyrelsen för att starta ett kulturcenter för historiska matkulturgrödor.”
Läs mer om föreningens arbete och verksamhet här.
Blidö Sockens Hembygdsförening i Stockholms län.
Villberga hembygdsförening i Uppland.
Riddarhyttans Hembygds- och Intresseförening i Västmanland.
av Jenny Damberg | apr 25, 2024 | Föreningsliv, Nyheter
Berätta kort om föreningen! Hur många är ni, vad innehåller ett typiskt verksamhetsår?
– Bjäre Härads Hembygdsförening består av cirka 600 medlemmar och har i dag en styrelse bestående av sju ledamöter plus ordförande. Hembygdsföreningen äger hembygdsparken med nio olika byggnader som består av kafé, lanthandel, skolmuseum, sjöfartsmuseum, vävstuga, hantverksutställning, smedja med mera. Under vinterhalvåret ägnar vi oss åt att renovera och sköt om våra byggnader. Vi har sju evenemang under året, som Pärans Dag, nationaldagen och midsommarafton. Fårets dag i mitten av juli är ett evenemang med utställare med fåranknytning, ett naturligt och uppskattat inslag, framför allt för barnen. Vårt största evenemang sedan två år tillbaka, sista helgen i juli, är Hantverksmässan som drar cirka 10 000-12 000 besökare. Ett event som verkligen hittat sin plats. Vi avslutar sommarsäsongen med firandet av kulturarvsdagen kring den 8-10 september. I år firar vi dagen i samarbete med Båstads kommun och planerar för en föreningsmässa och bjuder in alla andra kulturföreningar att synas. Inför julen har vi en gammeldags julmarknad då vi bjuder in andra utställare.
– 2021 fick vi ett projekt beviljat från Leader/Länsstyrelsen för att starta ett kulturcenter för historiska matkulturgrödor.
Vad skiljer föreningens verksamhet i dag gentemot hur det såg ut för tio år sedan?
– En ny styrelse tillsattes 2019 då hembygdsföreningen var ett sjunkande skepp med svag ekonomi och byggnader i stort behov av renovering. Föreningen hade sett likadan ut i många år, antalet besökare hade bara minskat och ekonomin var i botten. Byggnaderna var i behov av renovering och aktiviteterna hade försvunnit. Föremålen, inte minst textilierna, som fanns i byggnaderna hade behandlats lite styvmoderligt på grund av brist på ideella krafter. Ett förhållande som nog alla föreningar kämpar med i dag. Med de sociala medierna har kraven också ökat på att synas på olika plattformar och det kräver sin kunskap. En styrelse behöver olika kompetenser vilket inte alltid är så lätt att rekrytera.
Hur har de senaste åren varit, med pandemin och återhämtning efter den? Har det medfört några förändringar?
– När pandemin kom och vi var en ny styrelse insåg vi att vi behövde stärka upp vår teknik i hembygdsparken. Vi sökte medel och fick via Statens Kulturråd och kunde därmed hålla våra styrelsemöten, kommunikationen med medlemmarna och sända våra arrangemang digitalt, bland annat nationaldagsfirandet sändes digital under två år. Vi var också en av föreningarna i Skånes Hembygdsförbund som fick ett innovationspris. Vi passade också på att söka medel via Länsstyrelsen för att renovera en gård, Skorstensgården, för att få en konferenslokal med modern teknik, ny handikapptoalett samt ett litet pentry. Vi tog också hjälp av Lunds Universitet och Folklivsarkivet att rensa upp i det som kallades ett bibliotek i Skorstensgården till att bli en trevlig läshörna i stället.
– I en av våra flyglar till Skorstensgården påbörjade vi renovering med hjälp av sökta medel via Länsstyrelsen för att skapa ett boende och byggde också dusch och ny toalett där. Bjäre är en attraktiv halvö för cykelturism och vi byggde då också en cykeldepå tillsammans med boende och kulturinslag för upplevelsecyklisten.
– Under pandemin jobbade vi också med utvecklingen för att starta vårt odlande av kulturarvsgrödor.
Vad är er styrka som förening?
– Vår styrka i dag är en styrelse med olika kompetenser i olika åldrar från 30 till 75 år med hög grad av engagemang och innovation. Fyra unga tjejer med stort engagemang för odlandet bidrar starkt med nytänk. Vårt samarbete med olika utbildningar är en annan styrka som bidrar med ”nya ögon” på våra verksamheter. De bidrar också med stora arbetsinsatser över året. Vårt samarbete med Arbetsförmedlingen för personal inom Nystartsjobb är ett annat exempel. Vår kompetens i styrelsen att hitta utlysningar om medel till projekt har varit avgörande för vår utveckling.
– Personers kärlek till Bjäre och Hembygdsparken ger oss ibland donationer av stort och smått. Bland annat ärvde vi en fastighet som vi kunde sälja och pengarna gjorde det möjligt att lägga ett nytt avloppssystem, ett biologiskt sådant, när det gamla var utdömt.
Vad vill ni göra mer av ?
– Vår önskan är att utveckla vårt odlande med kulturarvsgrödor till ett lite större odlingsområde och samarbete med flera odlare. Vi vill att boenden på Bjäre, näringslivet i bygden och turister på besök ska se Hembygdsparken som ett naturligt besöksmål.
av Jenny Damberg | apr 25, 2024 | Föreningsliv, Hantverk, Nyheter
Berätta kort om föreningen! Hur många är ni, vad innehåller ett typiskt verksamhetsår?
– Föreningen har cirka 150 medlemmar, som för så många andra föreningar minskar det tyvärr lite år från år. Jag bifogar årets programblad. De stora händelserna är midsommarfirandet med 2 000 till 3 000 besökare och Fordons- och Hantverksträffen som lockar cirka 400 fordon och närmare 2 000 besökare. Vidare kommer en del besökare de åtta söndagseftermiddagar då vi visar 1900-talsmuseet, Militärmuseet samt har fika vid Hembygdsgården.
Vad skiljer föreningens verksamhet i dag gentemot hur det såg ut för tio år sedan?
– Det är ingen större skillnad, vi är ju en hembygdsförening, hehe.
Hur har de senaste åren varit, med pandemin och återhämtning efter den? Har det medfört några förändringar?
– Tyvärr minskade aktiviteterna under pandemin, men de och även besökarna verkar sakta men säkert vara på väg tillbaka. Förra året var det fortfarande lite mindre besökare på aktiviteterna men bättre än året innan.
Vad är er styrka som förening?
– Vi firade 100 år 2023 så vi är en gammal och inarbetad förening som många känner till. Föreningen har bra lokaler att visa upp och midsommarfirandet, som har 200-åriga traditioner, lockar många som sedan generationer har den som tradition. Våra två museer drar många besökare.
Vad vill ni göra mer av?
– Vi behöver göra mer aktiviteter för våra medlemmar så det lättare går att motivera varför man ska vara med i föreningen. Som det är nu saknas krav på medlemskap på de flesta aktiviteterna.
