Bagarstugan i värmländska Borgvik ligger just där Borgviksälven och sjön Värmeln möts. Huset är byggt i oputsad slaggsten, så kallad slintersten. Det har en bagardel i norr med bakugn och tillhörande bänkar, och en bostadsdel i söder med kammare och loft. Byggnaden uppfördes sent 1800-tal och de sista bofasta var Hedda Nilsdotter och hennes dotter Hilda. Tillsammans bakade de bröd till hela bygden.
– Hon kallades Hedda på vattnet, berättar Eva-Lill Hedberg, som är aktiv i Borgviks hembygdsförening och ansvarar för uthyrningen av byggnaden.
– Bagarstugan betyder jättemycket för vår förening! Framför allt innebär den inkomst eftersom vi säljer tunnbrödet som vi bakar.
Under pandemin har föreningen sålt sitt tunnbröd i närliggande BOA brukshandel, men nu säljs återigen de spröda kakorna direkt från ugnen i bagarstugan.
– Mest säljer vi till midsommar. Då kommer folk kommer hit i båt och med husbil. Vi bakar i ett par veckor och så tar det slut på några timmar. Men vi hyr också ut bagarstugan till alla som vill baka själva.
Eva-Lill Hedberg tillsammans med bagarkollefan Anne Lameo. Foto: Borgviks hembygdsförening
Bagarstugan i Borgvik bidrar ofta till möten mellan generationer, berättar Eva-Lill.
– Det är ett trevligt sätt att umgås och lära känna människor från till exempel Grums och Karlstad, som man bara känner till utseendet annars. Man träffas, och man bakar, helt enkelt. Efteråt dricker man kaffe, äter av brödet. Det är lugnt och gött och jättehärligt.
För att fler ska ta sig an tunnbrödsbakningen har föreningen numera ett filmklipp på Youtube med noggranna instruktioner. Men receptet på bröd är det samma som knådats och kavlats i Borgviks bagarstuga i alla tider.
– Vi gör ett grovt, hårt tunnbröd, och ett ljust som är lite sprödare. Det går nästan inte att beskriva smaken. Det blir extra gott just för att ugnen är vedeldad.
Bagarstugan betyder jättemycket för vår förening! Framför allt innebär den inkomst eftersom vi säljer tunnbrödet som vi bakar.
I lappländska Arvidsjaur gräddar man mjukt bröd i en röd stuga mitt i samhället.
– Det är inte svårt att baka i gammal bakugn – det som är svårt är att elda. Men vi har bagerskor här som är väldigt rutinerade, berättar Christine Boström, ordförande i hembygdsföreningen.
Bagarstugan är från förra sekelskiftet och uppfördes som en del av ett jägmästarboställe.
– Vi bakar mest mjukkaka. Det är väldigt populärt och säljer som smör i solsken. Ibland skriver vi inte ut på Facebook att vi har bakat, för då tar det slut på en gång. Vid särskilda tillfällen har vi bakat tunnbröd, men det är betydligt mer arbete med det. Ibland bakar vi även Gáhkku – ett mjukt tunnbröd som man kan rulla.
All bakning sker ideellt, och inkomsterna tillfaller föreningen. Antingen säljer man brödet i direkt i bagarstugan, eller i hembygdsgården två kilometer bort.
– Det är en fin gemenskap, det tror jag alla tycker som kommer och bakar. Åtminstone har vi inget problem med att hitta ideella. Vi har har nyligen haft en bakkurs och till hösten fortsätter vi och hoppas att få fler – även yngre – att lära sig hantverket.
Christine Boström hoppas att fler föreningar börjar använda sina bagarstugor regelbundet.
– Det är en trevlig aktivitet, och för en förening ger den bra med pengar. Jag tycker det är oerhört synd om bagarstugor bara står utan att användas. Men om en bagarstuga inte använts på länge måste man alltid kontrollera så att muren är okej innan man bakar.
Hur ska man helst äta er mjukkaka?
– Den ska vara färsk och varm med bara smör på. Det är det enda som behövs egentligen! Om jag får bestämma dricker jag helst mjölk, men mjukkaka passar till alla drycker och är ett perfekt mellanmål.
FAKTA: STORBAK I FLERA DAGAR
I Sverige har man ägnat sig åt storbak sedan senmedeltiden. En bit in på 1800-talet flyttade bakningen ut i den fristående bagarstugan – ett mindre hus med en stor bakugn. Stugan byggdes i regel en bit ifrån bostadshuset med tanke på brandrisken.
Storbaken skedde ofta under höst och vår och kunde ibland pågå i flera dagar – hela förrådet skulle helst fyllas med stora tunnbrödskakor, som ibland hade en diameter på uppåt 80 cm. Under sommaren, när bakningen stod på paus, användes bagarstugorna ofta som sommarhus. På samma gång passade man på att storstäda boningshuset inför höstens ankomst.
Förekomsten av bagarstugor följer till stor del det så kallade tunnbrödsbältet – alltså de områden i Sverige där det funnits en stark tradition av att baka just tunnbröd – norra Västergötland, Bohuslän, Dalsland, Värmland, Dalarna och alla områden norr om dessa, med undantag för de kargare fjälltrakterna. Bagarstugor finns också i de sydligaste delarna av landet, men inte lika många.
Under senare delen av 1900-talet byggdes många bagarstugor i Sverige om för att endast användas som bostäder.
FAKTA: 6 BAGARSTUGOR ATT BOKA ELLER BESÖKA
Borgviks bagarstuga: Pris per tillfälle är 500 kr inklusive ved. För en oerfaren bagaren finns även alternativet att hyra bagarstugan med förberedd tunnbrödsdeg och uppvärmd ugn. Kostnad 1 000 kr.
Vindelns hembygdsförening i Västerbotten. Vid den årliga hantverksdagen i slutet av juli och vid skörde- och bygdemarknaden i augusti säljs och serveras mjukkaka bakad i den egna bagarstugan.
Vemdalens hembygdsförening i Härjedalen. Vemdalens sommarmarknad äger rum varje torsdag från den 7 juli till den 4 augusti. Där säljs till exempel hantverk, skinn, garn och nybakt tunnbröd. Bokas via mejl.
Tynderö hembygdsförening i Medelpad. Föreningen erbjuder även kurser i tunnbrödsbak. Bokas via mejl eller telefon.
Söderbärke hembygdsförening i Dalarna. Bagarstugan från 1700-talet ligger vid vattnet och drivs som ett sommarkafé. Se Söderbärkehembygdsförening.se.
Berättat av Linn Austli: ”Manuset skrev jag en kväll för fyra år sedan. Det som tog tid var att hitta någon som kunde hjälpa mig att filma och klippa. Till slut träffade jag Daniel Duarte, som nappade. Då satte jag i gång att söka pengar. Jag sökte från hur många håll som helst, men i och med att det var en film som inte skulle visas mot betalning var det svårt, film bygger ofta på delfinansiering via biljettförsäljning. Men en ansökan gick igenom och hembygdsföreningen fick en Leadercheck på 40 000 kronor, som filmteamet gick med på att ta som arvode.
Mitt eget arbete är helt ideellt. Jag har samlat in bilder, skrivit manus och åkt runt och pratat med markägare för att få tillstånd att filma på vissa platser.
Vi spelade in under två dagar i juni 2021. Hösten 2021 hade vi premiärvisning i kyrkan. Det kom jättemycket folk i alla åldrar. Filmen är tänkt att ge både en grund i vår historia och en push att fortsätta bygga vår gemensamma historia.
Den finns tillgänglig via hembygdsföreningens hemsida, men jag hoppas att den också ska användas i skolan.
Fördjupningsmaterialet är framtaget för att vara ett redskap för lärarna för att utgå från vår lokala historia när de talar om världshistoria. Det är viktigt att få den lokala ingången för att förstå helheten och hur allt hänger ihop. De stora historiska händelserna påverkar även på lokal nivå.
Jag jobbar själv som textillärare för årskurs 3 till 9 i en grannkommun och min mamma har varit lärare i Anneberg under hela mitt liv. Jag är uppvuxen i byns gamla epidemisjukhus, i en familj där det ideella har varit väldigt viktigt. Det finns ingenting på landsbygden om vi inte själva gör det. Det gäller allt från fotboll till kultur. Det ville jag lyfta i filmen, och ge en stolthet. Barnen behöver få med sig det för att bry sig och vilja göra något själva.
Jag är medlem i flera av ortens föreningar och ordförande i Annebergs frisksportklubb. Ända sedan jag var liten har jag varit intresserad av lokal historia, suttit i köket hos de äldre och frågat, samlat på mig berättelser och läst lokal historia. Det mesta i filmen är sådant som jag redan visste och kunde, men jag besökte faktiskt Svartåns källa för första gången i samband med inspelningen. Jag visste att den fanns, men inte exakt var den låg.”
Det är viktigt att få den lokala ingången för att förstå helheten och hur allt hänger ihop. De stora historiska händelserna påverkar även på lokal nivå.
FAKTA: SÅ FUNKAR NORRA SOLBERGA-MATERIALET
Den knappt 7 minuter långa filmen täcker 6 000 år av lokal historia, från de första människorna som man vet kom till trakten till dagens samhälle med föreningar, företag och familjer.
Till filmen hör en pdf som lärare kan använda sig av för historieundervisning med lokalt fokus. Sedan premiären hösten 2021 har Jönköpings läns mediecenter inkluderat materialet i sitt utbud av pedagogiskt material. Projektet bygger på ideellt arbete i kombination med stöd från Leader Astrid Lindgrens Hembygd.
Berättat av Birgit Isaksson, ordförande i Murjeks Hembygdsförening: ”I Murjek bor mellan 50 och 60 personer. De flesta här är 60 plus. I hembygdsgården har vi daglig lunchservering, främst för våra gamla i byn. De som inte orkar komma och äta får sin lunch utkörd för en billig penning. Vi har också en del arbetare som jobbar på järnvägen och så kommer folk från Vuollerim, som ligger 15 kilometer härifrån. Dagens lunch kostar 60 kronor för pensionärer, 90 kronor för övriga.
Hösten 2020 hotade Jokkmokks kommun med att kallställa hembygdsgården om vi inte halverade våra värmekostnader. Vi protesterade och de tog tillbaka hotet. Man kan inte ta bort alla funktioner från byarna. Det är inte bara centralsamhället som ska leva. Hembygdsgården är hjärtat i byn och stänger man den har vi en död by. Dessutom har vi renoverat hela huset för föreningens egna pengar. Det är sorgligt att man över huvud taget tänker på att kallställa när det är så fint och det finns en hel grupp som jobbar för stället. Vi jobbar ideellt, städar, planerar, organiserar, hjälper till i köket. Vi gör det så länge vi orkar, för att vi vill ha en levande by. Det är en av oss sju i styrelsen som är 60 minus, resten är 60, 70 och till och med 80 plus.
Upprinnelsen till all verksamhet i Murjek var att de äldre kvinnorna i byn ville ha en hembygdsgård när skolan lades ner, och så blev det. De började göra smörgåsar och fika som de gick till tågstationen med när det kom turister och resande. Det blev till slut så att man anställde en kokerska och lagade lunch istället. Vi har haft ett antal kokerskor genom åren och nu har vi nyanställt en kock.
Upprinnelsen till all verksamhet i Murjek var att de äldre kvinnorna i byn ville ha en hembygdsgård när skolan lades ner
Vi är momspliktiga eftersom Skatteverket tycker att det vi driver är en näringsverksamhet, men vi gör det ideellt, annars skulle vi aldrig klara av det ekonomiskt. Det vi tjänar på vandrarhemmet går till lunchrestaurangen. Den är viktig för oss eftersom de äldre kan komma och få en hemlagad lunch men också för det sociala, det som var så eftersatt under pandemin.
Sedan ett antal år tar vi hjälp av volontärer. Det är fantastiska människor som har varit här. Vi hade ett tyskt par här som tapetserade, renoverade och lade in nya golv. I vintras var två ungdomar från Argentina här och nu har vi en italiensk tjej som jobbar. Det är så roligt att lära känns folk från olika länder. Nivån är så klart olika, men alla är duktiga på någonting.
Volontärerna har fem timmars arbetsdag måndag till fredag i utbyte mot kost och logi. Det var en av våra medlemmar som tipsade om att ta in volontärer via Workaway när vi klagade lite över att vi hade för mycket att stå i. Vi skapade en profil på Workaway och helt plötsligt började vi få in förfrågningar. Det har stor betydelse. Sommaren 2020 var restaurangen stängd, men vandrarhemmet var fullt. Vi i styrelsen skötte all städning själva och då kändes det faktiskt lite betungande igen. Det gör det ideella jobbet väldigt mycket lättare att ha duktiga volontärerna som hjälper till. Och så har vi ju utbyte av varandra. Våra tyska volontärer, Helmut och Karen, har faktiskt köpt ett litet hus här. De blev så förtjusta i Murjek att de vill fortsätta komma hit.”
Fakta: Så gör Murjeks hembygdsförening
Hembygdsgården ligger i Murjeks före detta skolbyggnad. 1901 till 1934 rymde den ett seminarium för samisk- och finskspråkiga småskollärarinnor, där totalt 850 lärare utbildades. Därefter fungerade byggnaden som byskola. När skolan lades ner övertog föreningen lokalerna.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
