Sugen på en utflykt? Sveriges hembygdsföreningar förvaltar en rikedom av lokalt kulturarv. Här listar vi sex mer otippade samlingar och museer landet runt – alla mycket sevärda och många även med kaffeservering och annan lokalhistoria i nära anslutning.
1. Smycken av hår, Våmhus Hembygdsförening, Dalarna Under 1800-talet var det svårt att livnära sig enbart på jordbruk i Våmhus. Kvinnorna utvecklade därför en avancerad teknik att fläta, tvinna och knyppla människohår till halsband, armband, broscher och ringar. Kullorna begav sig till Ryssland i öst och England i väst för att sälja smycken. I dag är Våmhus den enda platsen i världen där denna hantverkstradition har hållits levande i en obruten följd. Hårarbete är emellertid inte det enda som bjuds i Våmhus. Föreningen skriver: ”På Sivarsbacken vid Lintjärns strand ligger Våmhus Gammelgård. Här finns ett tjugotal byggnader från 1700- och 1800-talet. En del byggnader har stått på området, andra har flyttats hit från lokala fäbodar och byar. (…) Det finns en stor mängd skickliga hantverkare i byn som skapar vackra och funktionella produkter (…) Under sommaren finns både hårkulla och korgmakare i arbete under dagarna samt att deras hantverk finns till försäljning i vårt lilla butik.” Sommartid även kafé och ibland spelmansaktiviteter. Adress och öppettider: https://www.hembygd.se/vamhus/about
2. Lotsvardag i Stockholms skärgård På Husarö står lotsarna i centrum. Föreningen beskriver museet som en plats där ”lotsarnas livsöden väcks till liv”. Den Sundströmska lotsgården, där öns siste mästerlots Reinhold Sundström bodde, utgör ett komplett bevarat lotshemman. Bostadshus, uthus och ekonomibyggnader ingår. I samtliga byggnader finns föremål man använt genom tiderna, i både arbete och fritid. Föreningen skriver: ”Passa även på att gå vår historiska promenadslinga. Slingan består av fyra skyltar som berättar om öns lotshistoria och jordgubbsodlingar. Skyltarna finns uppsatta längs promenadslingan som går via Bystugan och Lotsberget, öns högsta punkt, för att sedan fortsätta till Hemgärdet och avslutas vid Lotsmuseet.” Adress och öppettider: https://www.hembygd.se/husaro/sida-153602
3. Ett fullständigt apotek från förra sekelskiftet, Mönsterås Stranda hembygdsförening i Mönsterås driver ett av landets mest omfattande hembygdsmuseer med historiska miljöer som handelsbod, sjömanshem, smedja och fiskemuseum. Bland de mest ovanliga inslagen finns Apoteksmuseet, som föreningen beskriver som ett ”fullständigt apotek från förra sekelskiftet”. Museet byggdes upp under 1960-talet av apotekaren och farmacihistorikern Stig Ekström. Här finns inte bara den gamla apoteksofficinen från Mönsterås apotek utan även laboratorium, analysrum, destillationsrum, drogvind (eller torkvind med ett något torrare ordval) och stötkammare. Samlingarna rymmer hundratals burkar med historiska läkemedelsingredienser, och bakom byggnaden finns en örtagård med medicinalväxter. Adress och öppettider: https://hembygdsmuseum-monsteras.se/
4. Från stenålder till tidig kristendom på Glösa Älgriket, Jämtland Alsens hembygdsförening äger Glösa Älgriket, som under 40 år har varit ett populärt besöksmål i Jämtland. Stenåldern har stått i fokus, med matlagning i kokgropar och fantasifulla dräkter av älgskinn och älgben. Sedan 2025 har den pedagogiska verksamheten byggs för att omfatta fler historiska perioder, bland annat brytningstiden mellan vikingatid och kristendom, för Glösa är ett stopp längs St Olavsleden. Många pilgrimer hittar hit varje sommar. Adress och öppettider: https://www.facebook.com/glosaalgriket.se
5. Sjaunja Myggmuseum i Gällivare 1934 bildades Gällivare hembygdsförening med syftet att bevara unik historia och kultur. Samlingen, och museiverksamheten, växte. 1999 övergick Gällivare Kulturmuseum i kommunal regi, men hembygdsföreningen äger fortfarande de drygt 10 000 föremålen i samlingen. Lokalerna rymmer också den udda fågeln, eller kanske snarare flygaren, Sjaunja Myggmuseum, som flyttat dit från sitt ursprungliga myrlandskap i Sjaunja naturreservat (på grund av myggbrist). Ett museum som hyllar den myggbitna tillvaron i Lappland, och kampen för att bli kvitt de ettriga blodsugarna. Adress och öppettider: https://gallivare.se/uppleva-och-gora/gallivare-kulturmuseum/aktuellt-och-oppettider
6. Egon Klints sojdemuseum på Gotland Egon Klints …VAD? Jo, sojdemuseum. Välkommen till tjärdalarna i Västerlaus, hälsar Burs hembygdsförening. Här finns flera tjärdalar – sojden – för framställning av den viktiga handelsvaran tjära. Sojdet vid museet byggdes 1850 och är fortfarande i brukbart skick. Arbetet med att skapa Sojdemuseet började i maj 1960, när spelmannen och mångsysslaren Egon Klint ådrog sig att ute i skogen hade det för länge sedan brunnit eld för att framställa tjära. Utöver att sätta sojdet i stånd skapade han Sojdemuseet där olika verktyg och bruksföremål från det gamla jordbrukssamhället finns samlade. Museet ligger i en vacker skogsmiljö och uppskattas som besöksmål och kan bokas för privata evenemang. Adress och öppettider: https://www.hembygd.se/burs/page/145227
– Våra sommarjobbare brukar utvecklas enormt under arbetsperioden. Vi har haft många blyga själar här som pratat mer och mer för varje dag.
Eva Engström är ordförande i Ragunda hembygdsförening i Jämtland. I dag, i början av juni 2026, har hon tagit emot säsongens första feriebetare i hembygdsgården, en gammal länsmansgård från mitten av 1800-talet.
– Det är två roliga, duktiga tjejer. Under de kommande veckorna kommer de att servera kaffe, våfflor och tunnbröd. De kommer även att öppna och stänga lokalerna.
I Ragunda har man anställt ungdomar via kommunen under de senaste 15 åren.
– I början tänkte vi att ungdomarna främst skulle umgås med barnen som besöker våra lekmiljöer. Men det var helt fel tänkt. Barn leker hellre med sina föräldrar.
En annan lärdom är att inga av sommarjobbarna ska jobba ensamma under lång tid.
– Det handlar inte bara om att man behöver instruktioner utan att också att man behöver sällskap för att arbetet ska bli roligt, resonerar Eva Engström.
Vilken roll spelar det för föreningen att anställningen sker genom kommunen? – Det är en förutsättning. Dels på grund av finansieringen men framför allt med tanke på administrationen. För en kassör är det jättemycket jobb att anställa någon.
Sommarjobbarna de enda avlönade i föreningen Den enda nackdelen med arrangemanget är att man förstås vill värdera allas arbete lika, och att det övriga jobbet inom föreningen genomförs utan betalning.
– Men jag vill såklart att de unga ska ha betalt. Annars skulle de inte vara här, och det förstår jag. Och jag vet hur det är att vara ung. Man behöver verkligen de där pengarna, understryker Eva Engström.
Lösningen från hennes sida består i tydlig kommunikation.
– Jag brukar vara noga med att förklara att alla andra arbetar ideellt – och att det arbetet därför sköts på olika sätt, utifrån vilja och ork. Då får de en tydlig bild av hur föreningen fungerar.
Jag brukar vara noga med att förklara att alla andra arbetar ideellt – och att det arbetet därför sköts på olika sätt, utifrån vilja och ork.
Region, bildningsförbund och hembygdsföreningar i samarbete i Halland Inom Region Halland har Hallands bildningsförbund agerat länk mellan unga sommarjobbare och hembygdsföreningar i behov av resurser. Kerstin Hultin är förbundets hembygdskonsulent.
– Både föreningarna och ungdomarna bär på mycket kunskap. Men de har också färdigheter som den andra gruppen inte har lika mycket av. Därför brukar den här sortens samarbeten falla väl ut.
Anställningarna finansieras genom Framtidskraft, regionens sommarjobbsprogram, medan bildningsförbundet står för arbetsgivaransvaret.
De senaste åren har feriearbetarna framför allt bistått föreningarna med fysisk kondition och digital kompetens. Bland annat har man gett sig ut i skogen för att inhämta GPS-koordinater till torp.
– Ofta krävdes det då att den anställda hade körkort och tillgång till bil. När man kommer in på frågor som rör milersättning blir det förstås mer komplicerat vad gäller själva anställningen.
Kräver aktiv arbetsledning Digitala arbetsuppgifter har varit lättare att administrera.
– Man har bland annat fotograferat museiföremål och producerat beskrivande texter. Man har även digitaliserat arkivhandlingar. Unga är ofta väldigt snabba när de arbetar digitalt.
Vilka krav ställer ni på föreningarna? – Att det ska finnas en arbetsplats. Det måste finnas en möjlighet att kunna tillreda sin lunch och fika. Och det måste finnas en toalett.
Det är också viktigt att någon på föreningen finns på plats, betonar Kerstin Hultin.
– Det är inte okej att lämna över en nyckel och säga ”Vi ses igen om tre veckor.” Det krävs en ordentlig introduktion. Framför allt behöver man få veta vad det är för plats man befinner sig på. Ofta finns det nämligen en anledning att man velat jobba just där.
Med rätt hjälp kommer sommarjobbarna själva att botanisera och ställa frågor, menar Kerstin Hultin. Många av feriejobbarna har också hittat ny information om sin släkt.
– Ofta tar man med sig saker från den här sortens jobb som stärker den egna identiteten.
Sommarjobbarna återvänder som volontärer Tillbaka till Jämtland, och Eva Engström i Ragunda hembygdsgård.
– När arbetsperioden är över får varje sommarjobbare två årsböcker som producerats av föreningen – en för året som gått och en från året man är född.
– Vi ger dem också ett ungdomsmedlemskap i föreningen för ett år framåt. På så vis blir de också automatiskt kallade till nästa årsmöte.
Brukar sommarjobbarna bli kvar i föreningen på ett eller annat sätt? – Ja, flera har återkommit som volontärer. Sommarjobbet har blivit ett sätt för dem att få upp ögonen för oss.
När Björnlunda hembygdsförening öppnade sitt vandrarhem 1938 hade den lagstadgade semestern precis införts.
– Hur diskussionerna gick vet vi inte i dag, men en anledning till att öppna vandrarhem kan ha varit att semesterlagen kom 1938 då alla anställda fick rätt till två veckors betald semester. Det var vanligt med cykelsemester då få hade bil, säger föreningens ordförande Pia H Forss.
– Det är en genuin plats, rofylld och vacker. Avskilt, men ändå nära till Björnlunda samhälle. Eriksgatan i närheten passar för cykelutflykter till badsjöar. Skogen finns inpå knuten med bär och svamp och här finns ett levande lantbruk, säger Pia H Forss.
Åtta bäddar i två loftbodar De åtta bäddplatserna är fördelade på fyra rum i två loftbodar från 1600- och 1700-talen. Dessa flyttades till hembygdsgården från två gårdar i socknen under 1930-talet.
För att anpassa byggnaderna togs nya fönster upp, väggarna målades och golven förbättrades. Sängar, sängkläder och porslin kom från STF. En vaktmästare bodde på hembygdsgården under sommaren, serverade frukost och kunde även ordna middag åt gästerna, berättar Pia H Forss.
Miljön är alltjämt enkel och genuin: Ytterdörrarna är original och gården har fortfarande torrdass, kompletterat med en separat duschstuga.
Fler enkla boenden efterfrågas Runt om i landet finns redan många hembygdsföreningar som erbjuder någon form av övernattning. Sveriges hembygdsförbund har samlat dem i en översikt över genuina boenden inom hembygdsrörelsen, från Murjek i norr till Västergarn på Gotland.
För hembygdsföreningar kan det också vara ett sätt att utveckla verksamheten och skapa fler möten med besökare.
– Många av våra medlemsföreningar erbjuder boenden, några vid pilgrimsleder. Och det handlar inte bara om boenden utan om att bidra till fler kulturarvsupplevelser längs lederna generellt, säger Olov Norin.
Vandrarhemmet drivs inte i första hand för ekonomisk vinning. Vårt huvudsakliga syfte är att ha en levande hembygdsgård där besökare känner sig välkomna.
En levande hembygdsgård 2021 lämnade Björnlunda hembygdsförening Svenska Turistföreningen. Sedan dess driver man vandrarhemmet i egen regi med säsongsanställd personal. För föreningen handlar verksamheten om mer än ekonomi.
– Vandrarhemmet drivs inte i första hand för ekonomisk vinning. Vårt huvudsakliga syfte är att ha en levande hembygdsgård där besökare känner sig välkomna, säger Pia H Forss.
Boendet har också blivit en tillgång när föreningen hyr ut hembygdsgården för fester, kurser och andra arrangemang. De åtta bäddplatserna gör det möjligt för gäster att stanna längre och använda gården på fler sätt.
För föreningar som funderar på att erbjuda boende är hennes råd att hålla verksamheten enkel.
– Gör det så enkelt som möjligt men ändå trivsamt och ombonat. Välj textilier med omsorg, håll rent och fräscht och ha tydliga rutiner för värdarna.
Efter flera års väntan finns nu de på plats: Branschriktlinjer för säker mat i samlingslokaler. Bygd och Natur har tidigare uppmärksammat de problem bristen på nationella riktlinjer inneburit, där regelverket tolkats mycket varierande i olika kommuner.
För många hembygdsföreningar är servering en viktig del av verksamheten. Sommarkaféer, våffelserveringar, marknader och större arrangemang bidrar är en avgörande intäktskälla.
Riktlinjerna har tagits fram av konsulten Gunnel Berdén på initiativ av Sveriges hembygdsförbund, Bygdegårdarnas Riksförbund, Folkets Hus och Parker samt Våra Gårdar, och har granskats av Livsmedelsverket.
– Vi har väldigt mycket gemensamt när det gäller ideellt fastighetsägande och den verksamhet som bedrivs i våra lokaler. Branschriktlinjerna är ett viktigt verktyg och ett stöd för föreningarna, säger Sveriges hembygdsförbunds generalsekreterare Jan Nordwall.
De räknas som livsmedelsföretag Riktlinjerna beskriver hur livsmedelslagstiftningen kan tillämpas i den typ av ideella verksamheter som bedrivs på hembygdsgårdar, bygdegårdar och andra samlingslokaler. De kan också användas som stöd i kontakten med kommunens livsmedelsinspektörer.
I ett webbinarium, som finns att ta del av i sin helhet, gav Cecilia Sassa Corin, matkonsult vid Hushållningssällskapet Västra, i juni 2026 en introduktion till regelverket och vad det innebär i föreningarnas vardag.
Frågan om vem som räknas som livsmedelsföretag har varit en av de mest omdiskuterade bland ideella föreningar. Många verksamheter bygger på ideella krafter och bedrivs bara under vissa delar av året, vilket gjort det svårt att veta vilka regler som gäller.
Det behöver inte finnas något vinstsyfte. Även en förening eller privatperson kan enligt lagstiftningen räknas som livsmedelsföretagare.
– Det behöver inte finnas något vinstsyfte. Även en förening eller privatperson kan enligt lagstiftningen räknas som livsmedelsföretagare, även om man enligt Skatteverket inte är ett företag, säger Cecilia Sassa Corin.
Enligt riktlinjerna kan det exempelvis handla om att föreningen regelbundet serverar mat till allmänheten, erbjuder catering eller lagar mat till fester och arrangemang. Som riktmärke nämns verksamheter som sker omkring tio gånger per år eller mer.
Om föreningen omfattas av reglerna ska den registreras hos kommunen och blir föremål för livsmedelskontroll. Hur ofta kontroller genomförs varierar mellan olika kommuner och beror bland annat på verksamhetens omfattning och tidigare resultat.
– I många kommuner handlar det kanske om tre kontroller på fem år. Sköter man sig bra kan kontrollerna bli mer sällsynta, så föreningen kan själv påverka sina kostnader, säger Cecilia Sassa Corin.
Enkelt kök är okej hembygdsföreningar bedriver verksamhet i äldre byggnader med enkla kök. Det behöver inte vara något problem.
– Många hembygdsgårdar har ganska enkla kök. Det viktiga är att utgå från vilka risker som finns i verksamheten och hur arbetet kan organiseras.
Hon betonar att kraven alltid måste stå i proportion till verksamhetens omfattning.
– En livsmedelslokal kan ofta vara ganska enkel om verksamheten är liten och riskerna låga. Det viktiga är att de grundläggande principerna uppfylls.
Många föreningar säljer exempelvis hembakat bröd eller kakor som har bakats hemma. Det kan ofta fungera bra, menar Cecilia Sassa Corin, så länge verksamheten organiseras på ett säkert sätt.
– Om jag använder mitt eget kök hemma kan jag städa ordentligt, baka under en del av dagen och sedan plocka undan innan jag gör något annat.
Det handlar framför allt om att skilja råa livsmedel från färdiga produkter, hålla rent mellan olika arbetsmoment och skapa arbetsflöden som minskar risken för smittspridning.
– Man kan ofta använda samma lokal till olika typer av livsmedel, så länge man städar mellan momenten. Det viktiga är att skilja smutsigt arbete från rent arbete och råa livsmedel från tillagade.
Hygienen är avgörande Personlig hygien får stort utrymme i riktlinjerna. Den som är sjuk ska givetvis inte arbeta med livsmedelshantering, därutöver är handtvätt av stor vikt.
– Alla som hanterar livsmedel har ett stort personligt ansvar. Om ni handleder andra är det viktigt att informera om vad som gäller. Vi har ett ansvar för våra kunder och för att maten är säker, säger Cecilia Sassa Corin.
Handtvätt är en av de viktigaste åtgärderna för att minska risken för matförgiftning. Det bästa är ett särskilt handfat med varmt och kallt vatten, flytande tvål och pappershanddukar, men även enklare lösningar kan fungera vid tillfälliga arrangemang utomhus.
Det är också viktigt att använda rena arbetskläder och att hålla privata kläder åtskilda från livsmedelshanteringen.
Håll maten kall – eller varm Fel temperatur är en av de vanligaste orsakerna till matförgiftning.
– Temperaturen har avgörande betydelse för matens kvalitet och hållbarhet. Bakterier växer inte när det är riktigt kallt eller riktigt varmt, säger Cecilia Sassa Corin.
Kylvaror ska förvaras enligt anvisningarna på förpackningen, och varm mat ska hållas vid minst 60 grader. Om maten inte kan hållas tillräckligt kall eller varm bör den inte stå framme längre än två timmar.
Håll minus 18 i frysen och gärna inte varmare än 4 grader i kylen.
FAKTA. Checklista inför sommarens servering
Behöver verksamheten registreras hos kommunen?
Finns möjlighet till handtvätt?
Vet alla funktionärer vilka hygienrutiner som gäller?
Kan maten hållas kall eller varm under serveringen?
Finns tillräckligt med kylutrymme?
Är städutrustning och rengöringsmedel åtskilda från livsmedel?
Bygd och Natur skrev 2022 om Ströms hembygdsförening i Jämtland, som sedan 2018 erbjudit ställplatser vid vattnet längs E45 i centrala Strömsund. För föreningen innebär ställpatserna ett viktigt ekonomiskt tillskott. 2021 var intäkterna över 70 000 kronor.
Ströms hembygdsförening har skapat ett enkelt betalsystem som bygger på att husbilsägarna själva får fylla i namn, land, registreringsnummer och datum på ett registreringskort som läggs i ett kuvert tillsammans med 100 kronor, alternativt ett intyg om swishbetalning. Kuvertet läggs sedan i en anvisad postlåda, som regelbundet töms av föreningspersonalen. Gästerna har tillgång till hembygdsgårdens toaletter dygnet runt. Sommartid finns även ett kafé med lunchservering på hembygdsgården. Men eftersom husbilsägarna sköter sig själva märks många av dem knappt av, berättadeAnna Gillgren, vice ordförande i Ströms hembygdsförening och turismstrateg på Strömsunds kommun.
Har du några tips till andra hembygdsföreningar som vill börja erbjuda ställplatser? – Ha en dialog med kommunen, om det till exempel behöver upprättas en ny parkeringsplats krävs bygglov. Det är också viktigt att det finns bra information, gärna även på engelska och tyska. Vi har satt upp en skylt med telefonnummer till oss på hembygdsgården och information om var de kan tömma och fylla på vatten och var de kan slänga sopor, men också information om var turistbyrån, affärer och restauranger finns.
– Det fanns lokalbor som befarade att vi skulle konkurrera ut campingen i Strömsund, men många husbilsägare ställer sig hellre på någon skogsbilväg än en camping om det inte finns ställplatser. Samverkar man med kommunen, lokala handlare och campingplatser så blir alla vinnare.
– Sedan är det viktigt att lyssna på husbilsägarna. Eftersom vi ligger så centralt har vi haft en del problem med bilburna ungdomar som har spelat hög musik. De flesta har accepterat det, men det finns de som har klagat och då har de inte behövt betala.
FAKTA. FÖRENINGARNA SOM ERBJUDER STÄLLPLATS
Sveriges hembygdsförbund har en karta över medlemsföreningarnas ställplatser och matnyttig information för föreningar som vill börja med ställplatser, se här.
Husbilsdestination Sverige har tagit fram en checklista för hur ställplatser kan utformas i enlighet med nätverket Hållbar besöksnärings kriterier. Se Husbilsdestinationsverige.se
När fotbollslaget i det östgötska samhället Yxnerum lades ner för sju år sedan stod plötsligt både fotbollsplanen Yxnevallen och en omklädningsbarack tomma.
– Det fanns två alternativ: Antingen fick vi i hembygdsföreningen ta över baracken eller så skulle den brännas ner, säger Camilla Rosin på Yxnerums hembygdsförening.
Föreningen beslutade att ta hand om baracken och att förvandla den till ett litet vandrarhem. Man ställde in tolv sängar i det före detta omklädningsrummet och skapade därigenom en enkel sovsal. Men Camilla Rosin, som är uthyrningsansvarig tillsammans med sin man och ytterligare en föreningsmedlem, upptäckte snart att det inte var särskilt populärt med den typen av gemensamt boende. De byggde därför om sovsalen till fyra rum, varav två dubbelrum och två trebäddsrum. Dessutom skapades ställplatser för husbilar och husvagnar på fotbollsplanen.
– Ställplatserna har varit populära under pandemin, vandrarhemmet har inte gått lika bra. Det är en del kostnader för att driva det här, för till exempel el och gräsklippning, så just nu går det bara runt. Men det viktiga för oss i hembygdsföreningen är att göra saker som får andra att trivas och det är roligt att kunna erbjuda människor att komma ut i naturen här omkring. Vi har många sjöar här och har haft flera cyklister och fiskare som har bott hos oss.
Den tidigare samlingssalen i omklädningsbaracken har förvandlats till ett 50-talsinspirerat kafé, som har öppet vid särskilda tillfällen. Dessutom har en angränsande lokal gjorts om till en presentbutik där föreningsmedlemmarna och lokala hantverkare kan sälja sina alster. Yxnerums hembygdförening arrangerar även en rad olika evenemang vid den närliggande hembygdsgården, exempelvis växtbytardag, skördefest, Östgötadagen, Borkhultsdagen, sommarteater och tårtdagar under fruntimmersveckan.
– Det är ett sätt att locka folk till bygden. Vi har många ideella krafter i föreningen som hjälper till och två tjejer som är anställda med lönebidrag. En av dem hjälper till med tvätt, städning och frukostservering på vandrarhemmet, säger Camilla Rosin.
Hennes råd till andra föreningar som funderar på att starta vandrarhem eller någon annan form av turistboende är enkelt:
– Kör bara!
Fakta: Yxnerums hembygdsförening
Yxnerum ligger mellan Åtvidaberg och Söderköping i Östergötland, en trakt med lång historia av turism. Platsen Salvedal, där hembygdsgården ligger, blev känt som gästgiveri och hästskjutshåll i slutet av 1700-talet. Login utgjordes då av en sovsal med sju väggfasta bänkar. Gästgiveriet brann ned 1965 och de byggnader som i dag finns kvar är byggnadsminnesförklarade. Läs mer på Yxnerumshbf.se
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
