– Vi försöker verka för bygdens bästa och hjälpa till när vi kan, säger Thorbjörn Svahn, ordförande i Hultsfreds hembygdsförening.
Vid en nattlig brand i slutet av september totalförstördes Hultsfreds moské. Medlemmarna i föreningen Pegasus som drev verksamheten stod plötsligt utan samlingslokal.
– Vi är mycket ledsna, men det känns fint att hembygdsföreningen ställer upp för oss när vi drabbas på det här sättet, säger Owais Kholi från Pegasus.
Direkt efter branden lovade hembygdsföreningen att låna ut sin så kallade musikpaviljong, så att föreningen Pegasus kan fortsätta med sina fredagsböner.
– Vi vill vara en positiv kraft i bygden. Det var en självklarhet att erbjuda plats i Musikpaviljongen på fredagar mitt på dagen. Vid den tiden brukar lokalen ändå inte vara uthyrd, säger Thorbjörn Svahn från Hultsfreds hembygdsförening.
Vi är mycket ledsna, men det känns fint att hembygdsföreningen ställer upp.
Även inom hembygdsföreningen är många medlemmar ledsna över den nedbrunna fastigheten.
– Den bar på en intressant historia, med två byggnader som blev sammanbyggda år 1926, berättar Thorbjörn Svahn.
– Den ena byggnaden från 1898 drevs i missionsförsamlingens regi och var ett soldathem. Den andra kallades lägerboden och hade varit en affär i Hultsfred.
Av de båda fastigheterna tog en metodistkyrka form för 99 år sedan, med en pastor Thorsell från Skara som den första av en lång rad föreståndare.
– Metodistkyrkan byggdes där smalspåret mot Västervik gick tidigare, innan man sänkte sjön Hulingen så att järnvägen kunde dras närmare sjön, säger Thorbjörn Svahn.
Metodistkyrkan drev verksamhet i 80 år, fram till år 2006 då den sista gudstjänsten hölls. Sedan togs byggnaden över av föreningen Pegasus och omvandlades till moské.
Paviljongen lämpar sig bra som provisorisk lösning för föreningen Pegasus.
Efter branden har alltså Pegasus fått möjlighet att bedriva verksamhet i hembygdsföreningens musikpaviljong på Hultsfreds slätt.
– Det är en bra samlingslokal på alla sätt och vis, säger Stefan Helgesson som är anställd av hembygdsföreningen och ansvarig för uthyrningen.
– Det är populärt att hyra Musikpaviljongen för exempelvis bridge, dop, förlovningsfester, födelsedagskalas och mycket annat, berättar han.
Owais Kholi förklarar att paviljongen lämpar sig bra som provisorisk lösning för föreningen Pegasus, efter att deras moskébyggnad brunnit upp.
– Hembygdsföreningen har inte begärt hyra från oss, men vi vill ändå betala varje gång vi använder lokalen. Alla föreningar är ju i behov av intäkter, säger Owais Kholi.
När Hultsfreds moské brann ner erbjöd Thorbjörn Svahn och hembygdsföreningen ersättningslokaler i Musikpaviljongen. Foto: Fredrik LobergMoskéfastigheten som nyligen brann ner i Hultsfred byggdes 1898 som soldathem på Hultsfreds slätt, med Svenska Missionsförbundet som huvudman. Sedan flyttades den till centrala Hultsfred, för att bli metodistförsamlingens samlingslokal år 1926.
Hur ger man unga människor en ingång i hembygdsfrågor? Domarvik hembygdsgård i Åtvidaberg kommun är idylliskt idylliskt belägen på en höjd intill Grävsjön. I somras hölls här ett läger för barn mellan 7 och 15 år.
– Syftet är att fler unga ska bli intresserade av det vi gör, förklarar Anita Bodin från Hannäs hembygdsförening.
– Kanske kommer de unga som minns sina somrar här också vilja engagera sig i föreningen i framtiden?
Under tre sommardagar får 30 barn bada, umgås och sova på höskullen. Arrangemanget är ett samarbete mellan hembygdsföreningen och förbundet Vi Unga som är Studieförbundet Vuxenskolans fristående ungdomsorganisation.
– Det är Vi unga som är lägerledare, och de gör ett fantastiskt arbete. Men många föräldrar kommer också hit och hjälper till, säger Anita Bodin.
Under tre sommardagar får 30 barn bada, umgås och sova på höskullen.
Lägret vänder sig till alla barn som är intresserade och har åldern inne – man måste inte bo i närområdet.
– Platserna brukar snabbt bli bokade. De flesta av barnen är från Hannäs och dem når vi via vår Facebooksida. Men det är också sommargäster och folk från Norrköping.
Under det mobilfria lägret bjuds får barnen bland annat gå tipspromenad runt Domarvik. Där får man gissa vad gamla ting som föreningen har samlat på sig har använts till förr.
I matsalen finns pärmar med fotografier ur bygdens historia finns att bläddra i för den som vill. Man plockar också svamp och bär och lär sig hur man överlever på egen hand i den närliggande skogen.
– Och så gör vi egen glass, fastän hembygdsgården varken har vatten eller el. Man får stå där med sin lilla visp och vispa grädden.
Barnen får också lära sig att kärna smör, berättar hon.
– Tanken är att man de ska få en bild av hur det var förr.
Förutom att upplåta sina lokaler har hembygdsföreningen även bistått med matlagning.
– I mangårdsbyggnaden finns en gammal bakugn och där har vi gjort pizza.
Det här är ett jättebra sätt för unga att få kontakt med hembygdsföreningen och förstå hur vi jobbar.
Om man är barn och har föräldrar som är aktiva i hembygdsföreningens aktiviteter ligger det nära till hands att man själv blir intresserad, menar Anita Bodin.
– Men det är inte många av barnen i bygden som har föräldrar som är engagerade i dag. Därför är det här ett jättebra sätt för unga att få kontakt med hembygdsföreningen och förstå hur vi jobbar.
2025 var sjunde sommaren som man ordnade läger i Domarvik hembygdsgård.
– Barnen som var här första sommaren har hunnit bli i 15-årsåldern nu. De tar hand om de yngre barnen när vi badar och spelar fotboll med dem. De ser efter varann, men tycker fortfarande att det är roligt.
Brukar alla vilja sova på höskullen? – Nej, de som är allergiska eller tycker att det bara läskigt får sova i tält. Men många tycker verkligen att det är jättekul.
– Personer i hembygdsföreningar har stor och detaljerad kunskap om vårt kulturarv. Om de har nått en viss ålder är det ännu bättre, för då har de också sett förändringar över tid.
Philip Buckland har en bakgrund som miljöarkeolog. På Umeå universitet leder han forskningsprojektet ”Prioritering av klimathotade kulturhistoriska värden”. Hembygdsföreningar kan utgöra en viktig del i arbetet med att skydda kulturarvet från skador orsakade av klimatet, menar han.
– Det finns en massiv kunskap där som behöver förmedlas.
I nuläget är det översvämningar och ökade vattenflöde som är det mest akuta hotet, förklarar han och hänvisar till de (i september 2025) pågående skyfallen i Västernorrland.
– Längs kusterna höjs hela tiden havsnivåerna och i framtiden kommer förändringen ske i snabbare takt.
Det sker också en ökning av stormvindar.
– Vädret blir mer extremt och kustområden är mest utsatta. I Sverige gäller det framför allt västkusten och Skåne.
Vädret blir mer extremt och kustområden är mest utsatta.
Just nu är ett flertal kulturarv i Sverige i riskzonen för att förstöras på grund av olika sorters klimatförändringar. Men Philip Buckland undviker helst att peka ut dem – eftersom den här sortens forskning handlar om hur man kan hantera problemet på nationell och internationell nivå.
– Pekar man ut konkreta fall är det lätt att man fastnar för en viss typ av problem och glömmer bort det stora, övergripande. Det finns fornlämningar runt om i Sverige och alla är hotade på olika sätt.
Men han ger gärna ett internationellt exempel. Skara Brae i Storbritannien har många gånger har kallats Skottlands Pompeji – och riskerar att sköljas bort.
– Det är en omfattande och komplex stenåldersboplats, upptagen på Unescos lista över världsarv. Där har man spenderat hundratals miljoner på att bygga en kustmur för att hålla tillbaka havet.
Skara Brae anses extremt viktigt ur ett kulturhistorisk perspektiv och är dessutom en turistmagnet.
– Där finns flera faktorer som gör att man väljer att satsa på att skydda platsen, förklarar han.
Vad gäller mindre platser som inte har samma dragningskraft för turister är det annorlunda.
– I Lycksele finns en gammal marknadsplats med träbyggnader väldigt nära älven. Den är klart översvämningshotad och människor i närområdet anser att det är en viktig plats. Och den är välbesökt, men förstås inte i samma skala som Skara Brae.
Genom att koppla ihop flera olika källor i en webbplattform hoppas Philip Bucklands forskargrupp kunna underlätta riskbedömning och prioritering vad gäller att rädda utsatta kulturarv.
– Det ska inte vara antal besökare på en plats som avgöra om man prioriterar att skydda den eller inte.
Det ska inte vara antal besökare på en plats som avgöra om man prioriterar att skydda den eller inte.
GIS är en akronym för geografiskt informationssystem. Det är ett IT-system som kan läsa kartor och tolka geodata. I dag finns en mängd olika GIS-verktyg på nätet som kombinerar olika sorters kartdata.
– De är tillgängliga för alla, men det är lite av en labyrint, säger Philip Buckland.
På Lantmäteriets hemsida finns till exempel tjänsten Min karta. Han visar på sin skärm och bläddrar mellan olika lager av kartor över en och samma plats.
– Här kan man välja mellan flygbilder, historiska bilder och lämningar.
Lantmäteriets Min karta redovisar även risken för jordskred – men inte översvämning. Då måste man i stället vända sig till MSB:s hemsida.
– Vårt arbete handlar om att all data ska samlas. Som en slags genväg helt enkelt.
Men redan nu kan alla som vill dra nytta av befintliga GIS-verktyg som finns på nätet, understryker han. Hembygdsföreningar kan ha uppsikt över klimathotade fornlämningar och historiska byggnader i sitt närområde både digitalt och på plats.
– Om man upptäcker ett problem eller en risk vad gäller klimatpåverkan på kulturarvet kan man också påverka kommun och länsstyrelser, säger Philip Buckland.
FAKTA. Onlineresurser för information om klimatrelaterade risker och kulturarv
Vad kan en scen göra för en bygd? Väldigt mycket, menar Elisabet Gunnarsson, ordförande i Virestads hembygdsförening i Älmhults kommun.
– Allt började med att byborna kom till oss och sa att man länge önskat sig just en scen. Och då passar det så bra att ha den just i hembygdsparken.
Varför då? – Virestad är litet – ungefär 1 500 invånare – men i närområdet bor ungefär 6 000. Parken ligger vackert mitt i byn och består av ett antal äldre byggnader som flyttats till platsen. Till exempel ett kyrkstall, en ladugård och en stuga där man en gång i tiden kokade karameller.
Vilka kommer kunna ha nytta av scenen? – Många! Både kyrkan och skolan som ligger härintill kommer kunna ha uppträdanden här. Den är tänkt att fungera som en samlingspunkt, som också ska kunna ge folk idéer nya evenemang.
Scenen kommer även att användas för föreningens aktiviteter, berättar hon.
– Vi har haft en del arrangemang här tidigare. Till exempel vårt midsommarfirande som brukar dra omkring 500 personer. Men vi har alltid varit rädda för dåligt väder.
Nu blir det en scen med grönskande sedumtak, som ska smälta in bland de övriga bygderna i parken från förra sekelskiftet.
– Tanken är att byggnaden ska se ut som en lada tills den ska användas. När ladudörrarna skjuts upp finns scenen innanför.
Har ni fått anslag från Allmänna arvsfonden förut? – Nej, och vi har aldrig sökt tidigare heller. Men vår sekreterare Stina Ramberg Fälth är väldigt duktig på att skriva och jag tror det spelar roll hur man formulerar sig i sådana här sammanhang. – Det behöver inte vara ett särskilt formellt språk, men det är bra om man uttrycker sig positivt.
Har du några andra ansökningstips? – Det är viktigt att se man som förening ser över alla sina kontakter i bygden. Ofta har man människor omkring sig som kan bidra med kunskap och hjälp – till exempel med att specificera en el-offert.
Det är också viktigt att visa på att projektidén har stöd i bygden, menar Elisabet Gunnarsson.
– Vi tog fram ett underlag där alla alla aktiva föreningar här gick ihop och skrev under på att en scen är något man verkligen vill ha.
Alla aktiva föreningar här gick ihop och skrev under på att en scen är något man verkligen vill ha.
När planeras scenen vara färdig? – Själva bygget blir nog klart i höst men invigning blir det först nästa sommar. Projektet innefattar en hel del markarbeten eftersom ytorna omkring scenen behöver vara tillgänglighetsanpassade.
Hur länge kan en sådan här scen stå kvar? – Vi har sagt att vi tar hand om den i tio år i första hand. Men den kommer ju stå kvar längre – det finns alla sorters utvecklingsmöjligheter om man bara vill.
FAKTA: Stöd från Allmänna arvsfonden
2024 delade Allmänna arvsfonden ut 956 miljoner kronor i stöd. Samma år fick fonden in totalt 1 814 miljoner kronor, genom arv, aktieutdelning och metallåtervinning efter kremering.
Det är främst ideella föreningar som söker och beviljas pengar från Allmänna arvsfonden. Stöd finns i form av lokalstöd (för ny- och ombyggnationer) och projektstöd (för att utveckla arbetssätt och verksamhet).
Projektet måste inkludera minst en av de fyra målgrupperna barn (0-11 år), ungdomar (12-25 år), personer över 26 år med en funktionsnedsättning eller äldre personer som har fyllt 65 år.
Alla ansökningar bedöms utifrån tre kriterier: utveckling, delaktighet och överlevnad.
Fonden tar löpande emot ansökningar under hela året. Den genomsnittliga behandlingstiden för en ansökan är 4-6 månader.
Helgen 12-14 september öppnas dörrarna till fornstugor, hembygdsgårdar, soldattorp och lokala museer i Skara kommun. Hembygdskretsen inom Skara kommun, med sammanlagt 2 500 medlemmar, storsatsar i samband med Riksantikvarieämbetets kulturarvsdagar 2025.
Kent Friman, samordnare i nätverket Hembygdskretsen inom Skara, berättar att planerna på en gemensam satsning tagit form under en längre tid.
– Det har under många år funnits en vilja mellan föreningarna ingående i Hembygdsrörelsen inom Skara kommun att utbyta erfarenheter och vi har träffats lite oregelbundet.
Vad hoppas ni besökarna ska få uppleva? – Vi hoppas att människor ska kunna hitta till våra historiska platser och de kulturskatter som ofta ligger lite avsides och inte är så allmänt kända, men som ofta också har väldigt vackra kringmiljöer. Kanske kan de framöver komma att bli utflyktsplatser för vuxna och barn med egen medhavd matsäck.
Vad hoppas ni att det kan ge hembygdsrörelsen lokalt? – Hembygdsrörelsen bär ett stort ansvar genom alla dessa bevarade byggnader som de, ofta utan bidrag, själva måste underhålla och skaffa resurser till för att de ska överleva. Man klipper gräs, håller undan för sly och ordnar med kringmiljön. Kanske kan en allmänhetens kulturarvshelg skapa ett större intresse från samhället i övrigt för dessa skatter. Kanske kan några ytterligare ansluta sig till rörelsen för att just de här miljöerna ska överleva in i framtiden. Kanske kan både lokal politik och rikspolitik få någon ytterligare medvetenhet om denna stora byggnadsskatt som vårdas av hembygdsrörelsen, om vi samordnat visar upp våra vackra miljöer mer öppet och marknadsför dem tydligt, säger Kent Friman.
Vi hoppas att människor ska kunna hitta till våra historiska platser och de kulturskatter som ofta ligger lite avsides.
Ett par av hembygdsföreningarna i Skara kommun har tidigare uppmärksammat Riksantikvarieämbetets kulturarvsdagar. Men i år sluter alltså samtliga elva hembygdsföreningar upp. Efter ett inledande möte startade man omgående den gemensamma Facebooksidan Hembygdskretsen inom Skara kommun.
– Det är en heltäckande digital satsning och länkning kring arrangemanget från alla som stödjer vår helg. Sedan gäller det att nå ut till allmänheten och skapa en känsla för vad denna satsning innebär, säger Kent Friman.
FAKTA. Hembygdsrundan i Skara kommun 2025
Uppstart på Gamla biblioteket, Skara, fredag 12 september. Lördag-söndag 13-14 september har de 14 besöksmålen öppet kl 11-17.
Bland besöksmålen märks: Skånings-Åsaka fornstuga från 1768, folkskolorna i Stenum och i Skärv. Eggby-Istrum-Öglunda Hembygdsförening visar Winqvists led genom det arboretum (trädsamling) som byggts upp och föreningen Norra Billing öppnar sin stolthet – Skogsmuseet vid Remningstorp. I Norra Lundby visas Saras stuga från 1800-talet och den medeltida kyrkan. I Skara anordnar Skara Gille visning av det gamla Båtmanshuset och öppnar Brandmuseet och bjuder på kaffe och bulle på båda platserna.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
