Jonas Thorell är musiker, musiketnolog och har en bred bakgrund inom medieproduktion. Genom Youtube-kanalen HembygdsTV, med sändningsstart 28 maj 2025, hoppas han att fler ska hitta fram till kulturarvet som besöksmål i Stockholms län.
– Det här en idé jag har haft länge. Framför allt handlar det om formatet – att göra tiominutersavsnitt i ett bra tempo som utkommer regelbundet.
Inspirationen kom från Indy Neidell, en svensk-amerikansk mångsysslare inom kultur tillika Youtube-personlighet. Genom sina serier om första respektive andra världskriget har han fått miljontals följare.
– Det slog mig att om man bara hittar ett ämne med tillräckligt med innehåll och många intresserade går det här formatet att använda till nästan vad som helst.
Om man bara hittar ett ämne med tillräckligt med innehåll och många intresserade går det här formatet att använda till nästan vad som helst.
I nuläget finns det många hembygdsföreningar som publicerar material på Youtube.
– Det är ofta snyggt filmat, intressanta ämnen och väldigt kunniga programledare.
Men formen är inte alltid särskilt genomtänkt och ibland kan det bli lite långrandigt, konstaterar han. Därtill kan det gå lång tid mellan avsnitten. I HembygdsTV kommer ett nytt avsnitt publiceras varje vecka. Varje del innehåller detaljerade, konkreta tips på besöksmål i länet.
– När det handlar om exempelvis Postrodden mellan Grisslehamn och Åland berättar jag vilket klockslag det börjar, vad man kan se på vägen dit och var man kan äta en bra fisksoppa till lunch.
Jonas Thorell agerar själv programledare – eller ”ciceron och slav i hembygdens tjänst”. Till sin hjälp i produktionen har bland annat filmaren Michael Johansson. Även Indy Neidell medverkar i kanalen som sidekick.
– Eftersom han är amerikan men har bott i Sverige sedan 1990-talet kan han bidra med ett sorts utifrånperspektiv: Men vad är klinkbyggd egentligen? Och så förklarar jag.
Numera är Jonas Thorell medlem i Högalids hembygdsförening på Södermalm där han bor. Men erfarenheten av kulturarvsevenemang sträcker sig längre tillbaka. Under många år i barndomen arrangerade hans föräldrar bygdedagar i hemstaden Kungsör.
– Det var fårklippning, barkbrödsbaking, smörkärning och oxdans. Jag minns alltihop som väldigt roligt. De första åtta avsnitten av HembygdsTV är finansierade av Stockholms läns hembygdsförbund och Thorells egna produktionsbolag Porter och Thorells Syndrom.
– Men vi hoppas även att privatpersoner och föreningar ska bidra med en mindre månatlig summa via Patreon.
Hur många Patreon-prenumeranter krävs för att projektet ska kunna fortsätta? – Med 3-4000 Patreonstödjare skulle vi kunna göra riktigt bra HembygdsTV. Men om vi får finansiellt stöd från till exempel Visit Stockholm, Handelskammaren eller liknande organisation skulle det inte krävas fullt så många.
Redan innan starten har andra hembygdsregioner hört av sig och visat intresse för kanalen.
– Min förhoppning är att Stockholmskanalen får en vettig ekonomi och kan växa till en redaktion. Då skulle jag också kunna frigöra tid för att vara med och starta upp fler kanaler i andra regioner.
Ett eventuellt HembygdsTV Dalarna eller HembygdsTV Väst skulle alltså kunna programledas av passande personer med egen förankring i bygden, förklarar han.
– Serieformatet som jag har klurat fram går förstås att applicera på vilken region som helst. Den sortens mall kan många ha nytta av att använda eftersom en stor del av jobbet redan är gjort.
Vilka ämnen kan man se fram emot i HembygdsTV framöver? – Minst ett avsnitt kommer vara en runstenssafari i Stockholmsområdet. Tanken är att det ska finnas en runstensguide för bil och en för dem som rör sig via kollektivtrafiken. Och så kommer det finnas ett runstensquiz för barnen, säger Jonas Thorell.
Bygden berättar är korta filmer som lyfter fram Hallands lokala historia genom berättelser framtagna av hela 70 hembygdsföreningar runt om i länet. Totalt har 72 filmer producerats, från 2-3 minuter upp till 14 minuter långa. Filmerna finns samlade på Youtube men kan också aktiveras genom QR-koder på de platser de anknyter till, i tryckta broschyrer och på flera olika hemsidor, inklusive samlingssidan Bygdenberättar.se/halland.
Bygden berättar har genomförts i samarbete mellan den halländska hembygdsrörelsen och Studieförbundet Vuxenskolan, där Reine Johansson är regional kontaktperson.
– Vi hittar ofta gemensamma projekt. Vi har bland annat haft samarbeten kring arkivering och torpinventeringar samt att försöka få upp intresset och kunskapen kring digitala verktyg hos hembygdsrörelsen. I samband med att föreningarna började aktivera berättelser om torpen via qr-koder kände vi: Varför inte göra något större? Varför inte förmedla fler berättelser?
Tankarna fick draghjälp av pandemin och det intresse för närområdet som uppstod till följd av uteblivna långresor. Hösten 2021 påbörjades insamlingsarbetet; de sista filmerna färdigställdes våren 2025. Även turistbyråer i Halland och kulturarv- och landsbygdsutvecklare på regional och kommunal nivå är involverade.
– Syftet med Bygden berättar är att aktivera och tillgängliggöra kulturarvet som besöksmål. Vår finansiering har kommit via Jordbruksverket och Leader, och de ser gärna ett entreprenörstänk. Det har varit självklart att turistbyråerna ska vara en del av detta. Vi har bland annat kopplat på vandringsleder och cykelleder i vårt material och länkat till andra besöksmål och sevärdheter inom filmernas närområde eller ämnesområde, säger Reine Johansson.
Det har varit självklart att turistbyråerna ska vara en del av detta.
Vad har du lärt dig om din halländska hembygd genom projektet? – Jag lär mig någonting av varje film. Jag har fått en otrolig respekt för gammalt hantverk och för hur man tog till vara naturresurser i äldre tider. En hel del om fornminnen och de historiska stenar som finns här omkring, och mycket om hembygdsgårdar. Något som är givande är de levnadsöden som det berättas om, genom dem får man också den stora bilden, det är till exempel flera filmer som berör emigrationen till Amerika.
Föreningarna har levererat text och i vissa fall även bildmaterial. I några fall har materialet tagits fram i grupp, i studiecirkelform. Men vanligare har varit att det skett som ensamarbete. En projektgrupp med professionell kompetens att filma, spela in ljud och redigera har stått för den tekniska biten. I några fall har illustratörer bildsatt berättelserna.
Hemsidan är byggd för att kunna flerfaldigas.
– En stor utmaning har varit att bygga hemsidan och skapa mallar för allt. Nu finns det. Vi har lagt till /halland i adressen för att fler delar av landet ska kunna kopplas på, säger Reine Johansson.
En annan förhoppning är att knyta studiecirklar till utflyktsmålen i filmerna.
Det är en fin film om hur man tillverkar smörtunnor, eller drittlar. En oväntad indiehit.
Ett par-tre filmer har i skrivande stund nått över 2 000 visningar. Den som har allra flest, Drittelfabriken i Knobesholm av Asige hembygdsförening, är uppe i nästan 4 000 visningar. Succén var oväntad, konstaterar projektledaren.
– Det är en fin film om hur man tillverkar smörtunnor, eller drittlar. En oväntad indiehit i filmvärlden, får man säga. Utan någon som helst marknadsföring fick den 3 000 visningar på två-tre veckor.
I början av maj 2025 uppdagades det att Sveriges största gravhög, fornlämningsområdet Anundshög utanför Västerås, utsatts för systematisk plundring med metalldetektor. I skrivande stund har över 60 gropar hittats, de flesta i skeppssättningar.
Vad som har gått förlorat är okänt, eftersom det var lämningar som inte inventerats.
– Vi är alla otroligt chockade över händelsen vid Anundshög. Många känner en maktlöshet och ilska över hur man kan göra något sådant mot vårt gemensamma kulturarv. Många har också förvånats över att det grävts så lite vid Anundshög, alltså professionella grävningar. En allmän uppfattning har visat sig vara att många tror att alla våra kända fornlämningar är väl genomsöka och dokumenterade. Så är det ju inte, säger Susanne Cassé, hembygdskonsulent för Västmanlands Hembygdsförbund och Fornminnesförening.
Många tror att alla våra kända fornlämningar är väl genomsöka och dokumenterade. Så är det ju inte.
Diskussionerna som följt på händelsen visar på ett stort engagemang och intresse för länets fornlämningar hos allmänheten. Nu ska ett nätverk med civila ”fornvårdsfaddrar” arbeta med att bevaka länets fornlämningar. Nätverket bildades av Västmanlands Hembygdsförbund och Fornminnesförenings arkeologigrupp redan innan plundringen vid Anundshög.
– Uppdraget för våra fornvårdsfaddrar är att en eller två gånger om året åka ut till ”sin/sina” tilldelade fornlämningar och pricka av en checklista och ta bilder att sedan skicka in till mig. På checklistan finns frågor om tillgänglighet, parkeringsmöjligheter, om det är lätt att hitta, finns det informationsskyltar och hur relevanta är de, samt vilket skick är skyltarna i. De kollar också av att allt ser bra ut med fornlämningen. Våra medlemmar inom Arkeologigruppen styrgrupp har under åren kunnat rapportera in murar som rasat, stenrösen som använts för att bygga stenfigurer med mera, berättar Susanne Classé.
– Vi ser att vårt arbete gör stor nytta redan idag, säger Annica Brehmer, ordförande i förbundets arkeologigrupp. Statusen på länets fornlämningar förändras över tid och länsstyrelsen har begränsade resurser att arbeta med vårt äldsta kulturarv. Det är här vi kommer in som en ideell förening. Kulturarvet är allas ansvar och vi tror att fler än vi brinner för våra fornlämningar.
Vad behöver en fornvårdsfadder kunna? – Det som krävs av faddrarna är att de kan ta sig fram vid den/de fornlämningar de valt. Om de har lite dålig balans ska de inte klättra på fornborgar till exempel. Någon förkunskap om fornlämningar behövs inte, men de faddrar som anmält intresse i dag är mycket intresserade från början, säger Susanne Classé.
Arbetet utgår från länsstyrelsens prioriterade lista som har cirka 85 fornlämningar utprickade. De finns i länets alla kommuner. De rapporter som inkommer till Västmanlands Hembygdsförbund och Fornminnesförening gås igenom och skickas vidare till länsstyrelsen.
– Några faddrar kommer dock att bevaka fornlämningar som inte finns på listan, men som de brinner lite extra för. Vi hoppas med projektet kunna uppdatera listan tillsammans med Länsstyrelsen, så att fler fornlämningar får högre status, som allmänheten brinner för, säger Susanne Classé.
– Vi hoppas också kunna väcka kommunernas intresse för fornlämningarna. När vi i början av projektet försökte få en kontaktperson i varje kommun för projektet visade det sig att många kommuner inte visste vem som hade ansvaret för detta inom sin kommun. Vi lyckades sedan få till ett webbmöte med länsstyrelsen och representanter från alla länets tio kommuner för att informera om vårt projekt. Deltagarna där kom från blandade områden inom kommunerna, kultur och fritid, turism, stadsbyggnadsförvaltning och så vidare.
Det visade sig att många kommuner inte visste vem som hade ansvaret för detta inom sin kommun.
En långsiktig tanke med projektet och faddrarna är att ta fram underlag för att kunna söka bidrag till informationsskyltar för de platser man bevakar. Därtill är tanken att lägga upp information, aktuella bilder och tillgänglighetsinformation på sajten Kulturarvvastmanland.se.
– Vi är otroligt glada att vi hittat så många faddrar redan. Vi hoppas kunna få fler intresserade nu när vi når ut via media. Kanske kan vi också inspirera andra län att arbeta på liknande sätt, säger Susanne Cassé.
FAKTA. Mer om fornvårdsfaddrarna
Ett första nätverk har bildats där ett 40-tal ”fornvårdsfaddrar” ingår.
Projektgruppen har ett nära samarbete med länsstyrelsen i Västmanlands län. Projektet finansieras med bidrag från Riksantikvarieämbetet.
Västmanlands Hembygdsförbund och Fornminnesförening är en partipolitiskt och religiöst obunden, ideell förening som fungerar som samarbetsorgan för länets hembygdsföreningar men också har enskilda medlemmar. Föreningens arkeologigrupp bildades år 2003 med avsikten att fungera som ett nätverk för länets arkeologiintresserade. Gruppen har över 100 medlemmar och arrangerar föreläsningar, studiecirklar och utflykter.
Kan vindkraft etableras på ett sätt som innebär en socialt hållbar industri och attraktiva livsmiljöer? Det är en fråga för ”Samexistens i omställningens tid”, ett projekt som syftar till att utveckla metoder för gemensamma problemformuleringar kring landskapens kulturella och historiska värden i relation till vindkraftsetablering.
Sveriges hembygdsförbund ingår i projektgruppen tillsammans med Svensk Vindenergi, SLU Alnarp och koordinatorn Lablab. Projektet pågår till och med november 2025 och består bland annat av workshops i samarbete med regionala hembygdsförbund och Årdala hembygdsförening i Sörmland och Fasterna hembygdsförening i Uppland i början av juni. Planer finns även på att anordna en workshop under sensommaren i Dalarna.
I samband med vindkraftsetableringar och i de samtal som förs inom projektet är Sveriges hembygdsförbunds roll att företräda både det allmänna intresset och det lokala perspektivet.
– Vi företräder hembygdsrörelsens rätt att bli informerade, att delta i förändring av landskapet och påverka sin närmiljö. Det har de flesta hembygdsföreningar rätt till både enligt Århus- och Europeiska landskapskonventionen, säger Helena Rosenberg, kulturmiljöstrateg Sveriges hembygdsförbund.
Sveriges hembygdsförbund är i grunden positiva till att ställa om till mer förnybar energi, men förbundet ställer sig neutralt till formen för energiutvinning.
– Inte av politiska skäl, utan för att bevara både natur och kultur med respekt för tidigare generationers värv för kommande generationer. Det bör inte ske på bekostnad av kulturmiljön och kulturlandskapet utan anpassas till den så att bevarande, användning och utvecklande går hand i hand, i enlighet med de nationella kulturmiljömålen, säger Helena Rosenberg.
Vi företräder hembygdsrörelsens rätt att bli informerade, att delta i förändring av landskapet och påverka sin närmiljö.
När Sveriges hembygdsförbund hört sig för hos ett antal lokala föreningar har det framkommit att de inte ombetts ha synpunkter på planer för vindkraft i närområdet.
– Antingen har de fått kännedom om att något sådant varit på gång genom att vindkraftsbolagen gjort utskick till allmänheten eller så har de, när de nämnt hembygdsföreningens intresse, fått ett eget möte med exploatören, säger Helena Rosenberg.
Vilken roll kan hembygdsföreningar spela i samråd kring vindkraft? – Ur demokratisk synvinkel är det viktigt att allmänheten får komma till tals vid förändringar av det offentliga rummet, där vi alla vistas, vilket också gäller landskap på landsbygden, säger Helena Rosenberg.
– Hembygdsföreningar kan företräda det allmännas intresse om de uppfyller vissa kriterier. Därför är det viktigt att de får möjlighet att delta i samråd. Vi hoppas att det här projektet kan leda till att öka samråden med hembygdsföreningar, antingen det är genom inbjudningar från vindkraftsbolagen eller när kommunerna tar fram vindbruksplaner.
FAKTA. Mer om projektet
Projektet Samexistens i omställningens tid pågår november 2024-november 2025. Syftet är att utveckla metod för förflyttning från intressekonflikt till gemensam problemformulering om landskapens kulturella och historiska värden i relation till energiomställningens infrastruktur med fokus på vindkraftsetablering.
I projektgruppen ingår Lablab (koordinator), Svensk Vindenergi, Sveriges hembygdsförbund samt SLU – Sveriges lantbruksuniversitet. Läs mer här.
”Först efterlyste vi personer som ville hjälpa styrelsen. En av 160 medlemmar svarade. När vi i stället startade mycket specifika arbetsgrupper där folk förstod vad de skulle göra, varför och när det skulle vara klart fick vi 25 svar på två dagar.”
Det berättar Elisabeth Wahl, ordförande, koloniföreningen Drevviken Fritidsträdgårdar i rapporten ”Maxa mikroengagemanget”.
Mikroengagemang är som namnet anger en kortform av engagemang. Det är något många föreningar redan använder sig av, men som har potential att användas mer, menar Angeli Sjöström Hederberg som skrivit rapporten.
Mikroengagemang är något som kan erbjudas såväl befintliga som potentiella medlemmar. Utöver att det är ett sätt att få något som behöver göras gjort kan det för föreningens del ha positiva konsekvenser som större genomslagskraft, fler medlemmar, att nå nya målgrupper, väcka nyfikenhet för ett uppdrag eller fördjupa befintlig lojalitet, skriver Angeli Sjöström Hederberg.
På andra plan stärker engagemanget demokratin och ger den enskilde chansen att lära sig mer, känna meningsfullhet och ingå i ett sammanhang.
I ett livesänt samtal under Landsbygdsveckan 5–11 maj 2025, möjligt att ta del av även i efterhand, samtalade Angeli Sjöström Hederberg med Bygdegårdarnas riksförbunds organisationsutvecklare Anna Öhman om mikroengagemang.
Ett konkret tips är att gräva där man står och addera till det man redan gör.
– Man kan fråga sig: Kan vi addera någon typ av mikroengagemang till detta? Säg att man planerar en familjedag. Kan vi göra något kring marknadsföring, städning, kaffekokning – kan vi hitta något avgränsat och bjuda in till detta och på så sätt hitta en, två eller sju nya krafter?
Ett annat råd är genomtänkt paketering.
– En framgångsfaktor är när det man ska genomföra heter något snyggt, eller knyter an till exempelvis FN:s temadagar, säger Angeli Sjöström Hederberg i samtalet.
Mikroengagemang är som namnet anger en kortform av engagemang.
Rönö bygdeförening på Vikbolandet i Östergötland är en av de föreningar som bidrog med underlag till rapporten. Lolita Nilsson, ordförande, berättar hur föreningen lyckats engagera över 50 personer i en stor flytt av en festplats som tidigare stått på ofri grund. Föreningen tog beslut på att köpa ny mark och bygga där.
– Projektet har ökat och ökat, ekonomiskt och sett till folk som hjälper till. Vi har arbetsgrupper för det ideella arbetet, för markröjning, snickeri, måleri, en sponsor- och bidragsgrupp. Och så har vi servicegruppen. Den är nästan den viktigaste av alla för den ser till att vi har kul tillsammans, ger oss fika och lunch och ser till att det inte blir för långa arbetspass, säger Lolita Nilsson i websamtalet.
De ideella krafterna är en mix av tidigare medlemmar och personer som har kommit in för att bistå i det aktuella projektet. Arbetet genomförs i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan i studiecirkelform och har gett mycket, säger Lolita Nilsson.
– Det här har gett så mycket i form av gemenskap och nya gemenskaper som vi inte hade förut. Det har ökat den sociala hållbarheten i bygden och leder till mindre ensamhet.
Det har ökat den sociala hållbarheten i bygden och leder till mindre ensamhet.
FAKTA. Mer om mikroengagemang
Angeli Sjöström Hederberg är samhällsentreprenör och driver Medlemsutveckling.se som i samarbete med fackförbundet Sveriges lärare producerat ”Maxa mikroengagemanget”, som är baserad på en digital enkät och intervjuer med föreningsaktiva från ett 30-tal föreningar, däribland ett par hembygds- och bygdeföreningar.
Angeli Sjöström Hederberg beskriver mikroengagemang, eller lågtröskel-/instegsengagemang som fenomenet också kallas som enkla, avgränsade och/eller kortvariga former av engagemang. Syftet är att möjliggöra för fler att påverka och bidra till föreningens verksamhet och ändamål.
Rapporten ”Maxa mikroengagemanget” kan beställas kostnadsfritt för nedladdning på Medlemsutveckling.se.
Ta del av samtalet i efterhand på Bygdegårdarnas riksförbunds Youtubekanal.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
