Berätta kort om föreningen! Hur många är ni, vad innehåller ett typiskt verksamhetsår? – Bjäre Härads Hembygdsförening består av cirka 600 medlemmar och har i dag en styrelse bestående av sju ledamöter plus ordförande. Hembygdsföreningen äger hembygdsparken med nio olika byggnader som består av kafé, lanthandel, skolmuseum, sjöfartsmuseum, vävstuga, hantverksutställning, smedja med mera. Under vinterhalvåret ägnar vi oss åt att renovera och sköt om våra byggnader. Vi har sju evenemang under året, som Pärans Dag, nationaldagen och midsommarafton. Fårets dag i mitten av juli är ett evenemang med utställare med fåranknytning, ett naturligt och uppskattat inslag, framför allt för barnen. Vårt största evenemang sedan två år tillbaka, sista helgen i juli, är Hantverksmässan som drar cirka 10 000-12 000 besökare. Ett event som verkligen hittat sin plats. Vi avslutar sommarsäsongen med firandet av kulturarvsdagen kring den 8-10 september. I år firar vi dagen i samarbete med Båstads kommun och planerar för en föreningsmässa och bjuder in alla andra kulturföreningar att synas. Inför julen har vi en gammeldags julmarknad då vi bjuder in andra utställare. – 2021 fick vi ett projekt beviljat från Leader/Länsstyrelsen för att starta ett kulturcenter för historiska matkulturgrödor.
Vad skiljer föreningens verksamhet i dag gentemot hur det såg ut för tio år sedan? – En ny styrelse tillsattes 2019 då hembygdsföreningen var ett sjunkande skepp med svag ekonomi och byggnader i stort behov av renovering. Föreningen hade sett likadan ut i många år, antalet besökare hade bara minskat och ekonomin var i botten. Byggnaderna var i behov av renovering och aktiviteterna hade försvunnit. Föremålen, inte minst textilierna, som fanns i byggnaderna hade behandlats lite styvmoderligt på grund av brist på ideella krafter. Ett förhållande som nog alla föreningar kämpar med i dag. Med de sociala medierna har kraven också ökat på att synas på olika plattformar och det kräver sin kunskap. En styrelse behöver olika kompetenser vilket inte alltid är så lätt att rekrytera.
Hur har de senaste åren varit, med pandemin och återhämtning efter den? Har det medfört några förändringar? – När pandemin kom och vi var en ny styrelse insåg vi att vi behövde stärka upp vår teknik i hembygdsparken. Vi sökte medel och fick via Statens Kulturråd och kunde därmed hålla våra styrelsemöten, kommunikationen med medlemmarna och sända våra arrangemang digitalt, bland annat nationaldagsfirandet sändes digital under två år. Vi var också en av föreningarna i Skånes Hembygdsförbund som fick ett innovationspris. Vi passade också på att söka medel via Länsstyrelsen för att renovera en gård, Skorstensgården, för att få en konferenslokal med modern teknik, ny handikapptoalett samt ett litet pentry. Vi tog också hjälp av Lunds Universitet och Folklivsarkivet att rensa upp i det som kallades ett bibliotek i Skorstensgården till att bli en trevlig läshörna i stället. – I en av våra flyglar till Skorstensgården påbörjade vi renovering med hjälp av sökta medel via Länsstyrelsen för att skapa ett boende och byggde också dusch och ny toalett där. Bjäre är en attraktiv halvö för cykelturism och vi byggde då också en cykeldepå tillsammans med boende och kulturinslag för upplevelsecyklisten. – Under pandemin jobbade vi också med utvecklingen för att starta vårt odlande av kulturarvsgrödor.
Vad är er styrka som förening? – Vår styrka i dag är en styrelse med olika kompetenser i olika åldrar från 30 till 75 år med hög grad av engagemang och innovation. Fyra unga tjejer med stort engagemang för odlandet bidrar starkt med nytänk. Vårt samarbete med olika utbildningar är en annan styrka som bidrar med ”nya ögon” på våra verksamheter. De bidrar också med stora arbetsinsatser över året. Vårt samarbete med Arbetsförmedlingen för personal inom Nystartsjobb är ett annat exempel. Vår kompetens i styrelsen att hitta utlysningar om medel till projekt har varit avgörande för vår utveckling. – Personers kärlek till Bjäre och Hembygdsparken ger oss ibland donationer av stort och smått. Bland annat ärvde vi en fastighet som vi kunde sälja och pengarna gjorde det möjligt att lägga ett nytt avloppssystem, ett biologiskt sådant, när det gamla var utdömt.
Vad vill ni göra mer av ? – Vår önskan är att utveckla vårt odlande med kulturarvsgrödor till ett lite större odlingsområde och samarbete med flera odlare. Vi vill att boenden på Bjäre, näringslivet i bygden och turister på besök ska se Hembygdsparken som ett naturligt besöksmål.
Berätta kort om föreningen! Hur många är ni, vad innehåller ett typiskt verksamhetsår? – Föreningen har cirka 150 medlemmar, som för så många andra föreningar minskar det tyvärr lite år från år. Jag bifogar årets programblad. De stora händelserna är midsommarfirandet med 2 000 till 3 000 besökare och Fordons- och Hantverksträffen som lockar cirka 400 fordon och närmare 2 000 besökare. Vidare kommer en del besökare de åtta söndagseftermiddagar då vi visar 1900-talsmuseet, Militärmuseet samt har fika vid Hembygdsgården.
Vad skiljer föreningens verksamhet i dag gentemot hur det såg ut för tio år sedan? – Det är ingen större skillnad, vi är ju en hembygdsförening, hehe.
Hur har de senaste åren varit, med pandemin och återhämtning efter den? Har det medfört några förändringar? – Tyvärr minskade aktiviteterna under pandemin, men de och även besökarna verkar sakta men säkert vara på väg tillbaka. Förra året var det fortfarande lite mindre besökare på aktiviteterna men bättre än året innan.
Vad är er styrka som förening? – Vi firade 100 år 2023 så vi är en gammal och inarbetad förening som många känner till. Föreningen har bra lokaler att visa upp och midsommarfirandet, som har 200-åriga traditioner, lockar många som sedan generationer har den som tradition. Våra två museer drar många besökare.
Vad vill ni göra mer av? – Vi behöver göra mer aktiviteter för våra medlemmar så det lättare går att motivera varför man ska vara med i föreningen. Som det är nu saknas krav på medlemskap på de flesta aktiviteterna.
Berätta kort om föreningen! Hur många är ni, vad innehåller ett typiskt verksamhetsår? – Grangärde hembygdsförening har funnits i 100 år! Föreningen har skapat en hembygdsgård som passar in i den gamla bondemiljön i Sunnansjö. Vi är just nu drygt 200 medlemmar både här i bygden och runt omkring i Sverige. – Vinterhalvåret är en tid för återhämtning men några föreläsningar hinner vi med. Vi har också startat projektet Nyfikenhet möter erfarenhet där vi äldre handfast lär de yngre hur man gjorde förr, inriktning mat. Vi har konserverat, rökt kött och stoppat korv än så länge. – Under sommaren firar vi midsommar och har en hemvändardag. På hembygdsgården startar också ett stort veteranbilsrally, ett mopedrally och en Grålleparad. – Under hösten tar vi emot bygdens tredjeklassare till en aktivitetsdag. Året avslutas med en julmarknad med cirka 50 knallar.
Vad skiljer föreningens verksamhet i dag gentemot hur det såg ut för tio år sedan? – Hembygdsgården är mer välkomnande. Många andra föreningar väljer att ha sina träffar och arrangemang här. Förskolan i Sunnansjö är ofta här sommartid. Genom olika bidrag har gården, på gott och ont, utökats med flera hus så nu finns här närmare 40 byggnader!
Hur har de senaste åren varit, med pandemin och återhämtning efter den? Har det medfört några förändringar? – Under pandemin hittade många till vår öppna hembygdsgård för ”egna” samkväm. Tyvärr har flera av våra trognaste medhjälpare valt att kliva av. Det blev för långt uppehåll och de kände tröttheten komma tror jag. – Tack vare vårt projekt med yngre och äldre så tror vi dock på en förnyelse av medarbetargänget!
Vad är er styrka som förening?
– Öppenhet och välkomnande. Alla kan göra något. Vi är välkända och har ett mycket gott renommé. Det gör att vi blir inbjudna att delta i många olika aktiviteter och det är oftast enkelt att få kommunalt stöd. Vi har också en mycket god ekonomi.
Vad vill ni göra mer av? – Som de flesta föreningar vill vi göra mer för kulturarvet – men arrangemangen tar mycket tid och ork. Drömmar finns att utveckla vår ”barnhörna”, där kossan Böna välkomnar alla unga.
Berätta kort om föreningen! Hur många är ni, vad innehåller ett typiskt verksamhetsår? – 2024 har börjat bra med exempelvis 5 procent fler besökare under första kvartaet, redan ett 70-tal guidningar bokade (varav tio på tyska). Vår Tisdagsklubb är i gång och våra event rullar på. Nästa blir vårt traditionella Valborgsmässofirande med tal av prästen, ortens kör och stor brasa. Kvällen avslutas sedan med musikquiz i restaurangen. Förra året var det 95 som var med på quizen. Vi samarbetar mycket med kommunen, till exempel för dagverksamhet, Svenska Kyrkan, Sveriges hembygdsförbund, Vuxenskolan, Åsle Friskola och många lokala företag. Kafé- och restaurangrörelsen sköts av en arrendator men föreningen äger fastigheten och ansvarar för inventarier, drift och underhåll av lokalerna.
Vad skiljer föreningens verksamhet i dag gentemot hur det såg ut för tio år sedan? – Med ett ord: Massor. Styrelsen ombildadades för att bestå av hälften kvinnor och hälften i 30-årsåldern plus att äldre kunniga var kvar för att ”balansera” och ha kunskapen om vad vi borde ta tag i. För tio år sedan stod det klart att åtta vasstak behövde bytas ut, tre tegeltak läggas om, en stuga behövde få ett helt nytt tak, smedjan behövde ny bälg, kvarnen nytt vattenhjul, ladugården nya gavlar, med mera. Vi tog fasta på den plan som legat i byrålådan ett antal år och körde i gång med vårt då kommande 100-årsjubileum som mål och drivkraft.
Hur har de senaste åren varit, med pandemin och återhämtning efter den? Har det medfört några förändringar?
– Årsstämman och alla möten höll vi utomhus. En konsekvens av uteblivna besökare var att arrendatorn i restaurangen inte fick det att funka och fick säga upp sig år 2020. Under dessa år började vi se över och renovera vår hemsida samt skapade en ansvarig i styrelsen för sociala media. Plus att vi såg över allt tryckmaterial vi hade och såg till att de var relevanta. Guider med mera har vi på tre språk. Sedan började vi marknadsföra oss bättre i lokaltidningen, närradio med mera. När det väl ”släppte” så fick vi lite av en boom med alla som skulle ”hemestra” plus att vi var laddade i föreningen inför alla gästers återkomst. 2022 hade vi cirka 14 500 besökare, det bästa på 50 år. Det blev även uppenbart, inom föreningen, hur man han saknat umgänget med varandra under pandemin. Vi hade fullt på alla event och alla kund träffas och ”tjöta” igen.
Vad är er styrka som förening? – Vår sammanhållning. Det finns sedan långt bak i tiden, 1923 närmare bestämt, en stolthet över att ha Åsle Tå i sina ”ägor”. Och detta har skapat och utvecklat ett stort ansvar och stolthet i att vårda och utveckla Tån. Detta blev uppenbart i samband med vårt jubileum när både vi och gästerna kunde se och uppleva en helrenoverad Tå.
Vad vill ni göra mer av? – Vi har en femårsplan. Vi vill utveckla Tån som en mötesplats och attrahera fler skolor att komma, till exempel. Det som inte finns där än, eftersom vi måste betala ett nytt avloppsreningsverk till restaurangen först, är att skapa saker som lockar framför allt barnfamiljer.
Interpretation är en pedagogisk och kommunikativ metod för att genom delaktighet och interaktion med besökarna levandegöra natur- och kulturarv och skapa mening för dem som tar del av det.
– I förlängningen främjar metoden en respekt för allt natur- och kulturarv. Interpretation kan också bidra till reflektion och inspirera till förändrade levnadsvanor, för ett hållbart samhälle. I praktiken handlar det om att kommunicera med besökare genom exempelvis guidade turer, skyltar, audioguider eller olika typer av installationer. Dessa utformas och formuleras på ett sätt som väcker nyfikenhet och relaterar till besökarnas egen värld, för att stimulera till vidare reflektion. Det handlar med andra ord om att väcka känslor för att skapa engagemang, säger Jessica Bergström, som arbetar inom kulturförvaltningen i Västra Götalandsregionen.
Vad kan interpretation ge i fråga om att levandegöra natur och kulturarv? – Interpretation kan hjälpa oss komma närmare vårt kulturarv och skapa en egen relation till det. En plats bär inte bara på en berättelse, utan många olika. I interpretation jobbar man mycket med att ta fram tydliga teman, eller att hitta den röda tråden, för att underlätta för besökarna att ta till sig platsens berättelser. Det gör allt tydligare för såväl de som driver platsen som för besökarna. Och har man väl kommit i gång med metoden är det bara fantasin som sätter gränser för vilka teman man kan arbeta med, säger Jessica Bergström.
I samarbete med Linn Björk och Märta Gustafsson från Innovatum Science Center utbildar hon ideellt drivna besöksmål i interpretation.
– Vi kom i kontakt med interpretation 2017, då representanter från organisationen Interpret Europe presenterade metoden vid en konferens. Vi kände genast att detta var något för oss! Efter att ha gjort lite efterforskningar arrangerade vi 2020 deras kurs, Certified Interpretive Guide, tillsammans med Centrum för Naturvägledning vid SLU, som har arbetat med interpretation sedan länge, berättar Linn Björk.
Trion tog fram den egna kursen ”Från guidning till upplevelse” som de har gett i flera omgångar, både online och i form av fysiska träffar med sammanlagt ett 90-tal deltagare.
– Deltagarna kommer huvudsakligen från hembygdsföreningar, arbetslivsmuseer och andra ideellt drivna besöksmål, men även från exempelvis Textilmuseet och Saab Car Museum, berättar Märta Gustafsson.
Det gör allt tydligare för såväl de som driver platsen som för besökarna.
Ni riktar er framför allt till ideellt drivna besöksmål och föreningar. Vad kan man göra med små medel i fråga om interpretation? – Att arbeta med interpretation handlar väldigt lite om stora satsningar som kräver en stor budget. I stället handlar det om att sätta sig ner och reflektera över vad det är man vill att besökarna ska ta med sig när de lämnar besöksmålet. Vilka frågor vill vi att de ska reflektera kring? Vilka nya, och kanske överraskande, fakta kan de ha tagit till sig? Vad ska de prata om kring fikabordet med sin familj eller sina kollegor? På vilket sätt vill vi att de ska engagera sig i vår plats eller vår förening? Låt sedan svaren på de frågorna utgöra basen i era guidningar, skyltning och andra kommunikationsvägar, säger Linn Björk.
Den 23 april arrangerar ni en temadag på Rydals museum i Marks kommun. Berätta kort! – Tillsammans med några kollegor kommer vi presentera vad interpretation är, var det kommer ifrån och vad det kan användas till i praktiken. Efter lunch går vi sedan ut i miljön kring museet och genomför en lekfull workshop där vi utforskar hur vi skulle kunna använda metoden för att berätta de historier som just den här platsen bär på. Rydals museum håller som bäst på att arbeta om sin basutställning och kommer att öppna igen den 25 maj. Perspektivet i den nya utställningen utgår från platsen Rydal, samhället och människorna. Den övergripande målformuleringen lyder: ”Vi vill förklara samtiden genom vår lokala historia. Vi vill skapa förståelse för olika perspektiv och sammanhang och bidra till ett hållbart samhälle.” Förutom basutställningen visas även två nya tillfälliga utställningar; Nybyggaren och MAT – Mer än en måltid, säger Märta Gustafsson.
Hur kan man lära sig mer om interpretation utanför Västra Götalandsregionen? – I nuläget finns det oss veterligen ingen annan region i Sverige som arbetar med interpretation på det här viset. Centrum för naturvägledning arbetar nationellt med metoden, men riktar sig i första hand till naturvägledare. Vårt mål är att bli fler och kunna arbeta inte bara regionalt utan även nationellt och internationellt. Vill man veta mer går det bra att kontakta oss via mejl. [email protected], [email protected], [email protected].
4 besöksmål som utvecklats med interpretation
Svältornas Fornminnesförening Deltog i vår kurs våren 2023 och har tagit fram helt nya guidningar på sin hembygdsgård och i Ornunga gamla kyrka.
Föreningen allmogebåtar och båtsamlingen på Bassholmen Har tänkt om kring sina guidningar och berättar inte bara om själva båtarna och hur de är byggda, utan även om människorna bakom dem och livsvillkoren i kustbandet.
Derome trä- och nostalgimuseum Arbetar med att låta besökarna undersöka föremålen i utställningarna och leta efter mänskliga spår.
Sundsby säteri Här har Tjörns kommun och föreningslivet gått samman för att ta ett gemensamt helhetsgrepp om platsen och hur dess berättelser kan förmedlas till besökare genom exempelvis olika evenemang, guidning, skyltar och broschyrer.
Ornunga kyrka där Svältornas fornminnesförening deltog i en interpretationskurs 2023. Foto: PrivatGuidekurs på Sundsby säteri 2024. Foto: Privat
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
