Sjöar och vattendrag, skogen, odlingskapet, kulturmiljöer och lokalt inflytande. Det är de huvudområden där riksdagspartiernas kandidater i EU-valet har fått tycka till i Sveriges hembygdsförbunds omfattande enkät.
– Många beslut i EU påverkar de svenska natur- och kulturlandskapen. Vi menar att dessa beslut måste vara möjliga att anpassa efter lokala och regionala förhållanden, oavsett om det handlar om våra landskap, våra näringar eller det civila samhället. Det står inte i motsättning till en kraftfull klimatpolitik, säger Jan Nordwall, generalsekreterare vid Sveriges hembygdsförbund.
På Hembygd.se/euvalet2024återges partiernas hållning kring skogslandskapet, odlingskapet, sjö- och vattenlandskapet samt det bebyggda landskapet. Varje svar paras med analyser av hur partiets ställningstagande förhåller sig till Sveriges hembygdsförbunds hållning.
Partierna har olika syn på EU:s inflytande, om brukande kontra bevarande samt kulturmiljö i förhållande till den av människan mer opåverkade miljön. Det finns också skillnader när det gäller hur man ser på finansiering och möjlighet till lokal påverkan.
Inom skogspolitiken fick politikerna svara på om det behövs mer skydd eller mer reglerat brukande. Tidöpartierna värnar äganderätten och den nuvarande inriktningen på skogspolitiken med frihet under ansvar. Miljöpartiet vill ha en helt ny skogspolitik som ställer om till ett naturnära och hyggesfritt skogsbruk som skyddar och återställer mer skog. Både Vänsterpartiet och Centerpartiet föreslår ersättningar för ökat skydd av skog som incitament för skogsbrukarna.
Ett annat område där meningarna går isär är frågan om EU:s vattendirektiv. Tidöpartierna har valt att pausa den nationella planen för moderna miljövillkor för vattenkraft, något som har fått betydelse för kulturmiljöer vid vatten. Det välkomnas av Sveriges hembygdsförbund.
– I fallet med miljöanpassning till fria flöden i vattendrag befarar vi att viktiga kulturhistoriska värden riskerar att gå förlorade. Vi välkomnar därför att omprövningen har pausats eftersom samråden helt enkelt inte har fungerat; de åtgärdsplaner som togs fram gick i praktiken inte att ta ställning till efter som svarstiden var ytterst begränsad och förfarandet alltför komplicerat för gemene man, säger Jan Nordwall.
Den europeiska landskapskonventionen borde vara vägledande för alla beslut som påverkar natur- och kulturlandskapet.
Flera av kandidaterna pekar på vikten av finansiering för vård av viktiga kulturmiljöer. Uppfattningarna går dock isär om det är EU eller svenska staten som ska bidra med detta. I EU:s tidigare landsbygdsstöd fanns medel för nationella insatser, bland annat investeringsbidrag för hembygdsgårdar. Detta saknas i EU:s nya landsbygdsstöd.
– Vi har påtalat för riksdagens kulturutskott att förlusten av de nationella stödåtgärderna i landsbygdsstödet innebär ett stort avbräck för alla som arbetar med att bevara kulturmiljöer som är viktiga för förståelsen av hur landskapet har brukats historiskt, säger Jan Nordwall.
Samtliga EU-kandidater lyfter i olika ordalag fram vikten av lokalt inflytande. Miljöpartiet är ensamma om att nämna EU:s landskapskonvention, som togs fram på initiativ av Europarådet år 2000 och som lyfter fram landskapens många värden och vikten av att främja allmänhetens och lokalsamhällets delaktighet i hur landskapen bevaras och utvecklas. Sverige ratificerade konventionen 2010.
– Den europeiska landskapskonventionen borde vara vägledande för alla beslut som påverkar natur- och kulturlandskapet, men i Sverige har man inte tillmätt den någon större vikt. Det är synd och tyder snarare på att man från myndighetshåll inte ser konventionen som viktig, något som vi är mycket kritiska mot, säger Jan Nordwall.
Ta del av riksdagspartiernas svar och Sveriges hembygdsförbunds analyser på Hembygd.se/euvalet2024.
Välkomna till Sveriges hembygdsförbund! Vilka är ni? – ARNA, Art and Nature, har sin bas i Storkriket i Skåne som kandiderar till att bli Sveriges åttonde Unesco biosfärområde 2025. Här arbetar vi genom kulturdimensionen för hållbarhet genom ledorden kunskap, kulturarv, kreativitet och mångfald.
Vad är bakgrunden till föreningens uppkomst? – Föreningen bildades 2011 för att utforska förhållandet mellan natur och människa för att bidra till en hållbar utveckling i vår hembygd genom kultur.
Vilka är era viktigaste frågor och intresseområden? – Att vara stigfinnare till nytänkande och en brobyggare i samhällsutvecklingen.
Vad betyder hembygd för er? – Hembygd är en plats i världen som man känner tillhörighet till.
– Ung SciShop utvecklar tillsammans med LUCSUS vid Lunds universitet en modell som väcker barn och ungas nyfikenhet inför sambanden i naturen och ökar kunskapen om forskning som förmågan att ställa frågor för att påverka framtiden. Syftet är att stärka barns och ungas roll i en demokratisk samhällsutveckling.
– Land Art Live är ett konstprojekt som tar upp vårt förhållande till vatten i klimatförändringens tidevarv.
Vad gör ni om tio år? – För nästa globala hållbarhetsagenda som kommer efter 2030 har Unesco satt målet att kultur ska ingå som ett eget delmål. Och då ska ARNA ha bidragit till att biosfärområde Storkriket är internationellt erkänt för sitt arbete med kultur som stödprocess för en hållbar utveckling.
Välkomna till Sveriges hembygdsförbund! Vilka är ni? – Vi är Föreningen Gamla Linköping (FGL) och vi firade 70-årsjubileum förra året. Föreningen är en vänförening till friluftsmuseet Gamla Linköping. Hit har värdefulla hus flyttats från Linköpings innerstad i samband med att citykärnan moderniserades efter andra världskriget. Vi är också en sorts hembygdsförening för Linköpings innerstad och arbetar för att skapa intresse för olika aspekter av Linköpings äldre och yngre historia. Fokus ligger på 1800- och tidigt 1900-tal.
Vad är bakgrunden till föreningens uppkomst? – Föreningen var med nästan från början när friluftsmuseet skapades och finansierade en del flyttningar av hus, men framför allt fanns föreningen för att skapa ett folkligt stöd för det planerade museet. Vi hade på 1950-talet över 1 000 medlemmar. Det som ibland inte kunde göras i kommunens regelsystem kunde göras genom föreningen.
Vilka är era viktigaste frågor och intresseområden? – Den viktigaste uppgiften är att sprida kunskap och skapa intresse och kunskap om livet i förfluten tid. Det gör vi på olika sätt. Vi ger ut skrifter, har en fin hemsida, finns på sociala medier, ordnar föreläsningar, arrangerar utflykter och studiecirklar och sist men inte minst: vi understödjer olika projekt i Gamla Linköping. Hit hör också att flanera i gamla tiders kläder i gatumiljöerna i museiområdet. En särskild klädgrupp står för detta.
Hembygd är ett vitt begrepp. Det kan vara en plats där man kommer ifrån eller en plats där man bor eller känner sig hemma.
Vad betyder hembygd för er? – Hembygd är ett vitt begrepp. Det kan vara en plats där man kommer i från eller en plats där man bor eller känner sighemma. Man kan också som utomstående erövra en ny hembygd. Hembygden består både av materiella saker, som hus, gator och föremål liksom av traditioner och berättelser, sådant man gör och har gjort just där.
Vad gör ni i år? – I år medverkar vi vid alla större arrangemang i Gamla Linköping (såsom vårmarknad, äppelhelg och julmarknad). Vi planerar en utflykt till Hallwylska palatset i år och en resa till Wadköping i Örebro nästa år. Den studiecirkel om Linköpings historia vi genomförde förra året följs upp av en ny sådan i höst. Vi värvar också medlemmar till föreningen och vår klädgrupp.
Vad gör ni om tio år? – Det kan man ju aldrig riktigt veta. Friluftsmuseet Gamla Linköping kommer av allt att döma behöva vårt stöd även i fortsättningen och historien snurrar alltjämt på samtidigt som det kommer nya generationer som vi kan lära något om den tid som flytt.
Välkomna till Sveriges hembygdsförbund! Vilka är ni? Birger Wallström och Hasse Dahl, styrelsemedlemmar: De flesta av oss är födda eller har bott länge i trakten: Lerdala, Timmersdala, Melldala, Berg och andra byar i Norra Billingen. Personer som har ägnat livet åt att arbeta på kalkberget och som på något sätt känner ett behov att dela livserfarenheter och sin kultur. Alltså kalkhantverket, musiken, mat och de naturliga resurserna. De fungerar som ram till att föra kunskap vidare och berätta sägner och historier. Museet blir en arena för dialog, där de frågor som är aktuella i samhället diskuteras.
Vad är bakgrunden till föreningens uppkomst? Per Fredén, kassör: Det hela började 2017-2018 när jag mötte Per Liberg som har skrivit sin släkthistoria om hur kunskap om alunframställning kom till trakten på 1800-talet. Per har anfäder som jobbat i bruken här vid norra Billingen. Jag höll på med en app för Next Skövde som heter Kulturväg Skaraborg, Per guidade mig runt Borgehall, Dämmanskalkbruk och Grå mur. Då insåg jag att det fanns en gammal kulturhistoria från brukstiden som ingen berättade om. En del finns i appen men den är inte komplett på något vis.
2021 år sedan nämnde David Larsson som äger Karlsfors Gård och Silverfallet att han skulle vilja lyfta fram den rika historien om trakten, i form av ett museum från brukstiden. Med hjälp av Lupita Alvarez, konsthistoriker som bor i Lerdala, började vi prata och intervjua personer från samhällena här omkring. Det visade sig finnas historiksmaterial arkiverad på lokala museer och institutioner, personer med massor med bilder, verktyg och framför allt historier från brukstiden. Vi skapade en arena för dialog för att ta reda på vilka teman som var intressanta för deltagarna, vi samlades flera gånger för en fika och diskussioner. Vi fick ett behov att veta mer om kalkindustrihistorien på Billingen – Falbygden. Det fanns sedan flera år tillbaka många personer som har önskat initiera en förening som skulle berätta, bruka och bevara ett arv som håller på att försvinna. När David Larsson ställde ett utrymme till vårt förfogande 2021 för ett museum och Platåbergens Geopark blev intresserade av att placera sin vandringsutställning där, då började vi samla informationen på allvar. Eldsjälarna bakom bildade i januari 2022 ett arbetslivsmuseum i form av föreningen Museet på Karlsfors. Vi har sedan dess haft flera studiecirklar och träffas regelbundet för att delta i olika event på gården med att guida besökare och skapa event för skolklasser samt ett årligt kulturevent med musik.
Museet blir en arena för dialog, där de frågor som är aktuella i samhället diskuteras.
Vilka är era viktigaste frågor och intresseområden? Lupita Alvarez, sekreterare: Att lyfta fram de historiska förutsättningarna till områdets välfärd: arbetares liv och kamp, kalkindustrihistoria på Billingen – Falbygden och de naturliga resurserna.
Att bruka och bevara kalkhantverket som har blivit mer aktuellt. Kalksten som bränts och släckts med avsikt att framställa bindemedel har i Sverige en tusenårig historia.
Silverfallet – Karlsfors ger en stark upplevelse av naturlig skönhet. Särskilt på våren med sin rika flora och det glittrande vattnet i form av flera vattenfall. Silverfallet är också av kulturhistoriskt värde med sina lämningar av en förvunnen industriepok. På grund av alunframställningen på Karlsfors skapades ett litet samhälle av arbetarfamiljer kunniga i specifika yrken som idag har förvunnit men har lämnat ett rikt kulturarv som väntar att bli upptäckt.
Vad betyder hembygd för er? Marianne Andersson, styrelseledamot: Hembygden är en förankring där jag känner människor och kan vara mig själv. Natur och händelser som gör mig gott. Uppstår konflikter finns det tillräckligt med medmänniskor som jag kan lösa konflikten tillsammans med och gå vidare.
Vad gör ni i år? Marianne Andersson, styrelseledamot: I år har vi firat ettårsjubileum i föreningen. Föreningen har ökat till det dubbla, 40 medlemmar. Jag har myntat mottot ”vi kanske inte kan bli stora men vi kan bli en pärla”. Vi har glädjen att mycket kompetenta personer vill samarbeta med oss. De är både teoretiskt och praktiska kunniga i kalkframställning och filmare som vill dokumentera det vi gör. Tillsammans med dem ska vi bygga en kalkugn för demonstration. Vi planerar framställa kvalitetsmässig kalk för puts till bygdens kyrkor. Vi har studiecirklar för guideutbildning och erbjuder guidning för bland annat skolor. Vi förkovrar oss själva i studiecirklar, studiebesök och utvecklar deltar i nätverk. Vi erbjuder konserter bland annat med folkmusik som anknyter till trakten och industriminnen med kunniga lokala förmågor. Vi sprider intensivt kunskap om föreningen.
Vad gör ni om tio år? Lupita Alvarez, sekreterare, och Marianne Andersson, styrelseledamot: Vi vill fånga intresset hos en bredare lokal publik men också hos allmänheten genom kalkhantverket, historiska berättelser och musiken. Vi vill nå yngre för att utveckla kalkhantverket både för byggnadskonstruktion och jordbruk. Därför satsar vi på att etablera en långsikt verksamhet där vi framställer kalk på ett periodiskt sätt, där kan besökarna få öva på hantverket, uppleva de kemiska fenomenen och bli nyfikna på den enorma historia som finns bakom hantverket. Vi söker medel för att skapa digitala berättelser. Vi vill också satsa på artificiell intelligens, arkiv och nya sätt att dokumentera och publicera.
Välkomna till Sveriges hembygdsförbund! Vilka är ni? – Vårt juridiska namn är föreningen Porlagården, men vi heter Porla Brunn Hembygdsförening på hemsidan.
Vad är bakgrunden till föreningens uppkomst? – Vi är en förening som bildades i slutet av 1970-talet för att bevara det historiska kulturarv som Porla Brunn har, som en av Sveriges äldsta och mest anrika brunnsorter. Föreningen var lite vilande under några år i början av 2000-talet. 2018 gavs det ut en bok av Hasselfors Byalag tillsammans med föreningen Porlagården om Porla Brunns glansperiod 1800-talet fram till 1939, när brunnsepoken upphörde efter en brand i badhuset. Porlavatten produceras fortfarande och säljs över hela Sverige.
Vi har dokumenterat varje byggnad med foto och en berättelse om vad som funnits och finns i Porla.
Vad gör ni i år? – Undertecknad är föreningens ordförande från i år, och har bott i Porla Brunn från födseln 1960 fram till 1980. Jag satte som mål att vi ska kunna nå upp i 100 medlemmar i år, i fjol var vi 69 stycken. Nu är vi 130 medlemmar.
– Det finns uppgifter om Porla från senmedeltiden att munkarna vandrade mellan Ramundeboda och Riseberga kloster och stannade för att dricka vatten ur källan ”Puller” som sedan blev Porla. Dokument finns från 1724 att källan i Porla användes för brunnsdrickning för sina goda egenskaper i form av järn och kolsyra. Porla ansågs därefter som en viktig läkekälla, särskilt för behandlingar mot gikt och reumatism. Vi i föreningen vill ta vara på Porlas 300-årsjubileum, och anordnar den 15 juni stor jubileumsfest. Vi har även dokumenterat varje byggnad med foto och en berättelse om vad som funnits och finns i Porla med qr-skyltar som kopplas till hembygdsportalen Porla Brunn hembygdsförening.
Vad gör ni om tio år? – Porlagården hette förr i tiden societetshuset. Där spelades det teater och det var underhållning för brunnsgästerna. I dag ägs gården av ett amerikanskt bolag som även äger vattenfabriken, men vi försöker få den till föreningen. Vi vill lyfta Porla Brunn som en turistattraktion med aktiviteter som guidade turer för att se Porla Brunns kulturhistoriska byggnader, kafeteria, minigolf, musikunderhållning och teaterföreställningar.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
