Sofia Hoas farmor och farfar lämnade Gammalsvenskby 1929, när byborna fick tillåtelse att resa till Sverige. Med sig hade de fem barn, tre pojkar och två flickor. På Gotland föddes tre pojkar till, där det sista barnet i skaran var Sofia Hoas far. Farbröderna ville aldrig återvända, de var rädda för att bli fast i Sovjet, men Sofias far var nyfiken. När bröderna gått bort reste han ner.
– Vi barn var också med. Det var 2010. Jag blev betagen av atmosfären i byn och dess välkomnande invånare. Sedan dess har jag varit där 20 gånger, berättar Sofia Hoas.
Sofia Hoas är Region Gotlands kulturarvsutvecklare och ingår i Sveriges hembygdsförbunds nätverk av hembygdskonsulenter. Sedan 2011 är hon ordförande i föreningen Svenskbyborna.
Rysslands krig mot Ukraina inleddes redan 2014, när man annekterade Krim och ockuperade delar av Donbas. Fyra av byns unga män har, som inkallade i den ukrainska armén, dött vid fronten.
– När jag pratar med mina vänner kan de berätta om en grannpojke som dog i kriget. Det låter som att det skulle vara andra världskriget, som något någon av gummorna som var med då drar sig till minnes, men det är det inte. Det händer nu.
Det är många som bryr sig om byn. Dels de som redan har varit där, men även andra.
När kriget bröt ut 2014 intensifierades kontakten mellan byn och föreningen i Sverige. När det fullskaliga invasionskriget bröt ut i februari 2022 ställdes allt på sin spets. Via telefon och krypterade appar håller föreningen kontakt med byborna.
– Vi gör vad vi kan för att hjälpa till. När Ryssland invaderade startade vi vår rapportering på Svenskbyborna.se. Det är väldigt viktigt för byborna att berätta vad som händer. Deras största rädsla i början var att omvärlden inte skulle känna till det.
– Det är många som bryr sig om byn. Dels de som redan har varit där, men även andra.
Föreningen bedriver sedan tidigt 1990-tal ett långsiktigt hjälparbete i byn. När kriget bröt ut startade man en extra insamling, som fått stort stöd. Flera personer och andra föreningar har tagit egna initiativ för att samla in pengar.
Att förmedla hjälpen är nästa steg.
– Det är inte så lätt att sätta in pengar, eller att förmedla förnödenheter till ett ockuperat område i krig. Vi klurar tillsammans med byborna och andra kontakter för att hitta det bästa sättet. Allt eftersom kriget fortgått har vi fått ändra strategi.
I vissa fall rör det sig om mycket svåra överväganden, säger Sofia Hoas.
– Några personer har blivit svårt sjuka under tiden. Då tvingas man ta ställning till om det är värt att köra dem till sjukhus, eller om risken för en attack är så stor att det är bättre att stanna kvar hemma och hoppas att man överlever.
I det rådande läget är det fullt fokus på den akuta situationen. På längre sikt arbetar föreningen bland annat för att stärka kontaktnätet till ättlingar som flyttat till andra delar av världen. I USA, Kanada och Kazakstan finns större grupper.
De bybor som pratar gammelsvenska blir allt färre. I dag är de inte mer än ett 20-tal. Föreningen Svenskbyborna bedriver svenskundervisning, men då i modern svenska. Men även om det specifika språket tystnar finns starka kopplingar, säger Sofia Hoas.
Byborna vill bygga ett museum som berättar historien och blir ett besöksmål.
– Det finns de som menar att det kommer bli svårare att upprätthålla kontakten när de som talar svenska försvinner. Men jag tror inte att det är så. På platsen finns fortfarande ättlingar och relationer som kan byggas.
FAKTA: DEN SVENSKA BYN I UKRAINA
Gammalsvenskby ligger i Khersons län på floden Dnjeprs västra strand i södra Ukraina, 8 mil norr om Krymhalvön. Tillsammans med tre grannbyar kallas Gammalsvenskby på ukrainska för Zmijivka. När det ryska anfallskriget inleddes i februari 2022 bodde cirka 2 000 personer i byn.
Svenskbyborna var bönder från Dagö (i dagens Estland) som 1781 tvingades utvandra. I det som i dag är södra Ukraina byggde de en svensk by, behöll sitt språk och levde i nästan 150 år. Efter svåra tider med världskrig, revolution och hungersnöd fick svenskbyborna tillstånd att resa hem till Sverige 1929. De flesta av dem hamnade på Gotland. Några återvände till Ukraina, där de utsattes för Stalins terror, utrensningar och därefter andra världskriget.
I Sverige finns i daguppskattningsvis 15 000-20 000 ättlingar till Svenskbybor.
FAKTA: FÖRENINGEN SVENSKBYBORNA
Föreningen Svenskbyborna bildades 1954 för att stärka kontakten mellan bybor som flyttat till Sverige. I dag är merparten av föreningens 800 medlemmar ättlingar till Svenskbybor.
Föreningen stöttar på olika sätt Gammalsvenskby. Bland annat bedriver man svenskundervisning och, i samarbete med Region Gotland, ett demokratiprojekt.
I Roma på Gotland finns Svenskbygården med museum. Öppet söndagar under lågsäsong.
Stötta Svenskbybornas arbete i Gammalsvenskby. Plusgiro: 187879-2. Swish: 123 437 61 41
Läs mer och få aktuella uppdateringar kring statusen för byn och byborna mitt under det ryska kriget mot Ukraina på Svenskbyborna.se
Ströms hembygdsgård ligger vackert vid vattnet längs E45 i centrala Strömsund. Här startar också det populära turistmålet Vildmarksvägen, vilket gör platsen välbesökt. 2018 började Ströms hembygdsförening därför att erbjuda ställplatser på parkeringsplatsen intill hembygdsgården.
– Det ger otroligt mycket till föreningen, förra sommaren hade vi över 700 husbilar hos oss, vilket gav oss ett tillskott på över 70 000 kronor, säger Anna Gillgren, vice ordförande i Ströms hembygdsförening och turismstrateg på Strömsunds kommun.
Föreningen har skapat ett enkelt betalsystem som bygger på att husbilsägarna själva får fylla i namn, land, registreringsnummer och datum på ett registreringskort som läggs i ett kuvert tillsammans med 100 kronor, alternativt ett intyg om swishbetalning. Kuvertet läggs sedan i en anvisad postlåda, som regelbundet töms av föreningspersonalen.
– Eftersom husbilsägarna sköter sig själva märks många av dem knappt av, säger Anna Gillgren. De kan använda våra toaletter på hembygdsgården dygnet runt och på sommaren har vi även ett kafé med lunchservering. I år har kaféet nya arrendatorer och de har pratat om att de vill börja erbjuda frukostfrallor och även börja hålla öppet på kvällen så att husbilsgästerna kan äta middag. Möjligheterna är oändliga.
Har du några tips till andra hembygdsföreningar som vill börja erbjuda ställplatser? – Ha en dialog med kommunen, om det till exempel behöver upprättas en ny parkeringsplats krävs bygglov. Det är också viktigt att det finns bra information, gärna även på engelska och tyska. Vi har satt upp en skylt med telefonnummer till oss på hembygdsgården och information om var de kan tömma och fylla på vatten och var de kan slänga sopor, men också information om var turistbyrån, affärer och restauranger finns.
– Det fanns lokalbor som befarade att vi skulle konkurrera ut campingen i Strömsund, men många husbilsägare ställer sig hellre på någon skogsbilväg än en camping om det inte finns ställplatser. Samverkar man med kommunen, lokala handlare och campingplatser så blir alla vinnare.
– Sedan är det viktigt att lyssna på husbilsägarna. Eftersom vi ligger så centralt har vi haft en del problem med bilburna ungdomar som har spelat hög musik. De flesta har accepterat det, men det finns de som har klagat och då har de inte behövt betala.
En ställplats är en uppställningsplats för övernattande husbilsresenärer. Ibland tillåts även husvagnar.
Ställplatser kan drivas i kommunal eller privat regi och kan vara försedda med vissa faciliteter, som tömning av avlopp och påfyllning av vatten.
Husbilsdestination Sverige har tagit fram en checklista för hur ställplatser kan utformas i enlighet med nätverket Hållbar besöksnärings kriterier. Se Husbilsdestinationsverige.se.
Sveriges hembygdsförbund har en karta över medlemsföreningarnas ställplatser och matnyttig information för föreningar som vill börja med ställplatser, se här.
När fotbollslaget i det östgötska samhället Yxnerum lades ner för sju år sedan stod plötsligt både fotbollsplanen Yxnevallen och en omklädningsbarack tomma.
– Det fanns två alternativ: Antingen fick vi i hembygdsföreningen ta över baracken eller så skulle den brännas ner, säger Camilla Rosin på Yxnerums hembygdsförening.
Föreningen beslutade att ta hand om baracken och att förvandla den till ett litet vandrarhem. Man ställde in tolv sängar i det före detta omklädningsrummet och skapade därigenom en enkel sovsal. Men Camilla Rosin, som är uthyrningsansvarig tillsammans med sin man och ytterligare en föreningsmedlem, upptäckte snart att det inte var särskilt populärt med den typen av gemensamt boende. De byggde därför om sovsalen till fyra rum, varav två dubbelrum och två trebäddsrum. Dessutom skapades ställplatser för husbilar och husvagnar på fotbollsplanen.
– Ställplatserna har varit populära under pandemin, vandrarhemmet har inte gått lika bra. Det är en del kostnader för att driva det här, för till exempel el och gräsklippning, så just nu går det bara runt. Men det viktiga för oss i hembygdsföreningen är att göra saker som får andra att trivas och det är roligt att kunna erbjuda människor att komma ut i naturen här omkring. Vi har många sjöar här och har haft flera cyklister och fiskare som har bott hos oss.
Den tidigare samlingssalen i omklädningsbaracken har förvandlats till ett 50-talsinspirerat kafé, som har öppet vid särskilda tillfällen. Dessutom har en angränsande lokal gjorts om till en presentbutik där föreningsmedlemmarna och lokala hantverkare kan sälja sina alster. Yxnerums hembygdförening arrangerar även en rad olika evenemang vid den närliggande hembygdsgården, exempelvis växtbytardag, skördefest, Östgötadagen, Borkhultsdagen, sommarteater och tårtdagar under fruntimmersveckan.
– Det är ett sätt att locka folk till bygden. Vi har många ideella krafter i föreningen som hjälper till och två tjejer som är anställda med lönebidrag. En av dem hjälper till med tvätt, städning och frukostservering på vandrarhemmet, säger Camilla Rosin.
Hennes råd till andra föreningar som funderar på att starta vandrarhem eller någon annan form av turistboende är enkelt:
– Kör bara!
Fakta: Yxnerums hembygdsförening
Yxnerum ligger mellan Åtvidaberg och Söderköping i Östergötland, en trakt med lång historia av turism. Platsen Salvedal, där hembygdsgården ligger, blev känt som gästgiveri och hästskjutshåll i slutet av 1700-talet. Login utgjordes då av en sovsal med sju väggfasta bänkar. Gästgiveriet brann ned 1965 och de byggnader som i dag finns kvar är byggnadsminnesförklarade. Läs mer på Yxnerumshbf.se
För hundra år sedan var Sannahed utanför Kumla ett av Sveriges största militära övnings- och lägerområden. Här samlades, levde, övade och festade mer än 2 000 man varje sommar.
Ett tiotal byggnader finns bevarade på området där Kumla-Sannahed hembygdsförening i dag driver museiverksamhet över både militär och civil historia. I det före detta persedelförrådet har man byggt upp ett museum över 1900-talet. Här finns en handelsbod så som den såg ut på 1930-talet, en musikaffär, en fotoaffär med ateljé och en damfrisering. Huset rymmer också en lägenhet om ett rum och kök från 1940-talet, en skolsal och en lekplats – komplett med sandlåda.
Just där kan det bli en del att städa, berättar föreningens ordförande Jan Klingberg.
En av sommarens nyheter är att barn kommer kunna klä ut sig i historiska plagg.
– Just nu flyttar vi klädaffären för att göra den större. I samband med det passar vi på att göra några utklädningslådor till lekplatsen, säger Jan Klingberg.
Verksamheten bemannas av ideella krafter och öppettiderna är åtta sommarsöndagar med start i juli. Ett inslag om 1900-talsmuseet från SVT:s regionala redaktion som plockades upp av Rapport dubblerade för ett par år sedan besökssiffran, som kom att ligga på över 7 000 personer.
– Många går runt länge i butiken och tittar på gamla förpackningar, säger Jan Klingberg.
– Även miljöerna på övervåningen är populära. Vi har en tv där vi rullar en film från Kumla inspelad på 1940- och 50-talet som många fastnar framför.
Utöver de allmänna öppettiderna går det att boka gruppvisningar. Jan Klingberg klär ofta upp sig för rollen som guide.
– Vi är tre som brukar guida i uniform. Jag har en gammal husaruniform, en officersuniform, så som de såg ut i kavalleriet år 1895. Den är nytillverkad och ganska bekväm. Jag har också en ullkostym i original från början av 1900-talet och den är verkligen inte bekväm. Den är kall på vintern och varm på sommaren.
På landborgskanten i byn Björnhovda på Öland står tre väderkvarnar.
– De heter Kvarnkungen, Drottningen och Kronprinsen. Tillsammans kallas de för Björnhovdakvarnarna, berättar Stefan Svenaeus, ordförande i Torslunda hembygdsförening.
Kvarnkungen är den största stubbkvarnen i Skandinavien. På en stubbkvarn är hela kvarnhuset vridbart kring en stubbe, för att kunna vändas rakt mot rådande vind.
– Det är två våningar inne i Kvarnkungen. Den övre består av två kvarnstenar, och stora kugghjul av trä som leder in från vingarna i en växel. Det är inte många människor som varit inne i en kvarn, så det kan vara spännande att se.
Maler ni mjöl i kvarnarna? – Kronprinsen är en av två kvarnar på Öland som det fortfarande går att mala i. Vi maler till Skördefesten varje år, om det är vind. Men vi säljer inget mjöl eftersom man inte kan hålla rätt hygienstandard i kvarnen längre. Dessutom är det kalksten i Kronprinsens kvarnstenar, så mjölet blir kalkrikt. Förr malde man bara till djurfoder i småkvarnarna. Kvarnkungen är dock en tullkvarn och det är därför den är så stor. Dit kom bönderna för att få sitt vete och sin råg mald av en anställd mjölnare. Kvarnen har stått där sedan 1800-talet.
Björnhovdakvarnarna ligger vid väg 136 på Öland. Kvarnkungen är den stora kvarnen närmast Ica Supermarket Almérs. Läs mer hos Torslunda hembygdsförening.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
