Svenska Rosensällskapet har i samarbete med flera andra aktörer startat projektet Krukrosor i Norden. Syftet är att efterlysa, dokumentera, samla in, identifiera, bevara och sprida odlandet av äldre krukrosor i Norden samt att sprida information om rosorna.
Programmet för odlad mångfald, Pom, började år 2000 att inventera Sveriges kulturväxter. Krukväxter var sist ut av åtta olika kategorier, i ett upprop som pågick 2009-2010. Här sökte man krukväxter som förökas vegetativt (genom exempelvis sticklingar eller lökar) och som har en väl dokumenterad odling före 1960. Både växterna som sådana och berättelser om den eller de som odlat och vårdat dem samlades in.
Av de många krukväxter som lämnades in var bara en handfull krukrosor. Catarina Lund är kontaktperson för Svenska Rosensällskapet, som alltså nu vill rikta uppmärksamheten mot just dessa.
Vad gör just krukrosor intressanta? – Krukrosor är egentligen inte mer intressanta än andra äldre rosor eller äldre krukväxter utan de ingår i båda dessa grupper. Men de är lite bortglömda. Det finns moderna krukrosor också, men av de äldre sorterna är det inte så många som bevaratss. Det beror troligtvis på att de inte är härdiga i vårt klimat men behöver övervintras i svala utrymmen. Det är svårt i moderna bostäder där alla rum håller cirka 20 grader.
Om man vet med sig att man har en gammal krukros, vad kan man då göra inom ramarna för Krukrosor i Norden? – Målet är att hitta de äldre krukrosor som eventuellt fortfarande finns kvar och se till att de blir bevarade. Vi vill gärna att man hör av sig till någon av oss i projektgruppen om man har en äldre krukros eller känner till någon som har en sådan ros.
Vilken roll kan hembygdsföreningar ha för att vårda kulturväxter som krukrosor? – Äldre krukrosor är en del av vårt kulturarv och det finns ofta en historia kring rosen med en koppling till en familj, en gård och en trakt. De har ofta spridits på bygden. Vi tror att de äldre krukrosor som eventuellt finns kvar kan finnas hos äldre personer som fortfarande bor kvar på äldre gårdar och i bostäder där man fortfarande har kvar sina äldre krukväxter och har svala utrymmen för övervintring, exempelvis ouppvärmda stugor, verandor och salar.– Jag tänker att en hembygdsförening kanske har träffar lokalt och kan fråga besökarna om de känner till någon äldre krukros. En äldre krukros som bevaras kan bli bygdens stolthet som man sprider och värnar om.
Kultursamverkansmodellen, som sedan 2011 anger fördelningen av statliga medel till regional kulturverksamhet, är under utredning. Tiden för remissyttrande går ut den 27 mars.
I den nya modellen föreslås kommunerna få större inflytande över kulturmedlen. Det är positivt, menar Anna Livion Ingvarsson, verksamhetschef vid Ideell kulturallians som representerar det civila samhällets organisationer inom kulturområdet. Samtidigt ser civilsamhällets roll ut att försvagas, konstaterar hon.
– Tar man del av de konkreta förslagen på hur det ska gå till är vi däremot inte säkra på att det verkligen leder till en decentralisering.
Risken är att förändringarna enbart gynnar de kommuner där kulturen redan har ett starkt fäste.
– I praktiken får kulturstarka kommuner chans att ta större plats och ha ett större ansvar i kultursamverkansmodellen. Andra, mindre kommuner utan den sortens resurser får inte samma handlingsutrymme.
Just dessa kommuner med tillhörande ideella föreningar kan dock vara av särskild vikt för kulturutvecklingen.
– Små kommuner i till exempelvis glesbygd saknar ofta kulturinstitutioner. Där spelar den ideella sektorn en särskild viktig roll för att man ska kunna samlas kring kulturen.
För att förstå hur utredningen är tänkt att genomföras i praktiken bör man titta på detaljerna i förslaget, menar Anna Livion Ingvarsson.
– I den nuvarande förordningen står att samråd ska ske med ”det civila samhället och professionella kulturskapare”. Men i den föreslagna lagtexten står istället ”det fria kulturlivet och professionella kulturskapare”. Begreppet ”det civila samhället” är borta.
Enligt författningskommentarerna ska civilsamhället i stället rymmas i begreppet ”det fria kulturlivet” tillsammans med verksamhet som drivs på kommersiell grund. Och i den här sortens utredningar spelar som bekant benämningar en betydande roll.
– Det kommer att bli osäkert vad man menar. Det innebär att civilsamhällets ställning i Kultursamverkansmodellen försvagas.
Enligt Ideell Kulturallians visar utredningen på bra ambitioner för utveckling – som dessvärre inte följs upp.
– Förslagen till förändring är inte genomarbetade och konsekvenserna är inte analyserade. Det riskerar att leda till att modellen blir fragmentiserad, svår att överblicka och på sikt förlorar sin roll.
Det kommer att bli osäkert vad man menar. Det innebär att civilsamhällets ställning i Kultursamverkansmodellen försvagas.
För hembygdsrörelsen är en viktig fråga det stöd som ges till regional konsulentverksamhet. Till de sju kulturområden de statliga kulturpolitiska medlen ska stödja hör museiverksamhet och museernas kulturmiljöarbete samt främjande av hemslöjd. Hemslöjdskonsulenter på regionnivå finansieras därigenom via kultursamverkansmodellen, men inte hembygds- eller kuturarvskonsulenter.
Jennie Fornedal är sedan 2008 hembygdskonsulent anställd av Södermanlands hembygdsförbund. På frågan om hur hon trivs med sitt jobb svarar hon med ett ord.
– Jättebra.
Att Kultursamverkansmodellen inte har några medel riktade mot hembygdskonsulenter har för Jennie Fornedal och Södermanlands hembygdsförbund högst konkret innebörd.
– Man har inte samma ekonomiska trygghet.
Varje år söker förbundet organisationsbidrag från regionen.
– Händer det något i regionen som gör att pengarna inte finns, då är det uppsägningstid på mig. Vi får beslutet precis innan jul.
Jennie Fornedal har reagerat på att Kultursamverkansmodellen har så pass lite fokus på civilsamhället.
– Det har fullständigt osynliggjorts. Man säger vid någon punkt att man ”samarbetar med andra parter”, men civilsamhället nämns inte. Samtidigt ser vi att regionen inte kan genomföra sin kulturplan utan hjälp från civilsamhället.
För många som jobbar ideellt blir kulturplanen något väldigt abstrakt, tror Jennie Forndedal.
– Vi har svårt att förstå på vilket sätt den rör oss. Det skulle innebära en ökad trygghet att veta att tjänsten som hembygdskonsulent ska finnas i varje region.
FAKTA: Om kultursamverkansmodellen
Kultursamverkansmodellen 2011 och innebär ett system för fördelning av statliga medel från Kulturrådet till regionerna, som i sin tur fördelar dem vidare till regionala kulturverksamheter.
2024 kommer totalt cirka 1,5 miljarder kronor fördelas till de 20 regioner som numera ingår i modellen. Årets ökning av anslaget är därmed det lägsta sedan modellen infördes.
2022 fick Mats Svegfors, tidigare vd för Sveriges radio, regeringens uppdrag att utreda Kultursamverkansmodellen. Remissyttranden kring denna utredning ska inkomma senast 27 mars 2024. Utredningen i sin helhet, Kultursamhället – utvecklad samverkan mellan stat, region och kommun SOU 2023:58, finns att ta del av här.
Remissyttranden kring utredningen ska inkomma senast 27 mars 2024.
Anna Livion Ingvarsson. Foto: Ideell Kulturallians
Sveriges hembygdsförbund har 2 060 medlemsföreningar, med sammanlagt nära 400 000 medlemmar. Varje år samlar riksförbundet in statistik om föreningarnas verksamsamhet. När verksamhetsåret 2023 summeras framkommer bland annat att:
Sveriges hembygdsföreningar sammanlagt arrangerade 28 000 aktiviteter och evenemang öppna för allmänheten. Det är en siffra nästan i nivå med åren före pandemin, då antalet låg strax över 30 000 per år.
Totalt 3,5 miljoner besökare tog del av föreningarnas verksamhet under 2023.
4 800 aktiviteter riktades särskilt till barn och ungdomar, med totalt 235 000 deltagare.
Medlemmarna lade totalt 3,1 miljoner timmar på ideellt arbete inom föreningarnas verksamhet.
Sett över tid tappar hembygdsrörelsen medlemmar. På 20 år har föreningarna förlorat 50 000 medlemmar. Det är en negativ trend som på sikt kan få konsekvenser för det lokala kulturarvet, säger Jan Nordwall, generalsekreterare för Sveriges hembygdsförbund.
– Om den negativa trenden fortsätter hotas på sikt det gemensamma minnet för många människor. Kunskap om vanligt folks historia riskerar helt enkelt att försvinna utan en aktiv hembygdsrörelse.
Samtidigt finns ett starkt intresse för det lokala. Antalet föreningar som är medlemmar i Sveriges hembygdsförbund har på 20 år ökat med 165 stycken. I en undersökning Novus genomförde på uppdrag av Sveriges hembygdsförbund år 2022 uppgav nio av tio att det är viktigt att engagera sig i det som händer på platsen där man bor. Sju av tio sade sig kunna tänka sig engagera sig i arbete med lokalt kulturarv.
– Det här visar på att kulturarvet är en angelägenhet som gäller hela samhället, säger Jan Nordwall.
Mer om statistiken
58 procent av Sveriges hembygdsförbunds 2 060 medlemsföreningar inkom med svar för verksamhetsåret 2023. Siffrorna ovan redovisas som uppräknade värden.
– Släktforskarna är en stor gräsrotsrörelse som över hela landet gör en viktig insats för att spara vår gemensamma historia. Med den här insamlingen hoppas vi kunna uppmärksamma dessa eldsjälar. Vi hoppas även att kunna lyfta hundratals människoöden ur historiens glömska och framtidssäkra deras berättelser i våra samlingar, säger Jörgen Löwenfeldt, projektledare för digitala insamlingar på Nordiska museet.
I mars 2024 lanserade museet därför en ny digital insamling riktad mot landets släktforskare. Insamlingen är också kopplad till forskningsprojektet ”Oväntade genealogier? Släktforskning, identitet, minne och släktskap i Sverige” vid Södertörns högskola och Mittuniverstitet.
Sveriges långa historia av folkbokföring ger goda förutsättningar för släktforskning. De senaste årtiondena har släktforskningssajter och DNA-teknik lyft fram positionerna ytterligare.
– I kölvattnet av allt detta kan släktforskning idag ses som en av de viktigaste gräsrotsverksamheterna för att skapa kulturella minnen och släktforskningen verkar också ha stor personlig betydelse för många. Frågorna som ställs i insamlingen utgår från vilka fynd som släktforskarna hittat i sitt sökande och hur upptäckterna påverkat hur de ser på sig själva och sin egen identitet, men också deras historiesyn mer övergripande, säger Jenny Gunnarsson Payne, professor i etnologi vid Institutionen för historia och samtidsstudier, Södertörns högskola.
Enligt nya EU-regler ska alla juridiska personer – även ideella föreningar och trossamfund – registreras hos Bolagsverket. De nya reglerna riskerar att få stora konsekvenser, menar Hannah Kroksson, ordförande för Forum – Idéburna organisationer med social inriktning.
I nuläget behöver ideella föreningar utan verklig huvudman inte anmäla något hos Bolagsverket. Men EU:s åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism innebär krav på att alla ideella föreningar ska registrera verklig huvudman i Bolagsverkets register.
– Det finns inga fördelar med det här från föreningarnas håll, säger Hannah Kroksson, som även sitter som expert i den pågående penningtvättsutredningen.
Utredningen undersöker hur svensk lag kan linjera med EU:s regelverk kring motverkande av penningtvätt och finansierande av terrorism. 2023 fick utredningen ett nytt tilläggsdirektiv som innebär att den ideella sektorns intressen ska värnas vid tillämpningen av de nya regelverket.
Enligt Nationellt organ för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället (NOD) och den statliga utredningen ”Palett för ett svenskt civilsamhälle” (SOU 2016:13) innebär ett register över huvudmän en potentiell risk för integritetsproblem.
Forums ordförande Hannah Kroksson menar att den här sortens regler inte bara resulterar i mer administrativt arbete. I förlängningen kan konsekvensen bli en försvagad demokrati där färre deltar i civilsamhällets demokratiska strukturer.
– Blir det för krångligt att ha en ideell förening är risken att man organiserar sig på ett annat sätt för att komma runt kraven. Kanske har man har en sms-lista eller en chattgrupp i stället?
I en dylik sammanslutning saknas förtroendevalda, revisorer och årsmöten, påminner Hannah Kroksson. Kanske kommer man använda någons privata bankkonto, i stället för ett gemensamt för föreningen.
– Ordningen vi har i dag innebär att vi har gemensam kontroll, men med de nya reglerna riskerar organisationen att ha mindre insyn och svagare demokrati.
En verklig huvudman är den eller de personer som ytterst kontrollerar en organisation – vilket är svårt att förena med de ideella sektorns konstruktion, menar Hannah Kroksson.
– Hela poängen med ideella föreningar är ju att vi har dem tillsammans, och att alla medlemmar har lika rösträtt.
I praktiken innebär regeln om verklig huvudman att man har kontroll över minst 25 procent av föreningen. Det vill säga ett maktövertag som ingen medlem av en ideell förening har i dag.
I och med tilläggsdirektivet har Sverige försökt driva på att kravet inte ska gälla ideella föreningar, utan bara bolag. Ståndpunkten har dock inte fått stöd från övriga medlemsstater. I skrivande stund arbetar man med en konsekvensanalys av hur förändringen kommer se ut för de cirka 240 000 föreningar som omfattas av det nya regelverket.
– Det är inte förenligt med svensk lag att upprätta register över civilsamhället. Det här är en europeisk förlust, menar Hannah Kroksson.
Planen är att beslut kring de nya direktiven tas under hösten 2024. När de eventuellt kommer implementeras är däremot oklart. Likaså hur lösningen kan komma att se ut för Sveriges hembygdsföreningar.
– Jag har ändå visst hopp att man inom myndigheter ska förstå att den här förändringen inte går att göra över en natt.
Väster om Götene, i kanten av Kinnekulle ligger Husaby. En liten by med stor betydelse för formandet av Sverige som rike.
– Husaby är en plats som nämns i de allra äldsta skriftliga källorna som finns att tillgå i Sverige. Trots det vet vi förhållandevis lite om vad det egentligen är för plats, berättar Anna Nyqvist Thorsson från Västsvensk arkeologi som projektleder de nya arkeologiska utgrävningarna i Husaby.
Projektet finansieras löpande med hjälp av medel ur fonder, bland annat Harald och Gustaf Ekmans stiftelse för kulturminnesvård och miljövård och i samarbete med olika föreningar, däribland Husaby hembygdsförening.
I Husaby finns Sankt Sigfrids källa där Olof Skötkonung, den första kristna kungen, sägs ha blivit döpt i början på 1000-talet. Efter dopet skänktes byn till stiftet, och kungen inrättade ett biskopssäte i byn. Här finns också ruinerna av den biskopsborg i sandsten som byggdes i fem etapper, och en praktfull medeltidskyrkan med tre torn som när den uppfördes på 1100-talet var Sveriges första biskopskyrka. I anslutning till kyrkan finns storslagna, gåtfulla gravmonument, som senast undersöktes för knappt hundra år sedan.
– Vilken roll spelade monumenten i den tidiga medeltidens Husaby och i maktens topografi i det nya rike som sakta växte fram? Arkeologiska undersökningar kan ge redan känt arkeologiskt material ny relevans – och helt nya svar, säger Anna Nyqvist Thorsson.
Hösten 2023 utfördes en undersökning av kyrkans västra torn med hjälp av georadar, som kan liknas vid en sorts ekolod. Syftet var att ta reda på om det fanns så kallade stiftargravar under golvet – det vill säga gravplatser åt de personer som en gång i tiden bekostade och uppförde kyrkan.
– Vi fann inga säkra tecken på att det finns sådana gravar här. Däremot fann vi vad vi tror är resterna av en stentrappa under golvet, som verkar leda till ett källarutrymme under tornet. Förmodligen har tornets funktion att göra med försvar eller förvaring av spannmål. Kyrktorn hade inte bara en sakral funktion på den tiden.
Ett forskningsprojekt bygger på att man har lokal förankring, och utan hembygdsföreningen hade det varit svårt att genomföra det här.
Västergötlands museum är huvudman för utgrävningarna, som genomförs av föreningen Västsvensk arkeologi. Samarbetspartners är även föreningen Historiana, Götene kommun och Svensk metallsökarförening. Husaby hembygdsförening har bidragit i den publika delen av projektet, berättar föreningens ordförande Kjell Gustafsson.
– När man haft visningar av kyrkan och utgrävningarna har vi sålt fika. Vissa dagar har det kommit upp emot 200 besökare. Alla intäkter har skänkts till projektet.
Omkring hundra medlemmar från den lokala föreningen är inblandade i utforskandet av bygdens historia.
– Vi har också hjälpts åt i föreningen att söka pengar från Riksantikvarieämbetet, som hade en utlysning riktad mot hembygdsföreningar.
Riksantikvarieämbetets bidrag till kulturarvsarbete har till syfte att bevara, använda och utveckla kulturarvet. Husaby hembygdsförening söker medel för att finansiera nya skyltar på platsen – och ytterligare utgrävningar.
– Vi vill också bekosta en utställning om forskningsprojektet i Husaby och dess resultat i vår hembygdsgård.
På frågan om vilken del i projektet som han själv är mest nyfiken på får Kjell Gustafsson svårt att välja.
– Allting! Men skulle vi kunna bekräfta att Olof Skötkonung ligger begravd här vore det toppen. Vad som hände före 1000-talet vet vi inte heller mycket om.
Det arkeologiska forskningsprojektet i Husaby planeras pågå i tre år. Arkeolog Anna Nyqvist Thorsson vill betona vikten av samarbetet med hembygdsföreningen.
– Ett forskningsprojekt bygger på att man har lokal förankring, och utan hembygdsföreningen hade det varit svårt att genomföra det här. För att sätta Husaby i ett sammanhang är lokal kunskap jätteviktig.
Följ de arkeologiska utgrävningarna av Husaby på Historiana.se.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
