Unik samling brickband söker ny ägare

Unik samling brickband söker ny ägare

I skånska Vittsjö har Malene Langborg de senaste åren drivit en världsunik verksamhet. Brickbandmuseum – med över 200 unika brickband – en hantverkstradition och hemdekoration som sträcker sig tillbaka till sent 1T800-tal. Men nu är det slut. Efter en hjärtoperation både vill och måste Malene Langborg prioritera annorlunda, berättar hon på telefon.

–Jag blev opererad i hjärtat i somras. När man går igenom något sådant så är det som att livet blir så värdefullt och närvarande. Man tänker lite djupare tankar. Det satte i gång en önskan att förändra något i mitt liv och att göra något annat. Som det är har jag också dålig arbetskapacitet, den energi jag har måste jag använda till något som ger en inkomst. Jag tjänar ingenting på Brickbandmuseum.

Vad önskar du ska hända med din samling?
– Jag önskar att brickband förblir en inredningsdetalj som man kommer ihåg. Det hade varit så jättesynd om den försvann. Den är rolig, en praktisk och vacker grej som man kan sy själv. Det vore fint om det arbete jag har gjort de här åren kan fortsätta.

– Det enklaste hade varit om jag kunde bort samlingen, men det har jag inte råd med, jag har tagit av min egen ekonomi genom åren för att bekosta samlingen. 225 brickband måste ha ett värde? Jag hoppas att någon vill ta över samlingen, eller har en kreativ lösning.

Jag hoppas att någon vill ta över samlingen, eller har en kreativ lösning.

Hur uppstod Brickbandsmuseum?
– När jag var barn på 1970-talet hade min farmor i Danmark, där jag kommer ifrån, ett brickband på väggen i köket som jag tyckte mycket om. Några år efter hennes död hittade jag ett brickband i en second hand-butik och blev väldigt nostalgisk. Jag köpte det, och sedan fler. Plötsligt hade jag en liten samling. På den vägen var det.

Är det några brickband du är särskilt fäst vid?
– Ja. Jag har faktiskt 235 stycken, inte 225. Jag vill behålla tio stycken. Om någon ber mig hålla ett föredrag är det bra att ha tio stycken, som är representativa för tidsepoker och handarbetstekniker. Ett av mina favoriter är här från Vittsjö, där det står broderat, enkelt men supervackert, anno 1935. Det finns också några trycka orange 1970-talsbrickband som jag tycker är så fina.

När hade brickbanden sin storhetstid?
– Jag har letat efter en brickbandsvetare i alla dessa år, en textilexpert, men utan att hitta någon. Jag har räknat ut att brickband förmodligen uppfanns i slutet av 1800-talet och började bli vanligt i början av 1900-talet. På 1920-talet hade det spritt sig, då hade många ett sådant i finrummet.

Vad vill du göra i stället för att driva Brickbandmuseum?
– Medan museet var i gång hade vi ibland musikkvällar. Det vill jag fortsätta med, det var väldigt roligt. Jag spelar gitarr och sjunger, det är en del av mitt arbetsliv.

FAKTA. Kort om brickband och Brickbandmuseum

  • Ett brickband är ett tvådelat band som används för att hänga upp en bricka på väggen. Brickband är ofta i textila material men kan även vara av exempelvis plast eller läder. Malene Langborgs äldst daterade exemplar är från 1896.
  • Brickbandmuseum etablerades 2018 i Skåne, flyttade till Öland i fem år och har sedan 2024 åter varit beläget i Skåne.
  • Den som vill veta mer, eller eventuellt är intresserad av att ta över samlingen, kan kontakta Malene Langborg direkt. Se Detnya.brickbandmuseum.se

Fredagsbön i hembygdsföreningens paviljong

Fredagsbön i hembygdsföreningens paviljong

Text: Fredrik Loberg

– Vi försöker verka för bygdens bästa och hjälpa till när vi kan, säger Thorbjörn Svahn, ordförande i Hultsfreds hembygdsförening.

Vid en nattlig brand i slutet av september totalförstördes Hultsfreds moské. Medlemmarna i föreningen Pegasus som drev verksamheten stod plötsligt utan samlingslokal.

– Vi är mycket ledsna, men det känns fint att hembygdsföreningen ställer upp för oss när vi drabbas på det här sättet, säger Owais Kholi från Pegasus.

Direkt efter branden lovade hembygdsföreningen att låna ut sin så kallade musikpaviljong, så att föreningen Pegasus kan fortsätta med sina fredagsböner.

– Vi vill vara en positiv kraft i bygden. Det var en självklarhet att erbjuda plats i Musikpaviljongen på fredagar mitt på dagen. Vid den tiden brukar lokalen ändå inte vara uthyrd, säger Thorbjörn Svahn från Hultsfreds hembygdsförening.

Vi är mycket ledsna, men det känns fint att hembygdsföreningen ställer upp.

Även inom hembygdsföreningen är många medlemmar ledsna över den nedbrunna fastigheten.

– Den bar på en intressant historia, med två byggnader som blev sammanbyggda år 1926, berättar Thorbjörn Svahn.

– Den ena byggnaden från 1898 drevs i missionsförsamlingens regi och var ett soldathem. Den andra kallades lägerboden och hade varit en affär i Hultsfred.

Av de båda fastigheterna tog en metodistkyrka form för 99 år sedan, med en pastor Thorsell från Skara som den första av en lång rad föreståndare.

– Metodistkyrkan byggdes där smalspåret mot Västervik gick tidigare, innan man sänkte sjön Hulingen så att järnvägen kunde dras närmare sjön, säger Thorbjörn Svahn.

Metodistkyrkan drev verksamhet i 80 år, fram till år 2006 då den sista gudstjänsten hölls. Sedan togs byggnaden över av föreningen Pegasus och omvandlades till moské.

Paviljongen lämpar sig bra som provisorisk lösning för föreningen Pegasus.

Efter branden har alltså Pegasus fått möjlighet att bedriva verksamhet i hembygdsföreningens musikpaviljong på Hultsfreds slätt.

– Det är en bra samlingslokal på alla sätt och vis, säger Stefan Helgesson som är anställd av hembygdsföreningen och ansvarig för uthyrningen.

– Det är populärt att hyra Musikpaviljongen för exempelvis bridge, dop, förlovningsfester, födelsedagskalas och mycket annat, berättar han.

Owais Kholi förklarar att paviljongen lämpar sig bra som provisorisk lösning för föreningen Pegasus, efter att deras moskébyggnad brunnit upp.

– Hembygdsföreningen har inte begärt hyra från oss, men vi vill ändå betala varje gång vi använder lokalen. Alla föreningar är ju i behov av intäkter, säger Owais Kholi.

När Hultsfreds moské brann ner erbjöd Thorbjörn Svahn och hembygdsföreningen ersättningslokaler i Musikpaviljongen. Foto: Fredrik Loberg

Moskéfastigheten som nyligen brann ner i Hultsfred byggdes 1898 som soldathem på Hultsfreds slätt, med Svenska Missionsförbundet som huvudman. Sedan flyttades den till centrala Hultsfred, för att bli metodistförsamlingens samlingslokal år 1926.
Sommarläger med övernattning på höskullen

Sommarläger med övernattning på höskullen

Text: Ida Säll

Hur ger man unga människor en ingång i hembygdsfrågor? Domarvik hembygdsgård i Åtvidaberg kommun är idylliskt idylliskt belägen på en höjd intill Grävsjön. I somras hölls här ett läger för barn mellan 7 och 15 år.

– Syftet är att fler unga ska bli intresserade av det vi gör, förklarar Anita Bodin från Hannäs hembygdsförening.

– Kanske kommer de unga som minns sina somrar här också vilja engagera sig i föreningen i framtiden?

Under tre sommardagar får 30 barn bada, umgås och sova på höskullen. Arrangemanget är ett samarbete mellan hembygdsföreningen och förbundet Vi Unga som är Studieförbundet Vuxenskolans fristående ungdomsorganisation.

– Det är Vi unga som är lägerledare, och de gör ett fantastiskt arbete. Men många föräldrar kommer också hit och hjälper till, säger Anita Bodin.

Under tre sommardagar får 30 barn bada, umgås och sova på höskullen.

Lägret vänder sig till alla barn som är intresserade och har åldern inne – man måste inte bo i närområdet.

– Platserna brukar snabbt bli bokade. De flesta av barnen är från Hannäs och dem når vi via vår Facebooksida. Men det är också sommargäster och folk från Norrköping.

Under det mobilfria lägret bjuds får barnen bland annat gå tipspromenad runt Domarvik. Där får man gissa vad gamla ting som föreningen har samlat på sig har använts till förr.

I matsalen finns pärmar med fotografier ur bygdens historia finns att bläddra i för den som vill. Man plockar också svamp och bär och lär sig hur man överlever på egen hand i den närliggande skogen.

– Och så gör vi egen glass, fastän hembygdsgården varken har vatten eller el. Man får stå där med sin lilla visp och vispa grädden.

Barnen får också lära sig att kärna smör, berättar hon.

– Tanken är att man de ska få en bild av hur det var förr.

Förutom att upplåta sina lokaler har hembygdsföreningen även bistått med matlagning.

– I mangårdsbyggnaden finns en gammal bakugn och där har vi gjort pizza.

Det här är ett jättebra sätt för unga att få kontakt med hembygdsföreningen och förstå hur vi jobbar.

Om man är barn och har föräldrar som är aktiva i hembygdsföreningens aktiviteter ligger det nära till hands att man själv blir intresserad, menar Anita Bodin.

– Men det är inte många av barnen i bygden som har föräldrar som är engagerade i dag. Därför är det här ett jättebra sätt för unga att få kontakt med hembygdsföreningen och förstå hur vi jobbar.

2025 var sjunde sommaren som man ordnade läger i Domarvik hembygdsgård.

– Barnen som var här första sommaren har hunnit bli i 15-årsåldern nu. De tar hand om de yngre barnen när vi badar och spelar fotboll med dem. De ser efter varann, men tycker fortfarande att det är roligt.

Brukar alla vilja sova på höskullen?
– Nej, de som är allergiska eller tycker att det bara läskigt får sova i tält. Men många tycker verkligen att det är jättekul.

Så ska klimathot mot kulturarv kunna överblickas

Så ska klimathot mot kulturarv kunna överblickas

Text: Ida Säll

– Personer i hembygdsföreningar har stor och detaljerad kunskap om vårt kulturarv. Om de har nått en viss ålder är det ännu bättre, för då har de också sett förändringar över tid.

Philip Buckland har en bakgrund som miljöarkeolog. På Umeå universitet leder han forskningsprojektet ”Prioritering av klimathotade kulturhistoriska värden”. Hembygdsföreningar kan utgöra en viktig del i arbetet med att skydda kulturarvet från skador orsakade av klimatet, menar han.

– Det finns en massiv kunskap där som behöver förmedlas.

I nuläget är det översvämningar och ökade vattenflöde som är det mest akuta hotet, förklarar han och hänvisar till de (i september 2025) pågående skyfallen i Västernorrland.

– Längs kusterna höjs hela tiden havsnivåerna och i framtiden kommer förändringen ske i snabbare takt.

Det sker också en ökning av stormvindar.

– Vädret blir mer extremt och kustområden är mest utsatta. I Sverige gäller det framför allt västkusten och Skåne.

Vädret blir mer extremt och kustområden är mest utsatta.

Just nu är ett flertal kulturarv i Sverige i riskzonen för att förstöras på grund av olika sorters klimatförändringar. Men Philip Buckland undviker helst att peka ut dem – eftersom den här sortens forskning handlar om hur man kan hantera problemet på nationell och internationell nivå.

– Pekar man ut konkreta fall är det lätt att man fastnar för en viss typ av problem och glömmer bort det stora, övergripande. Det finns fornlämningar runt om i Sverige och alla är hotade på olika sätt.

Men han ger gärna ett internationellt exempel. Skara Brae i Storbritannien har många gånger har kallats Skottlands Pompeji – och riskerar att sköljas bort.

– Det är en omfattande och komplex stenåldersboplats, upptagen på Unescos lista över världsarv. Där har man spenderat hundratals miljoner på att bygga en kustmur för att hålla tillbaka havet.

Skara Brae anses extremt viktigt ur ett kulturhistorisk perspektiv och är dessutom en turistmagnet.

– Där finns flera faktorer som gör att man väljer att satsa på att skydda platsen, förklarar han.

Vad gäller mindre platser som inte har samma dragningskraft för turister är det annorlunda.

– I Lycksele finns en gammal marknadsplats med träbyggnader väldigt nära älven. Den är klart översvämningshotad och människor i närområdet anser att det är en viktig plats. Och den är välbesökt, men förstås inte i samma skala som Skara Brae.

Genom att koppla ihop flera olika källor i en webbplattform hoppas Philip Bucklands forskargrupp kunna underlätta riskbedömning och prioritering vad gäller att rädda utsatta kulturarv.

– Det ska inte vara antal besökare på en plats som avgöra om man prioriterar att skydda den eller inte.

Det ska inte vara antal besökare på en plats som avgöra om man prioriterar att skydda den eller inte.

GIS är en akronym för geografiskt informationssystem. Det är ett IT-system som kan läsa kartor och tolka geodata. I dag finns en mängd olika GIS-verktyg på nätet som kombinerar olika sorters kartdata.

– De är tillgängliga för alla, men det är lite av en labyrint, säger Philip Buckland.

På Lantmäteriets hemsida finns till exempel tjänsten Min karta. Han visar på sin skärm och bläddrar mellan olika lager av kartor över en och samma plats.

– Här kan man välja mellan flygbilder, historiska bilder och lämningar.

Lantmäteriets Min karta redovisar även risken för jordskred – men inte översvämning. Då måste man i stället vända sig till MSB:s hemsida.

– Vårt arbete handlar om att all data ska samlas. Som en slags genväg helt enkelt.

Men redan nu kan alla som vill dra nytta av befintliga GIS-verktyg som finns på nätet, understryker han. Hembygdsföreningar kan ha uppsikt över klimathotade fornlämningar och historiska byggnader i sitt närområde både digitalt och på plats.

– Om man upptäcker ett problem eller en risk vad gäller klimatpåverkan på kulturarvet kan man också påverka kommun och länsstyrelser, säger Philip Buckland.

FAKTA. Onlineresurser för information om klimatrelaterade risker och kulturarv

Philip Buckland, forskare vid Umeå universitet. Foto: Privat

Översvämning och erosionsrisk, Lycksele, karta. Foto: Philip Buckland
Föreningen får 800 000 kr för att bygga scen

Föreningen får 800 000 kr för att bygga scen

Text: Ida Säll

Vad kan en scen göra för en bygd? Väldigt mycket, menar Elisabet Gunnarsson, ordförande i Virestads hembygdsförening i Älmhults kommun.

– Allt började med att byborna kom till oss och sa att man länge önskat sig just en scen. Och då passar det så bra att ha den just i hembygdsparken.

Varför då?
– Virestad är litet – ungefär 1 500 invånare – men i närområdet bor ungefär 6 000. Parken ligger vackert mitt i byn och består av ett antal äldre byggnader som flyttats till platsen. Till exempel ett kyrkstall, en ladugård och en stuga där man en gång i tiden kokade karameller.

Vilka kommer kunna ha nytta av scenen?
– Många! Både kyrkan och skolan som ligger härintill kommer kunna ha uppträdanden här. Den är tänkt att fungera som en samlingspunkt, som också ska kunna ge folk idéer nya evenemang.

Scenen kommer även att användas för föreningens aktiviteter, berättar hon.

– Vi har haft en del arrangemang här tidigare. Till exempel vårt midsommarfirande som brukar dra omkring 500 personer. Men vi har alltid varit rädda för dåligt väder.

Nu blir det en scen med grönskande sedumtak, som ska smälta in bland de övriga bygderna i parken från förra sekelskiftet.

– Tanken är att byggnaden ska se ut som en lada tills den ska användas. När ladudörrarna skjuts upp finns scenen innanför.

Har ni fått anslag från Allmänna arvsfonden förut?
– Nej, och vi har aldrig sökt tidigare heller. Men vår sekreterare Stina Ramberg Fälth är väldigt duktig på att skriva och jag tror det spelar roll hur man formulerar sig i sådana här sammanhang.
– Det behöver inte vara ett särskilt formellt språk, men det är bra om man uttrycker sig positivt.

Har du några andra ansökningstips?
– Det är viktigt att se man som förening ser över alla sina kontakter i bygden. Ofta har man människor omkring sig som kan bidra med kunskap och hjälp – till exempel med att specificera en el-offert.

Det är också viktigt att visa på att projektidén har stöd i bygden, menar Elisabet Gunnarsson.

– Vi tog fram ett underlag där alla alla aktiva föreningar här gick ihop och skrev under på att en scen är något man verkligen vill ha.

Alla aktiva föreningar här gick ihop och skrev under på att en scen är något man verkligen vill ha.

När planeras scenen vara färdig?
– Själva bygget blir nog klart i höst men invigning blir det först nästa sommar. Projektet innefattar en hel del markarbeten eftersom ytorna omkring scenen behöver vara tillgänglighetsanpassade.

Hur länge kan en sådan här scen stå kvar?
– Vi har sagt att vi tar hand om den i tio år i första hand. Men den kommer ju stå kvar längre – det finns alla sorters utvecklingsmöjligheter om man bara vill.

FAKTA: Stöd från Allmänna arvsfonden

  • 2024 delade Allmänna arvsfonden ut 956 miljoner kronor i stöd. Samma år fick fonden in totalt 1 814 miljoner kronor, genom arv, aktieutdelning och metallåtervinning efter kremering.
  • Det är främst ideella föreningar som söker och beviljas pengar från Allmänna arvsfonden. Stöd finns i form av lokalstöd (för ny- och ombyggnationer) och projektstöd (för att utveckla arbetssätt och verksamhet).
  • Projektet måste inkludera minst en av de fyra målgrupperna barn (0-11 år), ungdomar (12-25 år), personer över 26 år med en funktionsnedsättning eller äldre personer som har fyllt 65 år.
  • Alla ansökningar bedöms utifrån tre kriterier: utveckling, delaktighet och överlevnad.
  • Fonden tar löpande emot ansökningar under hela året. Den genomsnittliga behandlingstiden för en ansökan är 4-6 månader.
  • Mer information finns på Allmänna arvsfondens hemsida.