Byggnadsvårdsåret 2025 innebär extra fokus på bevarandets hantverk. Tack vare unga hantverkare som Kajsa Claesdotter i Nybro lever väl beprövade metoder att renovera gamla fönster och byggnader vidare.
– Att vårda det som man i generationer före oss byggt upp är bland det häftigaste jag vet, säger hon.
30-åriga Kajsa Claesdotter är uppväxt på ett småländskt lantbruk.
– Jag har alltid jobbat med händerna, så frågan var vilket praktiskt yrke det skulle bli för min del. Jag var truckförare på Scania under en period, men kände att jag ville utvecklas och sökte mig till snickaryrket. Medan jag väntade på att snickeriutbildningen skulle starta gick jag en kvällskurs i fönsterrenovering genom Vuxenskolan, och sedan dess har jag varit fast.
Jag gick en kvällskurs i fönsterrenovering genom Vuxenskolan, och sedan dess har jag varit fast.
Du driver sedan fyra år ett eget företag med inriktning på just fönsterhantverk? – Ja, jag trivs med att jobba med pilliga saker, med detaljer. Sedan har jag haft stor tur, som fått ha Per-Erik Hansson som mentor i mer än tre år. Han har arbetat med fönsterrenovering i 30 år här i Nybro och har nu gått i pension. – Det har varit värdefullt. Fortfarande har jag möjlighet att ringa honom och få tips om linoljebehandling eller något annat om jag är osäker.
Är din upplevelse att ni är många unga nu, som arbetar med att äldre tiders kunskap om fönsterrenovering och byggnadsvård lever vidare? – Nej, det kan jag inte säga. Vi har även duktiga unga hantverkare som Jonathan Lundin i Berga och Lovisa Cederlöf i Fliseryd, men så många fler är vi inte. Jag är kanske yngst här i Kalmar län att arbeta med detta. – Samtidigt är det ju jättekul att det blivit mer populärt med dessa hantverk, inte minst tack vare tv-programmen med sådana teman. Det finns så många gamla hus att ta hand om, som inte måste kläs i något nytt. Man kan behandla trämaterialet på ett sätt som både är mer estetiskt tilltalande och bättre ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv.
Arbetar du på något sätt med att i din tur sprida dessa kunskaper? – Ja, jag är ledare för vuxenskolans kurs i fönsterrenovering som jag själv gick några år sedan. Det är ett alltid ett stort intresse och kursen blir snabbt fullbelagd. De flesta av deltagarna är lekmän. Man vill kunna hand om sitt eget gamla hus lite bättre.
Är det några särskilda gamla byggnader som väckt ditt intresse för hantverket? – Nej, egentligen inte. Det är bara så häftigt att få komma in i ett gammalt, välbevarat hus! Men visst det är ju speciellt när det finns många äldre bevarade byggnader på samma plats, som i Himmelsberga på Öland till exempel.
Du har många år kvar som hantverkare. Vilka fler gamla kunskaper hoppas du kunna ta till dig under de närmaste årtiondena? – Jag vill kunna allt om byggnadsvård. Några av mina drömmar handlar om att lära mig lerkilning och att lägga vasstak.
Du är en av utställarna vid Bötterumsmässan den 6 september, som i år har särskilt fokus på byggnadsvård. Vad förväntar du dig? – Jag förväntar mig många spännande samtal. Det är sällan det samlas så många människor med samma intressen, så det finns massor att prata om.
FAKTA. Byggnadsvård, hantverk och trädgård på Bötterumsmässan 2025
Lördag 6 september kl 10-16 arrangeras 2025 års Bötterumsmässa i Bötterums hembygdspark, i nordöstra Småland.
Inträdet är gratis.
På plats finns drygt 80 utställare av exempelvis folkdräkter, hemslöjd och växter, plus experter som ger råd och svarar på frågor om till exempel återbruk, hantverk, fönsterrestaurering, energieffektivisering i gamla hus. Komikern och programledaren Johan Pettersson är tävlingsledare för ”byggnadsvårdskampen”.
Hur fungerar en hembygdsförening på en ö där ingen bor?
Gotska sandön, 40 kilometer norr om Fårö, har trots öns enslighet en hembygdsförening med 1 400 medlemmar. Det gör Gotska Sandöns hembygdsförening till Gotlands största hembygdsförening. Sofia Hoas, aktiv i föreningen sedan barnsben, tror att föreningens popularitet har att göra med öns karaktär.
– Många blir väldigt tagna av att besöka Gotska Sandön. Det är Sveriges mest isolerade ö, och det känns verkligen. Jag tror att de som kommer på besök här börjar tänka på andra saker än vad de gör hemma.
Gotska Sandön har ett föränderligt landskap med både sandiga stränder, hög tallskog och lövskog med hassel och ek. Redan 1909 blev delar av ön nationalpark.
Ingen av er bor på ön – vad är det som förenar er? – Det är intresset för ön! Både bevarandet av natur och kultur och att få vara ute på ön och arbeta.
Hembygdsföreningen bildades 1975 och firar i år 50 år tillsammans.
– De första åren handlade föreningens arbete främst om att bevara byggnaderna på ön. Många av dem var i dåligt skick. Då, på 1980-talet ansåg Naturvårdsverket att det var öns natur, och inte dess kulturarv, som var viktigt att bevara.
– Men natur och kultur är ju nära förknippade. Människorna blir präglade av naturen och naturen blir präglad av människorna.
100 procent av besökarna på ön kommer till museet.
De flesta av föreningens medlemmar bor på Gotland eller i Mälardalsområdet men finns även utspridda på andra platser i Sverige.
– Det är en utmaning när man ska ordna en träff utanför ön. Men det är inte helt lätt att ordna en träff på ön heller, eftersom färjan bara tar 90 passagerare. Dessutom går båten till ön bara sommartid.
På senare år har föreningen främst träffats i Stockholmsområdet och på Gotland.
– Då hyr vi in oss på hotell eller i hembygdsgårdar, förklarar Sofia Hoas.
På Gotska Sandön finns två museer som föreningen driver i samarbete med Gotlands museum. Ett av dem, beläget i öns gamla skola, öppnade i somras en ny utställning om öns dramatiska historia. Där finns ett anslag som hjälper föreningen att växa.
– ”Vill du också vara med och vårda och värna ön?” skriver vi. Fördelen för oss är att 100 procent av besökarna på ön kommer till museet. Därför har vi lätt att nå fram till de som förhoppningsvis är intresserade.
Föreningen bjuder även in till informationsträffar – nu senast på biblioteket Visby.
– Då berättar vi om öns natur och kultur och värvar nya medlemmar.
På ön finns en fyr från 1859 med tillhörande fyrsamhälle. Enligt sägen ska fyren ha varit tillhåll för sjörövare. Här finns också jakt- och fiskestugor från 1920-talet.
I dag ansvarar Länsstyrelsen för nationalparken med tillhörande byggnader.
– De tar in professionella byggnadsvårdare och arbetsleder ideella insatser från oss i föreningen. I dag är det självklart att byggnaderna på ön ska tas om hand på ett riktigt sätt.
Vilken är den bästa tiden att besöka Gotska Sandön, om man frågar dig? – Det är just nu – i slutet på augusti när ljungen blommar och skogen skiftar färg. Då finns det lingon och kantareller att plocka – och vita sandstränder med varmt, kristallklart vatten, säger Sofia Hoas.
Arkeologiprojekt på Gotska Sandön med Johan Rönnby, Sabine Sten, Ny Björn Gustafsson och Sofia Hoas. Foto: Sofia Hoas
TIsdagen 26 augusti går flytten av Tarsled missionshus till hembygdsparken Haraberget i Herrljunga. Det kommer att bli finalen på intensiva förberedelser. Huset kommer att likt kyrkan i Kiruna flyttas mycket långsamt med många stopp för att undvika överraskningar. Tarsled missionshus är byggt 1931 och har bland annat tjänat som söndagsskola för generationer av Herrljungabor. Herrljunga hembygdsförening förvärvade fastigheten för fem år sedan. Med sin placering i utkanten av samhället och nära en större väg har det varit svårt att nyttja lokalen för de tänkta ändamålen.
Flyttförberedelser har under sommaren vidtagits, en vacker stengrund finns på plats och som nästa moment ska huset klyvas för att sedan transporteras cirka fyra kilometer på väg till slutdestinationen hembygdsparken. – Vi ser fram emot flytten av det gamla missionshuset. Efter iordningsställande och renovering kommer det att komplettera vår vackra park, som samlings- och utställningslokal för våra många aktiviteter, säger Herrljunga hembygdsförenings ordförande Peter Backenfall. – Vi har tillstånd till att göra själva flytten mellan 18-2100 på tisdagskvällen och har ett fyrtiotal medlemmar involverade i detta utöver transportorganisationen, alla väldigt motiverade, menar Claes-Göran Ahlbom, projektledare från hembygdsföreningen och drivande i arbetet.
En vacker stengrund finns på plats och som nästa moment ska huset klyvas för att sedan transportera 4 kilometer.
Till hjälp har föreningen hyrt in proffs, två kranbilar, en transportorganisation och ett lag snickare. Ansvarig för detta är Fredrik Bertilsson på Fiddes Bygg. Fredrik är full av tillförsikt och utgår från att allt kommer att gå enligt planerna. – Jag har aldrig gjort detta förut, men någon gång måste vara den första, säger Fidde med glimten i ögat. Peter fyller i: – Kan de i norr så kan vi i söder! Skillnaden här är att vi är en ideell verksamhet, som behöver lösa detta utan det stora stöd som satts in i Kiruna. Peter fortsätter: – Vi vill slå ett slag för byggnadsvårdsåret 2025 och passa på att ta vara på det intresse för byggnadsvård som finns i samhället. Att bevara, använda och utveckla kulturarvet är något som inspirerat föreningen i sitt arbete under många år. När huset är på plats kommer man att erbjuda intresserade att hjälpa till för att lära sig praktisk byggnadsvård.
FAKTA. Då går flytten
Flyttarbetet av Tarsled missionshus påbörjas under eftermiddagen 26 augusti, från 14. Själva transporten sker mellan kl 18 och 21 i två omgångar, varvid delar av länsväg 181 kommer att användas.
Missionshuset är beläget vid infarten till Herrljunga från Vårgårdahållet.
Helgen 23-24 augusti 2025 arrangeras Släktforskardagarna i Västerås, på temat ”Med forntiden in i framtiden”. Under den parollen samlar man 80 utställare och 24 föreläsningar, däribland Skerike hembygdsförening som bland annat berättar om en genomförd soldattorpsinventering och pågående gårdsforskning.
– Till den som börjat släktforska ställs ofta frågan ”Hur långt har du kommit och hur många namn har du hittat?”. I början är det roligt att se hur släktträdet växer men ganska snart växer intresset för historia, för bygden där förfäderna bott och allmänt hur det var i vårt land eller landet släkten kommer ifrån. Då blir de lokala hembygdsföreningarna en stor informationskälla, säger Ove Hult från arrangerande Västerås släktforskarförening.
Därutöver står bland annat AI och modern DNA-teknik på programmet, något som aktualiserats av att polisen nu tillåts använda DNA och släktforskning för att lösa ”kalla fall”. Polisen finns bland utställarna. DNA-teknik används också i mer allmänna sammanhang, och kan ge en bild av historiens långa linjer.
– Vi har två föreläsningar om en aktuell utgrävning utanför Västerås vid Äs. Där har man hittat en intakt kyrkogård som användes från 1000-talet fram till 1300-talet. Det finns cirka 800 personer som bott och dött i byn under denna tid begravda där. De håller på att både göra arkeologiska undersökningar av skeletten och DNA-analys. Utifrån DNA-analysen kommer vi att kunna identifiera vilka deras i dag levande släktingar är, under förutsättning att dessa släktingar eller nära släktingar till dem tagit relevanta DNA-tester, säger Ulla Göthe från arrangörsgruppen.
Ganska snart växer intresset för historia, för bygden där förfäderna bott och allmänt hur det var.
AI har uppenbarat flera nya möjligheter inom släktforskning, konstaterar arrangörsgruppen. Från informationssökning i öppna källor på internet, till presentationer av den egna släktens historia. AI används också för att förbättra sökbarheten i de databaser som olika företag tillhandahåller, berättar Christina Norberg.
– AI används i dag för att underlätta utveckling av de hjälpmedel och databaser som hjälper oss släktforskare. Vi kan transkribera handskrivna tester till sökbar information. AI används också när vi vill förädla informationen till ”bättre” databaser. Det mesta sådant görs i dag manuellt.
Varför ska man släktforska? – Släktforskning är ett sätt att få grepp om sin egen bakgrund, förstå varifrån familjen kommer och även förstå hur de levde i släkten bakåt i tiden. När vi tittar på tv-program som ”Allt för Sverige”, ”Vem tror du att du är?” och ”Det sitter i väggarna” framkommer hur viktigt och roligt det är att få mer kunskap om sin släkt. De allra flesta som börjar släktforska säger ”varför startade jag inte tidigare?”. Många börjar när barnen flugit ur boet eller som pensionärer. Då har kanske den äldre generationen gått ur tiden eller inte riktigt kommer ihåg. Släktforskning börjar med att prata med de som är äldre och framför allt att skriva ner vad de äldre berättar. Ofta är det tillräckligt för att väcka nyfikenheten att få veta mer. I nästa steg blir forskningen mer inriktad på kyrkböcker och andra informationskällor.
– Rådet är att kontakta en lokal släktforskarförening, anmäla sig till en nybörjarkurs och se om det är något för dig!
För släktens yngsta, barnen, finns särskilda programpunkter söndag eftermiddag.
– Vi vet att yngre är intresserade av hur det var förr, vad hette mormors mormor och hur levde de Kommer man till mässan finns många aktiviteter som både kan ge svar på några frågor barnen har, de får fylla i sitt eget släktträd och vi visar hur enkelt det kan vara att börja släktforska och ta reda på mer om släkten. Vi kommer också att ge tips hur vi kan göra för att berätta för barnen på ett intressant sätt.
FAKTA. Kort om Släktforskardagarna 2025/
Släktforskardagarna är en av Europas största släktforskarkonferenser och årsmötet för Sveriges Släktforskarförbund. 5 000 gäster väntas till Rocklunda i Västerås 23-24 augusti.
Släktforskardagarna startade några år efter att Sveriges Släktforskarförbund bildats. 1987 kompletterades årsmötet med en liten mässa. Sedan dess har den arrangerats årligen på olika platser av lokala släktforskarföreningar med stöd av Sveriges Släktforskarförbund.
Skogens musik rymmer väntan på svar, från andra människor, från landskapet eller de djur man vallade.
– Musiken var ett sätt att kommunicera i skogen.
Det berättar folkmusikern Nina Grigorjeva. Hösten 2025 leder hon en serie musikvandringar i skogar söder om Stockholm. Med sig har hon instrument som kohorn och folkliga flöjter, och en låtskatt som sträcker sig från åtminstone medeltiden.
– Det är en serie vandringar i naturreservat och skogar som jag hoppas snart blir reservat. Det blir vandringar där vi lyssnar till naturens egna ljud och där jag berättar om och framför äldre tiders folkmusik.
Vad var skogens musik? – Det var ofta arbetsmusik. Innan man hade maskiner sjöng man när man arbetade i skogen. Vallmusik spelades traditionellt i skogen. Man spelade på kohorn och lyssnade efter svar. Ekot kunde avgöra hur terrängen var. Man kallade på valldjuren, kor, getter och får, och lyssnade efter koklockor i olika tonhöjder för att veta vilka djur som kom och svarade.
Det är musik som behöver sin tystnad och som ofta saknar tydligt slut, eftersom man väntade på svar.
Den absoluta merparten av de stycken som framförs på vandringarna har kvinnliga upphovspersoner och framfördes av flickor och kvinnor, ofta vid fäboddrift. Högljudda uttryck som kohorn och kulning användes för att kalla på boskap, skrämma bort vilda djur och väsen, eller för att kommunicera med de som var kvar i byn.
– Det är musik som behöver sin tystnad och som ofta saknar tydligt slut, eftersom man väntade på svar, säger Nina Grigorjeva.
Utöver höstens vandringar presenterar Nina Grigorjeva skogens musik i korta filmer på sociala medier. Framöver hoppas hon kunna ta verksamheten vidare och erbjuda workshops och kurser i naturen.
– Drömmen är att kunna sitta i ett vindskydd och sjunga medeltida ballader, eller ha en flöjtkurs i naturen.
Hur är det att utöva skogens musik, vad är svårt och vad är lätt? – Det viktigaste instrumentet är rösten, och den bär vi alla med oss. Den folkliga sången ligger nära talet, och vallåtarna är ofta korta och relativt enkla att bara falla in i. De folkliga flöjterna är behändiga och enkla instrument. Men kohorn och näverlur, som var instrument flickor fick lära sig från åttaårsåldern, kräver en helt annan typ av styrka och teknik. Där är man glad om man får ton.
Musicerar du när du är ute i skogen på egen hand också? – Självklart. Varje gång jag är ute, vilket är nästan varje dag, för att bada eller plocka svamp eller bär, så tar jag med mig kohorn och flöjter. Det är viktigt för välbefinnandet att vistas i skog och mark. Jag vill inspirera och hoppas att fler får upp ögonen för att naturreservat och kulturliv den kultur som kretsar kring skogen ska finnas kvar.
Bygd och Natur har tidigare uppmärksammat duon Våtmark, där Nina Grigorjeva tillsammans med Sandra Berggren framför visor med vackra melodier och grova texter, så kallade fulvisor eller snuskvisor. De har nyligen släppt albumet ”Hängande bröst”.
– Allt jag gör är knutet till traditioner och till att förvalta något som har existerat väldigt länge. Fulvisan är en tradition som sträcker sig från medeltiden till i dag. Vi har haft workshops i fulvisor och det är inte omöjligt att man får följa med på en vandring och sjunga fulvisor framöver, säger Nina Grigorjeva.
FAKTA. Vandringar med skogens musik 2025
Nina Grigorjeva leder musikaliska vandringar på helger från 13 september till 19 oktober i skogar i södra Stockholm.
Vandringarna är två till tre timmar långa, med maximalt 14 deltagare.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
