– Personer i hembygdsföreningar har stor och detaljerad kunskap om vårt kulturarv. Om de har nått en viss ålder är det ännu bättre, för då har de också sett förändringar över tid.
Philip Buckland har en bakgrund som miljöarkeolog. På Umeå universitet leder han forskningsprojektet ”Prioritering av klimathotade kulturhistoriska värden”. Hembygdsföreningar kan utgöra en viktig del i arbetet med att skydda kulturarvet från skador orsakade av klimatet, menar han.
– Det finns en massiv kunskap där som behöver förmedlas.
I nuläget är det översvämningar och ökade vattenflöde som är det mest akuta hotet, förklarar han och hänvisar till de (i september 2025) pågående skyfallen i Västernorrland.
– Längs kusterna höjs hela tiden havsnivåerna och i framtiden kommer förändringen ske i snabbare takt.
Det sker också en ökning av stormvindar.
– Vädret blir mer extremt och kustområden är mest utsatta. I Sverige gäller det framför allt västkusten och Skåne.
Vädret blir mer extremt och kustområden är mest utsatta.
Just nu är ett flertal kulturarv i Sverige i riskzonen för att förstöras på grund av olika sorters klimatförändringar. Men Philip Buckland undviker helst att peka ut dem – eftersom den här sortens forskning handlar om hur man kan hantera problemet på nationell och internationell nivå.
– Pekar man ut konkreta fall är det lätt att man fastnar för en viss typ av problem och glömmer bort det stora, övergripande. Det finns fornlämningar runt om i Sverige och alla är hotade på olika sätt.
Men han ger gärna ett internationellt exempel. Skara Brae i Storbritannien har många gånger har kallats Skottlands Pompeji – och riskerar att sköljas bort.
– Det är en omfattande och komplex stenåldersboplats, upptagen på Unescos lista över världsarv. Där har man spenderat hundratals miljoner på att bygga en kustmur för att hålla tillbaka havet.
Skara Brae anses extremt viktigt ur ett kulturhistorisk perspektiv och är dessutom en turistmagnet.
– Där finns flera faktorer som gör att man väljer att satsa på att skydda platsen, förklarar han.
Vad gäller mindre platser som inte har samma dragningskraft för turister är det annorlunda.
– I Lycksele finns en gammal marknadsplats med träbyggnader väldigt nära älven. Den är klart översvämningshotad och människor i närområdet anser att det är en viktig plats. Och den är välbesökt, men förstås inte i samma skala som Skara Brae.
Genom att koppla ihop flera olika källor i en webbplattform hoppas Philip Bucklands forskargrupp kunna underlätta riskbedömning och prioritering vad gäller att rädda utsatta kulturarv.
– Det ska inte vara antal besökare på en plats som avgöra om man prioriterar att skydda den eller inte.
Det ska inte vara antal besökare på en plats som avgöra om man prioriterar att skydda den eller inte.
GIS är en akronym för geografiskt informationssystem. Det är ett IT-system som kan läsa kartor och tolka geodata. I dag finns en mängd olika GIS-verktyg på nätet som kombinerar olika sorters kartdata.
– De är tillgängliga för alla, men det är lite av en labyrint, säger Philip Buckland.
På Lantmäteriets hemsida finns till exempel tjänsten Min karta. Han visar på sin skärm och bläddrar mellan olika lager av kartor över en och samma plats.
– Här kan man välja mellan flygbilder, historiska bilder och lämningar.
Lantmäteriets Min karta redovisar även risken för jordskred – men inte översvämning. Då måste man i stället vända sig till MSB:s hemsida.
– Vårt arbete handlar om att all data ska samlas. Som en slags genväg helt enkelt.
Men redan nu kan alla som vill dra nytta av befintliga GIS-verktyg som finns på nätet, understryker han. Hembygdsföreningar kan ha uppsikt över klimathotade fornlämningar och historiska byggnader i sitt närområde både digitalt och på plats.
– Om man upptäcker ett problem eller en risk vad gäller klimatpåverkan på kulturarvet kan man också påverka kommun och länsstyrelser, säger Philip Buckland.
FAKTA. Onlineresurser för information om klimatrelaterade risker och kulturarv
Vad kan en scen göra för en bygd? Väldigt mycket, menar Elisabet Gunnarsson, ordförande i Virestads hembygdsförening i Älmhults kommun.
– Allt började med att byborna kom till oss och sa att man länge önskat sig just en scen. Och då passar det så bra att ha den just i hembygdsparken.
Varför då? – Virestad är litet – ungefär 1 500 invånare – men i närområdet bor ungefär 6 000. Parken ligger vackert mitt i byn och består av ett antal äldre byggnader som flyttats till platsen. Till exempel ett kyrkstall, en ladugård och en stuga där man en gång i tiden kokade karameller.
Vilka kommer kunna ha nytta av scenen? – Många! Både kyrkan och skolan som ligger härintill kommer kunna ha uppträdanden här. Den är tänkt att fungera som en samlingspunkt, som också ska kunna ge folk idéer nya evenemang.
Scenen kommer även att användas för föreningens aktiviteter, berättar hon.
– Vi har haft en del arrangemang här tidigare. Till exempel vårt midsommarfirande som brukar dra omkring 500 personer. Men vi har alltid varit rädda för dåligt väder.
Nu blir det en scen med grönskande sedumtak, som ska smälta in bland de övriga bygderna i parken från förra sekelskiftet.
– Tanken är att byggnaden ska se ut som en lada tills den ska användas. När ladudörrarna skjuts upp finns scenen innanför.
Har ni fått anslag från Allmänna arvsfonden förut? – Nej, och vi har aldrig sökt tidigare heller. Men vår sekreterare Stina Ramberg Fälth är väldigt duktig på att skriva och jag tror det spelar roll hur man formulerar sig i sådana här sammanhang. – Det behöver inte vara ett särskilt formellt språk, men det är bra om man uttrycker sig positivt.
Har du några andra ansökningstips? – Det är viktigt att se man som förening ser över alla sina kontakter i bygden. Ofta har man människor omkring sig som kan bidra med kunskap och hjälp – till exempel med att specificera en el-offert.
Det är också viktigt att visa på att projektidén har stöd i bygden, menar Elisabet Gunnarsson.
– Vi tog fram ett underlag där alla alla aktiva föreningar här gick ihop och skrev under på att en scen är något man verkligen vill ha.
Alla aktiva föreningar här gick ihop och skrev under på att en scen är något man verkligen vill ha.
När planeras scenen vara färdig? – Själva bygget blir nog klart i höst men invigning blir det först nästa sommar. Projektet innefattar en hel del markarbeten eftersom ytorna omkring scenen behöver vara tillgänglighetsanpassade.
Hur länge kan en sådan här scen stå kvar? – Vi har sagt att vi tar hand om den i tio år i första hand. Men den kommer ju stå kvar längre – det finns alla sorters utvecklingsmöjligheter om man bara vill.
FAKTA: Stöd från Allmänna arvsfonden
2024 delade Allmänna arvsfonden ut 956 miljoner kronor i stöd. Samma år fick fonden in totalt 1 814 miljoner kronor, genom arv, aktieutdelning och metallåtervinning efter kremering.
Det är främst ideella föreningar som söker och beviljas pengar från Allmänna arvsfonden. Stöd finns i form av lokalstöd (för ny- och ombyggnationer) och projektstöd (för att utveckla arbetssätt och verksamhet).
Projektet måste inkludera minst en av de fyra målgrupperna barn (0-11 år), ungdomar (12-25 år), personer över 26 år med en funktionsnedsättning eller äldre personer som har fyllt 65 år.
Alla ansökningar bedöms utifrån tre kriterier: utveckling, delaktighet och överlevnad.
Fonden tar löpande emot ansökningar under hela året. Den genomsnittliga behandlingstiden för en ansökan är 4-6 månader.
Helgen 12-14 september öppnas dörrarna till fornstugor, hembygdsgårdar, soldattorp och lokala museer i Skara kommun. Hembygdskretsen inom Skara kommun, med sammanlagt 2 500 medlemmar, storsatsar i samband med Riksantikvarieämbetets kulturarvsdagar 2025.
Kent Friman, samordnare i nätverket Hembygdskretsen inom Skara, berättar att planerna på en gemensam satsning tagit form under en längre tid.
– Det har under många år funnits en vilja mellan föreningarna ingående i Hembygdsrörelsen inom Skara kommun att utbyta erfarenheter och vi har träffats lite oregelbundet.
Vad hoppas ni besökarna ska få uppleva? – Vi hoppas att människor ska kunna hitta till våra historiska platser och de kulturskatter som ofta ligger lite avsides och inte är så allmänt kända, men som ofta också har väldigt vackra kringmiljöer. Kanske kan de framöver komma att bli utflyktsplatser för vuxna och barn med egen medhavd matsäck.
Vad hoppas ni att det kan ge hembygdsrörelsen lokalt? – Hembygdsrörelsen bär ett stort ansvar genom alla dessa bevarade byggnader som de, ofta utan bidrag, själva måste underhålla och skaffa resurser till för att de ska överleva. Man klipper gräs, håller undan för sly och ordnar med kringmiljön. Kanske kan en allmänhetens kulturarvshelg skapa ett större intresse från samhället i övrigt för dessa skatter. Kanske kan några ytterligare ansluta sig till rörelsen för att just de här miljöerna ska överleva in i framtiden. Kanske kan både lokal politik och rikspolitik få någon ytterligare medvetenhet om denna stora byggnadsskatt som vårdas av hembygdsrörelsen, om vi samordnat visar upp våra vackra miljöer mer öppet och marknadsför dem tydligt, säger Kent Friman.
Vi hoppas att människor ska kunna hitta till våra historiska platser och de kulturskatter som ofta ligger lite avsides.
Ett par av hembygdsföreningarna i Skara kommun har tidigare uppmärksammat Riksantikvarieämbetets kulturarvsdagar. Men i år sluter alltså samtliga elva hembygdsföreningar upp. Efter ett inledande möte startade man omgående den gemensamma Facebooksidan Hembygdskretsen inom Skara kommun.
– Det är en heltäckande digital satsning och länkning kring arrangemanget från alla som stödjer vår helg. Sedan gäller det att nå ut till allmänheten och skapa en känsla för vad denna satsning innebär, säger Kent Friman.
FAKTA. Hembygdsrundan i Skara kommun 2025
Uppstart på Gamla biblioteket, Skara, fredag 12 september. Lördag-söndag 13-14 september har de 14 besöksmålen öppet kl 11-17.
Bland besöksmålen märks: Skånings-Åsaka fornstuga från 1768, folkskolorna i Stenum och i Skärv. Eggby-Istrum-Öglunda Hembygdsförening visar Winqvists led genom det arboretum (trädsamling) som byggts upp och föreningen Norra Billing öppnar sin stolthet – Skogsmuseet vid Remningstorp. I Norra Lundby visas Saras stuga från 1800-talet och den medeltida kyrkan. I Skara anordnar Skara Gille visning av det gamla Båtmanshuset och öppnar Brandmuseet och bjuder på kaffe och bulle på båda platserna.
– Både vår kulturbygd och viktig jordbruksmark riskerar att gå förlorad, säger Karin Paulsson, ordförande i Myssjö-Ovikens hembygdsförening.
Regeringen är på väg att både ta bort det kommunala vetot och det nationella förbudet mot uranbrytning. Detta för att på sikt kunna försörja kärnkraftsindustrin med inhemsk råvara. I Oviken i Jämtland finns företag som står beredda att öppna en alunskiffergruva, för att på detta sätt kunna utvinna uran. Men i denna bygd finns ett utbrett organiserat motstånd mot gruvplanerna, som Myssjö-Ovikens hembygdsförening har anslutit sig till.
– Ja, i föreningen har vi insett att vi måste protestera mot dessa planer, säger Karin Paulsson, ordförande i hembygdsföreningen.
– Vi hade uppe frågan vid vårt senaste årsmöte. Då togs ett enhälligt beslut om att vår förening ställer sig negativ till brytning av alunskiffer här i Oviken. Det är ju helt otroligt att man kan tänka sig att bryta alunskiffer här. Det har ju inte fungerat någonstans.
I föreningen har vi insett att vi måste protestera mot dessa planer.
Tidigare i år har Myssjö-Ovikens hembygsförening lämnat sina skriftliga synpunkter i ett yttrande till länsstyrelsen. ”Dammet från slagghögar på flera miljoner ton varje år kommer att förorena stora områden runt gruvan. Föroreningar riskerar att läcka ut och rinna ned i grundvattnet och vad händer då med Storsjöns vatten?” skriver man i detta yttrande. Man påpekar också att många hushåll tar sitt dricksvatten från just Storsjön, och att man från föreningens sida ser med stor oro på hur bygden kommer att förändras. ”Den fina och vackra natur som vi har kommer för all framtid att förstöras”, skriver föreningen.
Hur kommer ni agera framöver? – Vi kommer att fortsätta samarbeta med andra nätverk och föreningar som protesterar mot den planerade brytningen av alunskiffer, säger Karin Paulsson.
Även Näs hembygdsförening i Jämtland har engagerat sig i motståndet mot uranbrytning i området kring Storsjön.
– Ja, vår förening arrangerade en protestmarsch i slutet av förra året, i samarbete med den lokala idrottsföreningen. Vi gick från affären i Fåker till Näs kyrka och uppslutningen var mycket stor, säger Emma Lidar, engagerad medlem i Näs hembygdsförening.
– Det är viktigt att visa att vi värnar den miljö vi lever i och att vi ser till att inte man förstör vårt vatten.
Vår förening arrangerade en protestmarsch.
På regionnivå har Heimbygda, hembygdsföreningarna i Jämtland och Härjedalen, hittills inte tagit ställning för eller emot uranbrytning.
– Det här är så klart en stor fråga för oss inom hembygdsrörelsen, men vi arbetar utefter vår verksamhetsplan och för hela regionens hembygdsföreningar. Vi agerar inte på eget bevåg, säger Trine Amundsen som är ordförande i Heimbygda.
– Inom vår organisation arbetar vi nerifrån och upp, det vill säga om vi får en fråga från hembygdsföreningarna så försöker vi från regionalt håll ge stöd till föreningarna så gott vi kan, förklarar Trine Amundsen.
– Det finns inga genvägar till bildning. För att förstå värdet av de 100 olika verk och företeelser som tagits upp i en kulturkanon måste kunna sätta dem i historisk och samhällelig kontext. Då får man påminna om att regeringen nyligen skalat bort en halv miljard från folkbildningen och lagt en snål budget för kulturen.
Det säger Jan Nordwall, generalsekreterare i Sveriges hembygdsförbund, apropå den statliga utredningen ”En kulturkanon för Sverige” som överlämnades till kulturminister Parisa Liljestrand vid en pressträff den 2 september 2025.
– Jag är inte konspiratoriskt lagd men det ligger nära till hands att se regeringens initiativ till en kulturkanon som ett taktiskt utspel för att få kulturlivet att prata om något annat än de försämrade villkoren för fri folkbildning och ett fritt kulturliv, fortsätter Jan Nordwall.
Det finns inga genvägar till bildning.
Kulturkanon, som består av 100 verk och företeelser inom offentlighet, uppfinningar, ekonomi, religion, lag och rätt, lärdom och sakprosa, film och scenkonst, musik, bild och form, litteratur (dikter) och litteratur (prosa), har tagits fram av en kommitté ledd av historikern Lars Trägårdh.
Jan Nordwall tycker att arbetsgrupperna har gjort ett bra jobb utifrån förutsättningarna. Det är förutsättningarna i sig som är problemet.
– Personligen har jag stort förtroende för kommittén som levererat på detta feltänkta uppdrag. De har gjort så gott de kunnat. Det är bra att man tagit ett bredare grepp och lyft fram sådant som till exempel allemansrätt och tryckfrihetsförordningen.
Men grundproblemet kvarstår.
– Det viktigaste framåt är att man återställer stödet till den fria folkbildningen och satsar på skolan. Detta är viktigare än alla listor, säger Jan Nordwall.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
