Vilka verktyg har man som förening i arbetet med en överklagan, och vilken information kan stärka ens case? Helena Rosenberg är certifierad sakkunnig av kulturvärden. Hon har tidigare arbetat vid ett flertal länsstyrelser och är numera Sveriges Hembygdsförbunds kulturmiljöstrateg.
– Det finns tre sorters beslut som kan vara aktuella för en hembygdsförening att överklaga – detaljplan, bygglov och rivningslov.
En detaljplan tas fram av kommunen och reglerar hur mark och vatten ska användas, och hur bebyggelsen ska se ut.
Ett exempel på när en hembygdsförening motsatt sig en sådan är när föreningen Gamla Varberg år 2022 överklagade planen på den nya stadsdelen Västerport, som bland annat innebar ett nytt hotell med 14 våningar.
Enligt plan- och bygglagen måste en detaljplan anslås på kommunens hemsida.
– Som förening kan man även be om att få ärendena på remiss, förklarar Helena Rosenberg.
Vissa detaljplaner kan man också ta del av i tidningen. Oftast har man möjlighet att yttra sig över remissen i tre veckor.
Bygglovsärenden går att ta del av via kommunens diarieförda offentliga handlingar, vilka är möjliga att begära ut. Ansökan om rivningslov anslås inte heller på kommunens hemsida, utan man behöver själv höra av sig till kommunen.
– I plan- och bygglagen står det att när man ändrar och underhåller en kulturhistoriskt värdefull byggnad måste man göra det utan att värdena minskar. Därför behöver fastighetsägaren själv ta reda på om de byggnader hen äger har kulturhistoriska värden innan man börjar renovera, och ta reda på vilka material och metoder som är lämpliga för just dessa.
Det finns tre sorters beslut som kan vara aktuella för en hembygdsförening att överklaga – detaljplan, bygglov och rivningslov.
2022 överklagade Hägerstens hembygdsförening rivningsbeslutet av den K-märkta Nitrolackfabriken i södra Stockholm till Länsstyrelsen – och vann.
I sitt beslut om att häva rivningslovet medgav Länsstyrelsen att byggnaden hade höga historiska, kulturhistoriska och miljömässiga värden.
För att motivera en överklagan behöver man just lära känna platsens historia.
– Berättelsen ger anläggningen eller byggnaden ett värde. Man kan börja med att skriva ned allt man redan vet. Vem föddes i huset i fråga? Vad finns det för historia på platsen? Varför byggdes huset just där? Vem ritade och lät uppföra byggnaden? Och så vidare.
Genom historiska kartor från Lantmäteriet går det att ta del av förändringar i landskapet över tid. På dessa kan man se hur länge byggnaden funnits på den platsen.
– Kanske är huset i fråga det första i bygden, och uppfördes innan allt annat kom till? Kartor kan var ett sätt att förstå byggnaders värde.
Värdet på eller byggnad kan också handla om vad man använt för material, hur man byggt huset eller vilken metod som använts.
– Kanske har man använt en viss sorts sten, eller en byggteknik som är unik eller representativ för området?
Det högresta nybygget i Varberg som överklagades av den lokala hembygdsföreningen var planerat i stadskärnan, i närheten av Varbergs fästning.
– Där pekade föreningen på att hotellet kunde förta upplevelsen av fästningen som räknas som ett riksintresse för kulturmiljövården.
Vid ett förslag till detaljplan har en förening rätt att yttra sig vid två tillfällen – samråd respektive granskning.
En ideell organisation eller intresseförening har alltid rätt att yttra sig om ett beslut, men för att kunna överklaga i samrådsprocessens första skede behöver föreningen räknas som miljöorganisation.
Århuskonventionen är en FN-konvention som reglerar allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor. Enligt den måste tre kriterier uppfyllas för att en förening ska räknas som en miljöorganisation.
– Föreningen behöver ha över hundra medlemmar och det behöver stå i de gemensamma stadgarna att man värnar om miljön – vilket också kan innefatta kulturmiljöer. Föreningen behöver också ha funnits i minst tre år, förklarar Helena Rosenberg.
Vad mer är viktigt att tänka på som förening när man engagerar sig i ett bygg-, rivningslov eller planärende där det är kommunen som beslutar? – Det är bra att ha en dialog redan från början med både tjänstemän och politiker som kan påverka beslutet. Om det är ett planärende är det viktigt att yttra sig redan i samrådsskedet för att sedan kunna påpeka om de fortfarande inte tagit hänsyn till era synpunkter i granskningsskedet.
Om kommunen inte vill hörsamma yttrandet är det viktigt att man överklagar inom den tid man har möjlighet till det.
– Sedan är det bara att slipa argumenten, läsa på och motivera.
Bygd och Natur skrev 2022 om Ströms hembygdsförening i Jämtland, som sedan 2018 erbjudit ställplatser vid vattnet längs E45 i centrala Strömsund. För föreningen innebär ställpatserna ett viktigt ekonomiskt tillskott. 2021 var intäkterna över 70 000 kronor.
Ströms hembygdsförening har skapat ett enkelt betalsystem som bygger på att husbilsägarna själva får fylla i namn, land, registreringsnummer och datum på ett registreringskort som läggs i ett kuvert tillsammans med 100 kronor, alternativt ett intyg om swishbetalning. Kuvertet läggs sedan i en anvisad postlåda, som regelbundet töms av föreningspersonalen. Gästerna har tillgång till hembygdsgårdens toaletter dygnet runt. Sommartid finns även ett kafé med lunchservering på hembygdsgården. Men eftersom husbilsägarna sköter sig själva märks många av dem knappt av, berättadeAnna Gillgren, vice ordförande i Ströms hembygdsförening och turismstrateg på Strömsunds kommun.
Har du några tips till andra hembygdsföreningar som vill börja erbjuda ställplatser? – Ha en dialog med kommunen, om det till exempel behöver upprättas en ny parkeringsplats krävs bygglov. Det är också viktigt att det finns bra information, gärna även på engelska och tyska. Vi har satt upp en skylt med telefonnummer till oss på hembygdsgården och information om var de kan tömma och fylla på vatten och var de kan slänga sopor, men också information om var turistbyrån, affärer och restauranger finns.
– Det fanns lokalbor som befarade att vi skulle konkurrera ut campingen i Strömsund, men många husbilsägare ställer sig hellre på någon skogsbilväg än en camping om det inte finns ställplatser. Samverkar man med kommunen, lokala handlare och campingplatser så blir alla vinnare.
– Sedan är det viktigt att lyssna på husbilsägarna. Eftersom vi ligger så centralt har vi haft en del problem med bilburna ungdomar som har spelat hög musik. De flesta har accepterat det, men det finns de som har klagat och då har de inte behövt betala.
FAKTA. FÖRENINGARNA SOM ERBJUDER STÄLLPLATS
Sveriges hembygdsförbund har en karta över medlemsföreningarnas ställplatser och matnyttig information för föreningar som vill börja med ställplatser, se här.
Husbilsdestination Sverige har tagit fram en checklista för hur ställplatser kan utformas i enlighet med nätverket Hållbar besöksnärings kriterier. Se Husbilsdestinationsverige.se
2024 beviljade Riksantikvarieämbetet 17 miljoner kronor i bidrag till kulturarvsarbete. Sammanlagt beviljades statliga medel till 127 projekt runtom i Sverige. Tove Holm, handläggare vid Riksantikvarieämbetet, tipsar om vad som är viktigt att tänka på i en ansökan för denna typ av bidrag – värdefulla även vid andra typer av ansökningar.
Läs igenom kriterierna noga Det här gäller alltid och utan undantag. När det gäller bidrag till kulturarvsarbete finns kriterierna på Riksantikvarieämbetets hemsida. ”Löpande kostnader får vi till exempel inte ge bidrag till”, förklarar Tove Holm.
Ring bidragsgivaren Känner du dig osäker – ring och prata med bidragsgivaren. På så sätt slipper ni lägga tid på en ansökan som omöjligt kan beviljas. Riksantikvarieämbetet svarar gärna på frågor för sina bidrag, säger Tove Holm. ”Har man en idé är det fritt fram att ringa och höra om vi tror att projektet kan passa inom ramen för den här sortens bidrag.”
Förankra projektidén i föreningen Det blir sällan ett bra resultat om bara en person driver projektet – särskilt om det är ett av den mer omfattande sorten. ”Eftersom det är ideella krafter som styr underlättar det om projektet inte står och faller med en person”, säger Tove Holm.
Begär in offerter för projektet Riksantikvarieämbetet ställer inga krav på offerter i ansökan, men det underlättar om man ska kunna få en tydlig bild av vad projektet är tänkt att kosta. Begär gärna offerter från flera företag innan ni ansöker.
Se till att budget och projektbeskrivning stämmer överens Är alla delar av projektet redovisade i budget, och vice versa? En stor del av ansökningarna som når Riksantikvarieämbetet har delar i projektbeskrivningen som inte tas upp i budget, eller vice versa. ”Det kan finnas en förklaring till det. Exempelvis kanske man fått det material som är tänkt att användas till skänks. Det händer att RAÄ hör av sig för att ställa kompletterande frågor, men bäst är om det blir rätt från början.”
Specificera budget – och tidsplan Vad ska ni göra, och när? Specificera budgeten i möjligaste mån så att man får en tydlig överblick. ”En specificerad budget visar att projektet är välplanerat” förklarar Tove Holm. ”Det ger oss möjlighet att se att projektet är genomförbart.”
Fokusera på kulturarv Berätta om hur föreningen jobbar med kulturarv, i stället för att exempelvis redogöra för att ni hyr ut lokaler till privatpersoner. Hur visar föreningen upp samlingar och berättar historier? ”Beskriv även det som känns självklart!”
Bifoga bilder ”Bilder är inget krav, men kan vara bra om man till exempel söker bidrag för en förändring i en lokal. Även ritningar är möjliga att skicka med som en extra bilaga.”
Begär ut beviljade ansökningar Riksantikvarieämbetet publicerar alltid en lista över årets beviljade bidrag. Ansökningarna går att begära ut från RAÄ:s registratur. Kan dessa ge er förening vägledning? Kanske finner ni ett projekt från er region i listan? Hör av er till dem och fråga om råd, om ni behöver.
Låt en utomstående läsa ansökan RAÄ känner inte till alla verksamheter sen tidigare, och ska heller inte behöva göra det för att kunna bedöma ansökan. Be en person som inte själv har en detaljerad inblick i verksamheten att läsa igenom. Är den begriplig för en utomstående?
Våga söka! ”Min förhoppning är att det inte ska vara krångligt att söka det här bidraget”, menar Tove Holm. ”Ofta är projekten så pass konkreta att man inte behöver vara särskilt teoretisk eller komplicerad i formuleringarna i ansökan.” Kom ihåg! Det är möjligt att få bidrag för kulturarvsarbete även om föreningen beviljats medel föregående år. Sök igen!
FAKTA. Kurs i att söka pengar Den 10 september samt den 3 december 2024 kl 10-16 arrangerar Sveriges Hembygdsförbund, Arbetslivsmuseernas Samarbetsråd och Arbetets museum en digital kurs i att söka pengar. En heldag om att skapa bättre bidragsansökningar med tips om språk, tidplan och budget. Arbetsam arrangerar även andra kurser i att starta Leaderprojekt, att få snurr på affärerna med mera. Ta del av hela schemat här.
Bengt Modéer är ordförande i Falsterbonäsets Museiförening, som nyligen drivit igenom en ändring av de stadgar som tidigare gett Vellinge kommun inflytande i verksamheten.
– Jag har arbetat inom ideella föreningar inom golf och naturvård under hela mitt liv. Det har inte känts rätt att det allmänna ska vara med i handhavandet av föreningen.
Falsterbonäsets Museiförening bildades 1930. 1947 blev det en tvist kring stadgarna, berättar Bengt Modéer. Nya stadgar formulerades i föreningen och en lokal politiker, senare ordförande i stadsfullmäktige, valdes till ordförande.
– Jag kan tänka mig att syftet var att skapa ordning och reda. Men sedan har man tuggat vidare det här genom åren.
Jag kan tänka mig att syftet var att skapa ordning och reda. Men sedan har man tuggat vidare det här genom åren.
Fram till i vintras har en kommunrevisor granskat föreningens ekonomi. En av styrelsemedlemmarna har även utsetts av kommunen, och arvoderats av densamma.
– Det här handlar inte alls om arvodet, understryker Bengt Modéer. Den frågan har ingen höjd för min del. Det handlar snarare om principer.
Han har tidigare arbetat som advokat, vilket varit till hjälp i processen.
– Jag läste in mig på normalstadgar, och har också haft kontakt med hembygdsförbundet. När jag läste mer om det civila samhället, och hur det ska förhålla sig till myndigheter blev det klart för mig att såhär ska det inte gå till.
Vilket inflytande kan – och bör – den offentliga sektorn egentligen ha i civilsamhället? Finns det förtjänster med offentligt inflytande i hembygdsrörelsen och annan idéburen verksamhet?
Lena Nyberg, generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, menar att utgångspunkten i frågor kring den offentliga sektorns inflytande på den idéburna måste vara föreningens respektive kommunens vilja och mål.
– Ett samarbete kan fungera väldigt bra om man har gemensamma intressen. Men man behöver också spelregler. Vi förordar att man gör en IOP – det vill säga en överenskommelse mellan civilsamhälle och offentlig sektor.
Ett fungerande partnerskap mellan kommun, region och civilsamhälle är till allas fördel, menar hon.
– Men om civilsamhället upplever det som en oönskad överrock, då är det ett problem.
– Grundprincipen för civilsamhället är att det ska vara fritt, och utan inblandning. Men vill man ha offentlig finansiering måste man ibland också anpassa sig till det regelverk som finansiären har.
Generaldirektör Lena Nyberg, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Foto: Felix Oppenheimer
Inom civilsamhället finns en mängd principer för hur man väljer ordförande. Att ha ett känt namn som ordförande kan påverka organisationens status, menar Lena Nyberg.
– I en del organisationer har man valt att offentliga personer ska företräda organisationen. Man kan ha olika typer av lösningar för att säkra upp att en organisation ska få stöd, och publicitet.
Enligt Lena Nyberg är det ovanligt att offentlig sektor tar plats i det civila samhällets föreningsstyrelser.
– Däremot är det en tydlig trend att det ställs högre krav på organisationerna vad gäller insyn och kontroll. Man vill ha bättre inblick i organisationer som mottar offentliga medel.
I Skånes hembygdsförbund utser Region Skåne tre ledamöter till förbundets styrelse. I nuläget är det person från Sverigedemokraterna, en från Moderaterna och en från Socialdemokraterna.
I Dalarnas hembygdsförbund är Dalarnas landshövding, det vill säga regeringsmaktens främste ställföreträdare i länet, ordförande. Samma person företrädde i många år Kristdemokraterna i riksdagen.
När Bengt Modéer, ordförande för Falsterbonäsets Museiförening, slutligen lyfte frågan om att ändra de gamla stadgarna om kommunalt inflytande fick han fullt stöd av föreningens styrelse.
– Vi är så glada för att vi är en förening och får bestämma helt själva vad vi gör – vad vi vill driva för frågor, eller ha för utställningar på museet till exempel. Vi är ju fria, och då ska vi vara det fullt ut.
Han understryker att man fortsatt har en nära och stabil relation till Vellinge kommun.
– Vi har fått vårt årliga bidrag, och vi gör mycket PR för vår kommun.
– Det här handlar inte om att kommunen varit klåfingrig, utan om det principiella. Alla ska ta plats i vår förening på samma villkor.
Hösten 2023 reste vi runt i Östergötlands 13 kommuner. Vi träffade fler än hundra kvinnor som handarbetar på något sätt. Resan förde oss genom ett vidsträckt landskap med en hänförande natur. Ett platt landskap med åkrar som sträcker sig så långt ögat når, skogar av gran, små och stora sjöar, smala skogsvägar, snabba motorvägar, berg och dal, stad och landsbygd. Det var en resa i att förstå handarbetets betydelse för kvinnors liv, att förstå värdet av handarbetet, för den enskilda individen, i det sammanhang hon befinner sig i och samhället i stort. Det finns många lager att ta hänsyn till när vi ska berätta den specifika berättelsen från respektive kommun.
Det var en resa i att förstå handarbetets betydelse för kvinnors liv, att förstå värdet av handarbetet, för den enskilda individen, i det sammanhang hon befinner sig i och samhället i stort.
Finns det skillnader och unika inslag beroende på var man rent geografiskt befinner sig? Ja, vi har uppmärksammat skillnader och i bilen efter våra möten har vi haft möjlighet att reflektera och prata igenom det vi har fått höra. Väldigt ofta har vi varit så uppfyllda av den positiva energi som genomsyrat våra möten att vi bara tagit med oss den och njutit av den närvaron, medvetna om att allt är sparat i ljudinspelningar, bilder och illustrationer.
Vi har styrt så lite som möjligt och låtit samtalet flöda fritt med en tidsrymd som tillåtit orden att komma fram. Hur ofta tar vi oss tid att lyssna på vad någon verkligen har att säga, utan att själva kommentera med egna erfarenheter? Det är svårt, det får jag själv jobba med varje gång jag lyssnar på någon, därför behöver man tid i ett samtal när man intervjuar, så personen verkligen ska få säga sitt. Vi har spelat in samtalen och sedan transkriberat dem för en ”rå” nedskriven text för vidare bearbetning. Detta är ett viktigt verktyg för att kunna vara fri i samtalet och för att få tid för fotografering och illustrationer.
Att vi är två personer som har utfört intervjuer och samtal har varit en förutsättning för hinna med att dokumentera med bild, video, illustration och ljudinspelning.
Vem har vi träffat? Vi har träffat kvinnor som väver, knypplar, stickar, virkar, tovar, broderar, spinner, i det vardagliga livet, antingen själv eller i en syförening, på stickkaféer, man träffas på sy-lan, och andra mötesplatser där man både kan köpa garn och sitta ner för en stunds stickning tillsammans och ta en fika. Vi har träffat entreprenörer som arbetat eller arbetar med dräktsömnad, återbrukssömnad, väveri, ullspinneri, linodling och vi har träffat hemslöjdskonsulter.
Vävgruppen i Österbymo. Foto: Projekt Östgötaduken
Vi frågar oss, vad är värdet av handarbete? Alla dessa kvinnor har med glädje öppnat dörren för oss och bjudit på go fika och underbara samtal har uppstått om deras genuina intresse för sitt handarbetande. De har visat upp en fantastisk skatt av mattor, från trasmattor till dubbelmönstrade mattor (olika på under- och översida) mattor med tussar av ull, broderade dukar, lakan, blusar, handsydda dopklänningar från förr, knypplade spetsar, knypplade hattar, stickade tröjor med enkla och mycket komplicerade mönster, vantar, mössor, sockar, tovade hattar, väskor, väggbonader, garner i ull, lin, bomull i alla färger, tjocklekar och olika kvaliteter, vävda dukar med traditionella mönster, virkade varelser, virkade sjalar, virkade vantar, vantar som gjorts med nålbindning, krokning, stickmaskin. Listan kan göras hur lång som helst och vi, Anna och jag tänker att detta är helt fantastiskt – det måste vi visa upp. All denna kreativitet, detta skapande i händerna på kvinnor som finner sin passion i handarbetet, som genom handarbetet kan återställa en obalans i livet och skapa harmoni i kropp och själ, eller bara få möjligheten att ses, ta en fika och prata med eller utan handarbetet i handen, detta är värdet som vi alla kan relatera till.
Nålbindning hos Spinngillet i Motala. Foto: Projekt Östgötaduken
Hur skulle livet se ut utan handarbetet, hantverket och konstnärskapet? Vi skulle frysa, hemmen skulle vara kalla, själen skulle vara utsvulten och livet skulle helt enkelt inte fungera särskilt bra. Handarbetet och hantverket med garn och textil går hela vägen tillbaka till livets början. Det är dessutom något alldeles särskilt att lägga fram en broderad duk, använda en stickad tröja eller ett par virkade vantar när jag vet vem som gjort dessa med sina händer. Duken, lakanen, kökshanddukarna kanske har gått i arv från farmor eller mormor eller ännu längre tillbaka. Tradition, mönster och kunskap om hantverket är en del av vårt kulturarv, det behöver bevaras, kunskap behöver föras vidare – hur gör vi det? Vi har frågat alla som deltagit i våra samtal hur de fått sin kunskap och det varierar allt från mamma, mormor, farmor till kurser och utbildningar till Youtube där många lagt ut videos om olika former av handarbete. Hemsidor som Ravelry.com är ett annat exempel.
Hur skulle livet se ut utan handarbetet, hantverket och konstnärskapet? Vi skulle frysa, hemmen skulle vara kalla, själen skulle vara utsvulten och livet skulle helt enkelt inte fungera särskilt bra.
Finns det något nytt kring handarbete? Under resans gång har vi träffat på ord och företeelser som tyder på nya sätt att visa upp och skapa handarbete: Gerillaslöjd, garngraffiti, husmorsgraffiti och sy-lan är några exempel. Gerillaslöjd handlar bland annat om broderade budskap och kan innehålla i princip vilka budskap som helst. Husmorsgraffiti skedde i Norrköping där virkade dukar sattes fast på lyktstolpar, staket och fasader i centrala staden. Vi har också den textila bildkonsten, återbrukssömnad, broderade QR-koder och ”digitala” trådar i tyget som gör att vi kan publicera ett digitalt innehåll i den broderade duken eller i vilket tyg som helst. Helt plötsligt kan duken börja berätta en berättelse som du kan lyssna på i din mobil. Den broderade QR-koden scannar du med mobilens kamera som vilken QR-kod som helst och den digitala tråden aktiveras genom att du ”blippar”, det vill säga lägger mobilen mot duken.
Sociala mediekanaler är viktiga för att nå ut och under turnén i Östergötland hösten 2023 kunde man följa våra möten på Facebook och Instagram i korta videoklipp. Detta har varit mycket uppskattat och ett enkelt sätt att nå målgruppen då det finns många handarbetsgrupper på Facebook där man kan få kontakt, tips och råd och information om event, kurser och mötesplatser.
FAKTA. Utställning sommaren 2024 13 juni till 26 juli 2024 pågår en utställning på Kisa bibliotek med Tre talande dukar, där du kan hämta och lyssna på berättelser med din mobil från Kisa Livsväv – om emigrationen 1840–1930, Arkivröster i Östergötland (Östergötlands Arkivförbund) och det pågående projektet med Östgötaduken.
FAKTA. Ny turné våren 2025 Projektet Östgötaduken kan sägas ha blivit en trestegsraket. För insamlandet av samtal och intervjuer, bilder, illustrationer och videor hösten 2023 fick vi, i samverkan md Östergötlands Arkivförbund som uppdragsgivare, medel från Riksantikvarieämbetet för kulturarvsbete. Hösten 2024 ska vi producera Östgötaduken med Annas illustrationer medan MiaMaria ska skapa det digitala innehållet och publiceringsplattformen. Vi ska redigera textmaterialet och skriva manus till 13 berättelser, en för varje kommun i Östergötland. Våren 2025 kommer vi åter besöka länets kommuner för utställningar och workshops i handarbete, troligtvis med ytterligare en samverkanspartner som kommer tillföra nya perspektiv och möjligheter. Mer information publicerar vi löpande på www.östgötaduken.se
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
