– En kvarn är mer än en maskin som krossar spannmålskärnor.
Det säger Tobias Nilsson från Norrtälje naturcentrum, som i slutet av november arrangerade en branschdag för odlare, matskapare, handlare och representanter för offentlig verksamhet på Färsna gård i Norrtälje. En kvarn är en viktig förutsättning för småskalig livsmedelsproduktion, förklarar han. Därför har Norrtälje naturcentrum investerat i en stenkvarn för malning av EKO-odlade spannmål som under 2024 installerats på gården, där den kan nyttjas kostnadsfritt av odlare som bara betalar för elförbrukningen. Förhoppningen är att kvarnen ska användas av odlare i hela Stockholmsregionen och bidra både till mer hantverksmässig förädling av spannmål och pedagogiska aktiviteter. Kvarnen bidrar även till den lokala livsmedelssäkerheten och beredskap i kristid.
Odlingen av spannmål krymper. I Stockholms län har den yta som används för att odla spannmål på 20 år minskat med cirka en fjärdedel berättar Tobias Nilsson. En del i problematiken för mindre odlare är att hitta en kvarn som kan förvalta skörden. År 1900 fanns 6 000 kvarnar i Sverige. År 2024 är siffran omkring 20. Det innebär svårigheter i frågan om såväl avstånd som förhållningssätt och förutsättningar på plats.
Bagaren Sebastién Boudet från föreningen Roslagskorn vars medlemmar ideellt arbetar med att kalibrera kvarnen, leder en demonstration av kvarnen.
– Målet är att vi ska kunna skapa en massa produkter här, där vi tar tillvara på mer av det som odlas för människor att äta. Små kärnor som är svåra att mala mjöl på kan vi exempelvis göra till råvara för gröt. En kvarn som kan ta vara på hela råvaran skapar bättre förutsättningar för bönder som arbetar med småskalig spannmålsodling, säger han.
Av det spannmål som odlas i dag går mycket till foder, eftersom det inte kvalificerar för de krav livsmedelsbranschen ställer på mjöl för bakning och matlagning. Ett kvalitetsbegrepp som utgår från industrins krav, konstaterar bagaren Caroline Lindö som i sitt företag Brödlabbet aktivt valt att arbeta med små partier med unika egenskaper.
Målet är att vi ska kunna skapa en massa produkter här, där vi tar tillvara på mer av det som odlas för människor att äta.
Den nybyggda Färsna stenkvarn har på gården sällskap av en betydligt äldre pjäs, en stenkvarn från 1700-talet. Den tillhör Rådmansö hembygdsförening men är deponerad på Färsna gård där den till och från används för att demonstrera hur malning gick till på gårdar förr om åren.
På 1700-talet fanns en uppsjö av större kvarnar, drivna med både vind och vatten, men ute på gårdarna hade man också egna grövre stenkvarnar som denna. Den består av en liggare, ett fast understycke, och löpare, ett rörligt överstycke. Löparen ligger i 80-kilosklassen och Gunnar Lodin från Rådmansö hembygdsförening får ta i när han lyfter upp den för att visa de skåror som går från stenens centrum och ut mot dess kanter, och dit de malda kornen undan för undan pressas.
Kvarnen går runt med handkraft i en hastighet på ett till två varv i sekunden. Den donerades till hembygdsföreningen i början av 1990-talet av Stina Söderman. Såväl stenar som bordet den står på är intakt, men Gunnar Lodin har lagt till en plywoodbotten och en uppsamlingslåda för att göra det lättare att ta hand om det malda. Arbetsinsatsen för att få mjöl till en limpa är hög, men finmalning var inte heller kvarnens syfte, berättar Gunnar Lodin.
– Stina Söderman berättade att de använt den här som gröpkvarn, alltså för att göra gröpe eller mat till djuren. För att göra mjöl fanns det mycket bättre och professionella kvarnar.
Har ni mycket grejer i Rådmansö hembygdsförening? – Ja. Vi har en samling på cirka 800 saker, folk lämnar in. Jag tror att vi har 50 hyvlar till exempel. Det mest speciella vi har är en cykel från 1903, en damcykel som inte trampas runt utan upp och ned. Tyvärr sitter bakdrevet fast, så den går inte att provcykla.
Gunnar Lodin från Rådmansö hembygdsförening visar en stenkvarn från 1700-talet på Färsna gård. Foto: Jenny Damberg
En stark oro över att kulturmiljöer utplånas och den lokala historien raderas. Det uttrycker Sveriges hembygdsförbund i sitt yttrande över remisspromemorian Bättre förutsättningar för vattenkraftens omprövning, där regeringens förslag till författningsändringar för vattenkraftens omprövning presenteras.
Det aktuella förslaget lämna inga garantier för att vattendragens kulturarv skyddas eller att beredskapen stärks i lokalsamhällena, konstaterar Sveriges hembygdsförbund som efterlyser ett helhetsperspektiv.
Regeringens förslag, som är en del av Tidöavtalets ambition att säkerställa elförsörjningen, lyfter elproduktion och småskaliga aktörers ekonomiska villkor som centrala frågor. Däremot saknas tydliga hänsyn till äldre vattenkraftverk som kulturhistoriska miljöer. Trots löften i Tidöavtalet om att prioritera dessa frågor, menar Sveriges hembygdsförbund att denna aspekt ignorerats i det föreslagna regelverket.
– I flera år har man utrett och arbetat med frågan och ändå har man missat helhetsperspektivet, säger Helena Rosenberg, kulturmiljöstrateg vid Sveriges hembygdsförbund.
– Detta är inte bara en fråga om elproduktion utan handlar också om krisberedskap och att skydda vår gemensamma historia och identitet.
Detta är inte bara en fråga om elproduktion utan handlar också om krisberedskap och att skydda vår gemensamma historia och identitet.
I sitt yttrande efterlyser Sveriges hembygdsförbund en bredare debatt om vattenkraften, där såväl kultur- och rekreationsvärden som översvämningsrisker och beredskapsfunktioner finns med. ”Kultur- och rekreationsvärden står redan i många av våra nationella mål att de ska tas hänsyn till, klimatfrågan har vi arbetat med i många år nu och krisberedskapen borde tagits med från början i utredningarna eftersom invasionen av Ukraina inleddes under våren 2022. Med krisberedskap syftar vi inte bara på den lokalt producerade vattenkraften utan tillgången till vatten och lokalt producerade livsmedel.”
Enligt Sveriges hembygdsförbund underlättar inte de föreslagna regeländringarna för de småskaliga kraftverken, som man menar ofta är viktiga för elförsörjningen i lokalsamhället, men också kulturhistoriskt värdefulla.
– De här kraftverken ligger fortfarande kvar i den klass som inte anses vara av nationellt intresse. Därför riskerar de nedläggning. Vi ifrågasätter om prövningen är rättssäker om inte alla kraftverk blir prövade på samma vis, eftersom de stora kraftverken i norra delen av landet har mindre stränga krav vid omställningen till moderna miljövillkor, säger Helena Rosenberg.
Sveriges hembygdsförbund ser även att regeringen brister genom att inte ha tagit med de utrivningar av vandringshinder som sker utanför den Nationella planen (NAP) i lagändringarna, utrivningar som görs på myndigheternas initiativ.
– Dessa utrivningar är problematiska eftersom miljöerna har betydelse för lokalhistorien som därmed urholkas. Den goda status som myndigheterna försöker åstadkomma handlar mer om fiskvandring än om EU-direktivets verkliga syfte som är tjänligt dricksvatten, säger Helena Rosenberg.
Sveriges hembygdsförbund arbetar aktivt med miljökvalitetsmålet Levande vatten. Ett stort antal hembygdsföreningar har hört av sig till förbundet med oro över att rivningar och omvandlingar av vattendrag riskerar att radera orternas historia och förändra landskapen utan tillräcklig konsekvensanalys.
– Enligt intentionerna i EU:s vattendirektiv ska samråd ske med god framförhållning med allmänheten och enligt Europeiska landskapskonventionen har även allmänheten rätt att peka ut vilka landskap de anser vara värdefulla. Det efterlevs inte i dag, säger Helena Rosenberg.
Johan Falk är konsult, föreläsare och utbildare inom AI och dess påverkan på samhället. Han pekar på tre sätt att ta hjälp av AI vid möten.
– Det första gäller innan mötet. Då kan du helt enkelt fråga AI: ”Hur ska jag göra för att ett långt möte med många talare ska bli mindre spretigt och mer välstrukturerat?”
På den här frågan, eller prompten, som en instruktion till ett AI-verktyg kallas, svarar den kostnadsfria AI:n Chatgpt.com:
”För att ett långt möte med många talare ska kännas mer strukturerat och mindre spretigt, handlar det om att skapa tydliga ramar, ha ett starkt ledarskap och använda tekniker som håller både talarna och deltagarna engagerade. Här är några konkreta tips för att göra mötet mer fokuserat och effektivt:
1. Tydlig agenda och tidsramar
Förbered en detaljerad agenda: Skicka ut en tydlig agenda i förväg där alla talare och deras ämnen framgår. Gör agendan så konkret som möjligt, gärna med tidsramar för varje talare. På så sätt vet alla exakt när det är deras tur att tala och hur länge de har på sig.
Håll strikt på tiderna: Ett av de största hoten mot ett spretigt möte är att talare överskrider sina tidsramar. Utnyttja en moderator eller mötesledare som aktivt håller koll på tiden och ser till att talarna håller sig inom sina begränsningar. Använd gärna en synlig timer för att skapa medvetenhet om tiden.”
AI tipsar även om att dela in mötet i block och att använda sig av sammanfattningar. Sammanlagt listas tio detaljerade tips.
Det går också att använda sig av AI under mötet. Genom att spela in mötet på till exempel en telefon kan man sedan låta AI transkribera ljudfilen och sammanfatta det som sagts.
– Då får man en tydlig text som presenterar vilka frågor som avhandlats, vad man kom fram till, vad som ska uträttas och vem som ska göra vad.
Ett tredje sätt att använda AI vid möten är efteråt. Det vill säga, när du ser ner i dina korthuggna, osammanhängande anteckningar och inte riktigt minns vad du menade.
– Om du ger en anteckningarna till en chattbot och ber den strukturera upp dem får du ett bra utkast tillbaka. AI har förstås inte koll på alla sorters sammanhang men är väldigt bra på att gissa.
– Man ska dock inte se den AI-genererade texten som en färdig produkt, utan ett steg på vägen, understryker Johan Falk.
När det gäller stora mängder insamlat material, till exempel i produktionen av en hembygdsbok, kan AI också vara till stor hjälp. Tjänsten Notebook LM från Google gör det möjligt att ladda upp ljudfiler, till exempel intervjumaterial. Det går även att länka till passande Youtube-videor eller dokument.
– Därefter kan du ställa frågor till det uppladdade materialet, förklarar Johan Falk. Eller få en sammanfattning.
Det går också att be AI om förslag till disposition för en bok, grundat på samma material.
– Man kan även be AI att anpassa texten för en viss målgrupp. Till exempel mellanstadieelever som vill lära sig mer om sin hembygd.
Vilka fallgropar finns då för föreningar vad gäller AI? Ett ord: medlemsregister.
– För privatpersoner finns det inga begränsningar i den frågan vad gäller AI. Men GDPR-lagen tillåter inte att organisationer sprider personuppgifter, påminner Johan Falk.
Tips! Söker du länkar till AI-tjänster eller fler tankar och perspektiv på AI? Kika i länklistan på Johan Falks hemsida Falkai.org.
Gratis AI har ofta begränsningar, eller använder sig av lite äldre teknik. Men den finns tillgänglig utan kostnad på exempelvis Chatgpt.com. Och när du vill förbättra en ansökan, debattartikel eller ett remissvar kan gratis AI-verktyg vara till stor hjälp.
– Till exempel kan man fråga ”Hur kan den här texten bli bättre?”. Då får du generell återkoppling, förklarar Johan Falk, föreläsare, konsult och författare till boken ”AI för nybörjare 2.0”.
När vi matar in en bidragsansökan för restaurering av en hembygdsgård, får Chatgpt.com en mängd idéer. Texten stolpas upp ytterligare och får nya, tydligare avsnitt – exempelvis ”Mål och vision”, ”Arbetsmetoder” och ”Förväntat resultat”.
Chatgpt.com föreslår också en planerad utvärdering efter projektets avslutande:
”Efter det andra året kommer projektet att dokumenteras och utvärderas, och vi kommer att samla de erfarenheter och lärdomar som dragits för att förmedla kunskap till andra kulturarvsprojekt i Smurfbyn (fingerat namn)”.
Chattbotten har även en idé om ett slagkraftigt tillägg i ansökans avslutande del:
”Detta projekt är en investering i både byggnadens framtid och i den lokala gemenskapens förståelse för och engagemang i kulturarv och hållbar renovering.”
Johan Falk påminner om att man ofta har att vinna på att testa att ställa många olika sorters frågor till AI. Och att ge AI en chans, även om du testat det förr utan att imponeras.
– AI i dag är något helt annat än vad det var för bara ett år sedan.
Genom AI:s intåg kan alltså fler få hjälp att uttrycka sig korrekt, och konkurrera utifrån mer likvärdiga förutsättningar. Eller? Frågar du Johan Falk är det ett tveeggat svärd.
– Det finns absolut demokratiska aspekter av AI. Men artificiell intelligens riskerar också att skapa klyftor. För om 70 procent av befolkningen blir skickliga på att använda AI men resterande 30 procent inte blir det, då ökar ojämlikheten grupperna emellan.
Samma sak gäller internationellt, menar han.
– Utvecklingen av AI gör att färre personer kan få allt mer inflytande, eftersom man får möjlighet att automatisera processer. Även de som skapar AI-modeller får väldigt mycket makt. säga att förr i tiden fanns det inte datorer som kunde tänka. Då var det bara vi människor som kunde det, säger Johan Falk.
Vårda era samlingar och kulturarvsskatter. Det är uppmaningen när Kulturarv Östergötland utbildar i föremålsvård i form av städning av magasin och utställningar. Anna Djuvfelt och Joanna Thompson vid Östergötlands museum håller i utbildningen, där de bland annat visar sina städväskor och delar med sig av kunskaper och tips.
Berätta! Vad lär ni ut? – Vi fick frågan för ungefär ett år sedan om vi ville göra något på temat föremålsvård under 2024 tillsammans med Kulturarv Östergötland och tänkte att vi skulle slå ett slag för städning. Får man till en bra och hållbar städrutin i rummet så är det en stor del av den förebyggande vården av samlingen och byggnaden om utställningen är i en kulturhistorisk miljö. Det förlänger samlingens livslängd och minskar behovet av aktiva insatser på föremål.
– En väl utförd städning är samtidigt en skadedjurskontroll, inventering och tillståndsbedömning av samlingen och till viss del även besiktning av byggnaden. Vi vill värdera upp städningen av miljön så kursen fokuserar på detta snarare än rengöring av själva föremålen. Det är en lättsam kurs och vi vill uppmuntra och stötta andra som värnar om att vårda kulturarv.
Vad innehåller era städväskor? – Vad bra att du ställer den här frågan! Kursen är nämligen upplagd kring våra städväskor. Allt kommer vi inte avslöja nu, men det är viktigt att anpassa väskan till den miljö som ska städas. Finns det el? Finns det vatten? Våra städväskor innehåller en hel del som är till för att skydda oss som städar, handskar, munskydd, plåster med mera. Vi har alltid med arkivbeständig penna, papper, fyndpåsar, hängetiketter, tumstock, ficklampa/pannlampa, en liten burk. Sist men inte minst en Insektsnyckel för att enkelt kunna identifiera skadedjur.
Vilka insekter ska man se upp med? – Att hitta döda insekter under städning är inte ovanligt. Lär dig att känna igen de insekter som kan orsaka skada på föremål; ängrar, mal, boklus, husbock, med flera. Hittar du någon av dessa bör du placera ut klisterfällor, och angripna föremål bör saneras.
En väl utförd städning är samtidigt en skadedjurskontroll, inventering och tillståndsbedömning av samlingen.
Hur ska man tänka när man städar sina magasin och i sina utställningar? – Tänk efter före! Innan du sätter igång, tänk igenom vilka ytor som ska städas och vilken utrustning som behövs. Behöver ni använda stege? Behöver något flyttas för att man ska komma åt ordentligt med till exempel dammsugare? I så fall behöver ni kanske vara flera som hjälps åt. Planera alla moment och fördela uppgifter.
– Utför städningen enligt principen ”uppifrån och ned”, det vill säga, börja med att städa av ytor högt upp och arbeta dig nedåt i rummen. På så sätt riskerar du inte att borsta ned damm och smuts på ytor du redan rengjort.
Vad ska man titta efter? – Lägg märkte till var det är smutsigt. Att det blir lite lortigt där besökare och personal rör sig är naturligt, men lär dig att vara vaksam och notera sådant som avviker från det förväntade. Fuktfläckar kan vara tecken på läckage som behöver åtgärdas. Djurspillning visar att lokalen haft oönskat besök. Sätt ut fällor och försök att identifiera var djur kan ta sig in.
– Det är en god idé att upprätta en städlogg, där alla noterade avvikelser och utförda åtgärder antecknas. På så sätt kan man lättare följa upp om problem kvarstår, tillkommer eller försvinner. Foton är bra hjälpmedel.
Vad är det svåraste att hålla efter? – Utställningar och/eller samlingar i gamla, otäta hus. Detta är ofta fallet för hembygdsgårdar, herrgårdsmuseer, bruksmiljöer etcetera. I otäta byggnader med självdrag blir det snabbare dammigt och smutsigt. Dessa miljöer har ofta ett ojämnt och fuktigt inneklimat och det är svårare att förebygga sådant som läckage, skadedjur och mögel.
Och vad är det viktigaste att tänka på? – Hitta en balans mellan att passa på när ni ändå är i en miljö och att avstå. Varje städning, precis som all hantering, är en risk och det bör den som städar vara medveten om. Till exempel om du flyttar undan möbler och föremål för att komma åt att ta bort flugor och fluglort i ett fönster så kan det vara lika bra att passa på att putsa fönstret. Nästa städning bör det räcka att peta bort nya flugor med en pensel utan att flytta något.
Varje städning, precis som all hantering, är en risk och det bör den som städar vara medveten om.
Finns det något man helt ska undvika? Rengöringsmedel, metoder? – Var försiktig när du dammsuger och moppar nära utställda möbler och andra större föremål. Det kan vara lätt att orsaka stöt- och fuktskador. Håll koll på slang och sladd.
– Var extra varsam med fanerade möbler och möbler med intarsia. Det är lätt att fastna med till exempel en dammvippa och råka dra av träflisor.
– Var försiktig när du använder vatten vid städning. Spill från mopphinkar och blöta trasor kan orsaka fläckar och skador på föremål.
– Var försiktig med olika rengöringsmedel. Använd exempelvis inte såpa på linoleumgolv, eftersom det löser upp linoljan i golvet.
– Använd inte färgglada dammvippor, borstar eller trasor det riskerar att färga av sig.
– Spreja aldrig fönsterputs direkt på fönstret. Applicera i stället på trasa eller papper.
– Lämna inte dammsugarpåsen i dammsugaren, det är en perfekt miljö för skadedjur. Ta ur påsen och lägg den i en försluten plastpåse om den ska användas nästa gång.
– Lämna inte smutsigt städmaterial, se till att allt är rent till nästa städning.
Hur ofta ska man städa sina magasin och utställningar? – Det beror på besöksflödet. Utställningar kräver frekvent städning, särskilt publikdragande utställningar som besöks av många människor. När du planerar en utställning är det alltid bra att tidigt fundera över vem som ska städa den och hur ofta.
– Många museer har helt stängt för besökare under vinterhalvåret. I dessa fall är det klokt att genomföra en större städning vid säsongsslut respektive säsongsöppning, och under besökssäsongen utföra regelbunden ”enklare” städning. Tänk förebyggande! Dörrmattor fångar exempelvis upp en massa smuts och grus som kan skada golv och föremål i kulturhistoriska miljöer och de kan användas under säsong eller vid enskilda dagar med många besökare. Dammsug eller sopa trappa och hall ofta för att inte behöva göra det lika ofta inne i utställningen. Täck med lakan vid säsongsslut.
– Föremålsmagasin har som regel ett ganska litet antal personer som rör sig i lokalerna och blir därmed inte lika snabbt smutsiga som utställningar. Det är dock viktigt att det ändå finns rutiner för regelbunden städning för att i ett tidigt skede kunna upptäcka eventuella problem med skadedjur, mögel, fuktskador med mera.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
