Väster om Götene, i kanten av Kinnekulle ligger Husaby. En liten by med stor betydelse för formandet av Sverige som rike.
– Husaby är en plats som nämns i de allra äldsta skriftliga källorna som finns att tillgå i Sverige. Trots det vet vi förhållandevis lite om vad det egentligen är för plats, berättar Anna Nyqvist Thorsson från Västsvensk arkeologi som projektleder de nya arkeologiska utgrävningarna i Husaby.
Projektet finansieras löpande med hjälp av medel ur fonder, bland annat Harald och Gustaf Ekmans stiftelse för kulturminnesvård och miljövård och i samarbete med olika föreningar, däribland Husaby hembygdsförening.
I Husaby finns Sankt Sigfrids källa där Olof Skötkonung, den första kristna kungen, sägs ha blivit döpt i början på 1000-talet. Efter dopet skänktes byn till stiftet, och kungen inrättade ett biskopssäte i byn. Här finns också ruinerna av den biskopsborg i sandsten som byggdes i fem etapper, och en praktfull medeltidskyrkan med tre torn som när den uppfördes på 1100-talet var Sveriges första biskopskyrka. I anslutning till kyrkan finns storslagna, gåtfulla gravmonument, som senast undersöktes för knappt hundra år sedan.
– Vilken roll spelade monumenten i den tidiga medeltidens Husaby och i maktens topografi i det nya rike som sakta växte fram? Arkeologiska undersökningar kan ge redan känt arkeologiskt material ny relevans – och helt nya svar, säger Anna Nyqvist Thorsson.
Hösten 2023 utfördes en undersökning av kyrkans västra torn med hjälp av georadar, som kan liknas vid en sorts ekolod. Syftet var att ta reda på om det fanns så kallade stiftargravar under golvet – det vill säga gravplatser åt de personer som en gång i tiden bekostade och uppförde kyrkan.
– Vi fann inga säkra tecken på att det finns sådana gravar här. Däremot fann vi vad vi tror är resterna av en stentrappa under golvet, som verkar leda till ett källarutrymme under tornet. Förmodligen har tornets funktion att göra med försvar eller förvaring av spannmål. Kyrktorn hade inte bara en sakral funktion på den tiden.
Ett forskningsprojekt bygger på att man har lokal förankring, och utan hembygdsföreningen hade det varit svårt att genomföra det här.
Västergötlands museum är huvudman för utgrävningarna, som genomförs av föreningen Västsvensk arkeologi. Samarbetspartners är även föreningen Historiana, Götene kommun och Svensk metallsökarförening. Husaby hembygdsförening har bidragit i den publika delen av projektet, berättar föreningens ordförande Kjell Gustafsson.
– När man haft visningar av kyrkan och utgrävningarna har vi sålt fika. Vissa dagar har det kommit upp emot 200 besökare. Alla intäkter har skänkts till projektet.
Omkring hundra medlemmar från den lokala föreningen är inblandade i utforskandet av bygdens historia.
– Vi har också hjälpts åt i föreningen att söka pengar från Riksantikvarieämbetet, som hade en utlysning riktad mot hembygdsföreningar.
Riksantikvarieämbetets bidrag till kulturarvsarbete har till syfte att bevara, använda och utveckla kulturarvet. Husaby hembygdsförening söker medel för att finansiera nya skyltar på platsen – och ytterligare utgrävningar.
– Vi vill också bekosta en utställning om forskningsprojektet i Husaby och dess resultat i vår hembygdsgård.
På frågan om vilken del i projektet som han själv är mest nyfiken på får Kjell Gustafsson svårt att välja.
– Allting! Men skulle vi kunna bekräfta att Olof Skötkonung ligger begravd här vore det toppen. Vad som hände före 1000-talet vet vi inte heller mycket om.
Det arkeologiska forskningsprojektet i Husaby planeras pågå i tre år. Arkeolog Anna Nyqvist Thorsson vill betona vikten av samarbetet med hembygdsföreningen.
– Ett forskningsprojekt bygger på att man har lokal förankring, och utan hembygdsföreningen hade det varit svårt att genomföra det här. För att sätta Husaby i ett sammanhang är lokal kunskap jätteviktig.
Följ de arkeologiska utgrävningarna av Husaby på Historiana.se.
Den 1 januari 2025 införs nya regler för laddning av elfordon. Enligt plan- och byggförordningen ska laddstolpar för elfordon då finnas vid alla större svenska parkeringsplatser.
De nya lagen berör främst nybyggnation eller ombyggnation, men gäller i vissa fall även för befintliga byggnader. För dessa gäller kravet på laddpunkt de hus som inte är bostadshus och har minst 20 parkeringsplatser i byggnaden eller på tomten. Ouppvärmda byggnader omfattas inte av kravet och inte heller byggnader avsedda för totalförsvaret.
Ulph Lundgren, verksamhetsutvecklare på Bygdegårdarnas Riksförbund, är kritisk till att ideell verksamhet ska vara med och bekosta utbyggnaden av svensk laddinfrastruktur.
– I förarbetet till lagtexten finns inte ideella fastighetsägare med över huvud taget. Man pratar I stället om kommersiella och offentliga fastighetsägare. Men ideella fastighetsägare har inte samma ekonomiska förutsättningar.
Att bestämmelsen träder i kraft vid årsskiftet 2024/25 innebär att åtgärder kommer att behöva vidtas i rimlig tid, eftersom man annars omedelbart kommer bryta mot regeln i samma stund som den börjar att gälla, meddelar Boverket på sin hemsida. Bygdegårdarnas Riksförbund räknar med en kostnad på omkring 70 000 kronor för varje berörd bygdegård. Priset avser utrustning samt installation och är baserat på Swecos kalkyler på beställning av Boverket.
– För ideella fastighetsägare finns just nu inga finansieringslösningar, inga bidrag att söka. I värsta fall är 70 000 kronor allt en bygdegård omsätter, och då är det bara att kasta in handduken.
För ideella fastighetsägare finns just nu inga finansieringslösningar, inga bidrag att söka.
Förordningen gäller hus med minst 20 parkeringsplatser, vilket i praktiken innefattar de flesta bygdegårdar.
– En grusplan i anknytning till byggnaden räcker för att lagen ska gälla. En sådan parkeringsyta är en förutsättning för att man ska kunna mötas på landsbygden.
Bygdegårdarnas Riksförbund har rekommenderat sina medlemmar att avvakta medan förbundet arbetar med en skrivelse till regeringen.
– Det här är en punktfråga. Är det lagstiftarnas mening att kulturverksamhet och försäljning av hemslöjd ska bekosta utbyggnaden av svensk laddinfrastruktur? Men den större frågan handlar om att ideella fastighetsägare måste företrädas och tas hänsyn till när man stiftar lagar. Vi i den ideella sektorn behöver upplysa politikerna om att vi finns.
Ulph Lundgren understryker att Bygdegårdarnas Riksförbund ämnar att delta i arbetet med att följa den nya lagen.
– Föreningar har redan börjat sätta upp laddpunkter, och vi är naturligtvis en viktig del i allt det här. Men våra speciella förutsättningar måste tas hänsyn till – till exempel med hjälp av stödformer.
Som Bygd och Natur tidigare har berättat har Riksantikvarieämbetet på uppdrag av regeringen utrett förutsättningarna för att bilda ett råd för skydd av kulturarv. Den 29 februari meddelades formerna för det råd som ska bildas.
Regeringen ger Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Kungl. biblioteket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, länsstyrelserna och Statens fastighetsverk i uppdrag att bilda ett råd för skydd av kulturarv.
Rådets syfte ska vara att bidra till en effektiv beredskapsplanering för skydd av samlingar av kulturarv samt kulturhistoriskt värdefulla fastigheter och miljöer i Sverige. Målgrupper för arbetet i rådet ska vara offentliga, privata och det civila samhällets aktörer som förvaltar eller på annat sätt arbetar med kulturarv eller med beredskapsfrågor som har betydelse för kulturarv i Sverige. Arbetet i rådet ska pågå till och med den 28 februari 2027.
Sveriges hembygdsförbund hör till de organisationer som i dialog med Riksantikvarieämbetet tryckt på vikten av att ideella aktörer bereds plats i rådet för skydd av kulturarv. Så blir nu i viss mån fallet. En eller flera företrädare för det civila samhällets organisationer ska erbjudas möjlighet att delta i rådets arbete då frågor om ideellt kulturarvsarbete berörs.
Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Kungl. biblioteket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Statens fastighetsverk ska företrädas på ledningsnivå. Länsstyrelserna ska utse minst en och högst två representanter som företräder deras arbete med beredskap och med kulturarv. En representant var för de centrala museimyndigheterna eller stiftelsemuseerna, de regionala museerna och Svenska kyrkan ska erbjudas att ingå i rådet, efter förslag av Centralmuseernas samarbetsråd, Länsmuseernas samarbetsråd respektive Svenska kyrkan.
– Hembygdsföreningar i Sverige har så mycket kunskaper om matkultur och matkulturarv. Det vill vi jobba med, säger Carolin Vallgren, projektledare för Hembygdens smaker som drivs av Hushållningssällskapet till och med april 2025.
Hur kan hembygdsföreningar verka inom Hembygdens smaker? – Det kan se väldigt olika ut. Vi har ett antal aktiviteter inbokade, bland annat receptinsamling till en kokbok och digitala föreläsningar. Den första äger rum 5 mars 2024. Då håller Richard Tellström i seminariet Smaken av en plats, som handlar om vad det är som gjort att den svenska matkulturen utvecklats till det den är i dag. Han tar bland annat upp vilka maträtter och tillagningar som är unika och speciella för Sverige och vad gästande turister tycker om dem. Föreläsningen är gratis och öppen för alla.
Måste man ha ett aktivt arbete kring lokal matkultur för att delta? – Nej. Man kan också vara intresserad av att starta.
Vad får man mer lära sig inom Hembygdens smaker? – Vi kommer bland annat att ha ett digitalt kurstillfälle kring livsmedelshygien. Ett annat tillfälle handlar om att skapa event kring besöksnäring, mat och måltidsturism. Hur attraherar man nya besökare? Hur kan man kombinera måltidsturism med kulturarv?
Ni har en särskild satsning på Hembygdsgårdens dag, den 4 augusti 2024. Berätta. – Vi kan erbjuda hembygdsföreningar att göra event på hembygdsgårdens dag, på tema lokal mat. Vi kan hjälpa till med att ta dit lokala matproducenter ur vårt stora nätverk, och även bidra med föreläsare. Vi söker föreningar som kan vara intresserade av att delta i detta och som vill knyta kontakt med matproducenter i sitt närområde.
FAKTA: OM HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET OCH HEMBYGDENS SMAKER
Hushållningssällskapet har 15 lokalavdelningar i Sverige. Man jobbar med mat och inom de gröna näringarna och har ett stort kontaktnät och kunskap inom mat- och livsmedelsfrågor.
Projektet Hembygdens smaker pågår till 5 april 2025. De utbildningstillfällen som ingår i satsningen kommer att sammanfattas i en gratis digital kurs som kan genomföras på Hushållningssällskapets lärplattform.
Hembygdens smaker ska också generera en kulturhistorisk kokbok med betoning på enkla recept och reportage från matproducenter och hembygdsföreningar som berättar om de lokalproducerade livsmedel de använder i sin verksamhet. Här söker man material! Har du ett eller flera recept med historia och anknytning till din bygd? Bröd, smörgåsar, kaffebröd, sötsaker, varma rätter, mjöler och gryner – välkommen att höra av dig till [email protected]!
Med ett förändrat säkerhetsläge i omvärlden pågår en översyn av totalförsvaret. En del handlar om att förbättra beredskapen för att kunna skydda kulturarv, det vill säga olika slags historiska spår av mänsklig aktivitet.
”Skyddet av vårt kulturarv och våra nationalskatter har en avgörande betydelse som samlande symboler för att stärka försvarsvilja, nationell identitet och motståndskraft i händelse av krig”, skriver MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i en rapport om stärkt civilförsvar till år 2030. ”Väpnade konflikter riskerar att slå sönder kulturarv, såsom skett under senare år i exempelvis Syrien och Ukraina.”
Hembygdsföreningarna har en unik möjlighet att även vid en kris skydda och tillgängligöra kulturarv i hela Sverige, förklarar Gabriella Ericson från Riksantikvarieämbetet.
– Kulturarvet är betydelsefullt och bidrar till mening och sammanhang i vardagen, men kanske alldeles särskilt i kris. Det har vi blivit än mer medvetna om utifrån rapporter från krigets Ukraina, säger hon.
Forum för skydd av kulturarv är tänkt att vara en arena för erfarenhetsutbyte mellan de olika aktörerna.
På nationell nivå är för första gången sedan 1970-talet ett kulturskyddsråd på väg att inrättas. Riksantikvarieämbetet har utrett hur detta råd ska kunna fungera, och Regeringen väntas ge grönt ljus inom kort.
– En av de saker som är mest brådskande för rådet att ta tag i gäller undanförsel, säger Gabriella Ericson.
Det handlar om att ha en samordnad och effektiv plan för att, vid höjd beredskap eller krig, föra undan nationens och regionernas mest värdefulla kultursamlingar och placera dessa i säkert förvar.
Tanken är att rådet ska arbeta under tre år och ha ett begränsat antal aktörer, för att jobba så effektivt som möjligt. Förslaget till regeringen är att bland annat Kungliga biblioteket, Riksarkivet, Centralmuseerna respektive Länsmuseernas samarbetsråd och Svenska kyrkan ska vara representerade. Vare sig Hembygdsförbundet, Arbetslivsmuseerna eller Arbetets museum kommer att ingå i rådet. I stället får dessa ideella organisationer varsin plats i ett nytt forum för skydd av kulturarv, som Riksantikvarieämbetet tagit initiativ till.
– Det blir ett forum för information, kunskaps- och erfarenhetsdelning om beredskapsfrågorna för skydd av kulturarv. Detta forum blir ett viktigt komplement till kulturskyddsrådets arbete.
Hur ser Riksantikvarieämbetet på de särskilda svårigheter ideella aktörer har i detta sammanhang, exempelvis brist på resurser? – Självfallet har de ideella aktörerna helt andra förutsättningar än till exempel statliga och kommunala aktörer, inte minst vad gäller resurser. Bristen på resurser är dock som bekant stor även bland de offentliga museerna, där beredskapsplanering är eftersatt eller att man fått prioritera bort annan viktig verksamhet för att kunna göra nödvändig beredskapsplanering för skydd av kulturarv. Riksantikvarieämbetet har lyft behov av resurser till beredskap för skydd av kulturarv såväl till MSB som i myndighetens budgetunderlag.
Vad kan den ideella kultursektorn bidra med, som den professionella inte på samma sätt förmår? – De ideella kulturarvsorganisationerna omfattar och engagerar ett stort antal medlemmar i hela landet. Det finns många exempel på hur betydelsefullt detta engagemang varit i samband med tidigare kriser. Vid våra samtal med Sveriges Hembygdsförbund lyfter man till exempel att lokalkännedomen om till exempel lokaler, tjänster och kompetenser som kan behövas snabbt vid en krissituation, kan vara ovärderlig. Forum för skydd av kulturarv är tänkt att vara en arena för erfarenhetsutbyte mellan de olika aktörerna, och förhoppningsvis kan den mötesplatsen också användas för att underlätta samverkan mellan olika aktörer i beredskapsfrågor.
20240301: Artikeln har tillfogats en rättelse, då en tidigare version gav sken av att Riksantikvarieämbetet föreslagit att rådet för skydd av kulturarv ska lyfta kulturarvets betydelse för försvarsvilja och motståndskraft. Det har också gjorts tydligare i texten att det är Riksantikvarieämbetet och inte Gabriella Ericson som stått för utredningen.
FAKTA: SÅ DEFINIERAS KULTURARV Kulturarv avser alla materiella och immateriella uttryck (spår, lämningar, föremål, konstruktioner, miljöer, system, strukturer, verksamheter, traditioner, namnskick, kunskaper etc.) för mänsklig påverkan.Oavsett om det skrivs i obestämd eller bestämd form – kulturarv eller kulturarvet – innefattar det en mångfald av kulturarv. Ibland kan begreppet preciseras för att belysa särskilda delar av samhällsutvecklingen, till exempel det biologiska kulturarvet, det industriella kulturarvet eller modernismens kulturarv. Källa: Riksantikvarieämbetet
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
