Enligt nya EU-regler ska alla juridiska personer – även ideella föreningar och trossamfund – registreras hos Bolagsverket. De nya reglerna riskerar att få stora konsekvenser, menar Hannah Kroksson, ordförande för Forum – Idéburna organisationer med social inriktning.
I nuläget behöver ideella föreningar utan verklig huvudman inte anmäla något hos Bolagsverket. Men EU:s åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism innebär krav på att alla ideella föreningar ska registrera verklig huvudman i Bolagsverkets register.
– Det finns inga fördelar med det här från föreningarnas håll, säger Hannah Kroksson, som även sitter som expert i den pågående penningtvättsutredningen.
Utredningen undersöker hur svensk lag kan linjera med EU:s regelverk kring motverkande av penningtvätt och finansierande av terrorism. 2023 fick utredningen ett nytt tilläggsdirektiv som innebär att den ideella sektorns intressen ska värnas vid tillämpningen av de nya regelverket.
Enligt Nationellt organ för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället (NOD) och den statliga utredningen ”Palett för ett svenskt civilsamhälle” (SOU 2016:13) innebär ett register över huvudmän en potentiell risk för integritetsproblem.
Forums ordförande Hannah Kroksson menar att den här sortens regler inte bara resulterar i mer administrativt arbete. I förlängningen kan konsekvensen bli en försvagad demokrati där färre deltar i civilsamhällets demokratiska strukturer.
– Blir det för krångligt att ha en ideell förening är risken att man organiserar sig på ett annat sätt för att komma runt kraven. Kanske har man har en sms-lista eller en chattgrupp i stället?
I en dylik sammanslutning saknas förtroendevalda, revisorer och årsmöten, påminner Hannah Kroksson. Kanske kommer man använda någons privata bankkonto, i stället för ett gemensamt för föreningen.
– Ordningen vi har i dag innebär att vi har gemensam kontroll, men med de nya reglerna riskerar organisationen att ha mindre insyn och svagare demokrati.
En verklig huvudman är den eller de personer som ytterst kontrollerar en organisation – vilket är svårt att förena med de ideella sektorns konstruktion, menar Hannah Kroksson.
– Hela poängen med ideella föreningar är ju att vi har dem tillsammans, och att alla medlemmar har lika rösträtt.
I praktiken innebär regeln om verklig huvudman att man har kontroll över minst 25 procent av föreningen. Det vill säga ett maktövertag som ingen medlem av en ideell förening har i dag.
I och med tilläggsdirektivet har Sverige försökt driva på att kravet inte ska gälla ideella föreningar, utan bara bolag. Ståndpunkten har dock inte fått stöd från övriga medlemsstater. I skrivande stund arbetar man med en konsekvensanalys av hur förändringen kommer se ut för de cirka 240 000 föreningar som omfattas av det nya regelverket.
– Det är inte förenligt med svensk lag att upprätta register över civilsamhället. Det här är en europeisk förlust, menar Hannah Kroksson.
Planen är att beslut kring de nya direktiven tas under hösten 2024. När de eventuellt kommer implementeras är däremot oklart. Likaså hur lösningen kan komma att se ut för Sveriges hembygdsföreningar.
– Jag har ändå visst hopp att man inom myndigheter ska förstå att den här förändringen inte går att göra över en natt.
Väster om Götene, i kanten av Kinnekulle ligger Husaby. En liten by med stor betydelse för formandet av Sverige som rike.
– Husaby är en plats som nämns i de allra äldsta skriftliga källorna som finns att tillgå i Sverige. Trots det vet vi förhållandevis lite om vad det egentligen är för plats, berättar Anna Nyqvist Thorsson från Västsvensk arkeologi som projektleder de nya arkeologiska utgrävningarna i Husaby.
Projektet finansieras löpande med hjälp av medel ur fonder, bland annat Harald och Gustaf Ekmans stiftelse för kulturminnesvård och miljövård och i samarbete med olika föreningar, däribland Husaby hembygdsförening.
I Husaby finns Sankt Sigfrids källa där Olof Skötkonung, den första kristna kungen, sägs ha blivit döpt i början på 1000-talet. Efter dopet skänktes byn till stiftet, och kungen inrättade ett biskopssäte i byn. Här finns också ruinerna av den biskopsborg i sandsten som byggdes i fem etapper, och en praktfull medeltidskyrkan med tre torn som när den uppfördes på 1100-talet var Sveriges första biskopskyrka. I anslutning till kyrkan finns storslagna, gåtfulla gravmonument, som senast undersöktes för knappt hundra år sedan.
– Vilken roll spelade monumenten i den tidiga medeltidens Husaby och i maktens topografi i det nya rike som sakta växte fram? Arkeologiska undersökningar kan ge redan känt arkeologiskt material ny relevans – och helt nya svar, säger Anna Nyqvist Thorsson.
Hösten 2023 utfördes en undersökning av kyrkans västra torn med hjälp av georadar, som kan liknas vid en sorts ekolod. Syftet var att ta reda på om det fanns så kallade stiftargravar under golvet – det vill säga gravplatser åt de personer som en gång i tiden bekostade och uppförde kyrkan.
– Vi fann inga säkra tecken på att det finns sådana gravar här. Däremot fann vi vad vi tror är resterna av en stentrappa under golvet, som verkar leda till ett källarutrymme under tornet. Förmodligen har tornets funktion att göra med försvar eller förvaring av spannmål. Kyrktorn hade inte bara en sakral funktion på den tiden.
Ett forskningsprojekt bygger på att man har lokal förankring, och utan hembygdsföreningen hade det varit svårt att genomföra det här.
Västergötlands museum är huvudman för utgrävningarna, som genomförs av föreningen Västsvensk arkeologi. Samarbetspartners är även föreningen Historiana, Götene kommun och Svensk metallsökarförening. Husaby hembygdsförening har bidragit i den publika delen av projektet, berättar föreningens ordförande Kjell Gustafsson.
– När man haft visningar av kyrkan och utgrävningarna har vi sålt fika. Vissa dagar har det kommit upp emot 200 besökare. Alla intäkter har skänkts till projektet.
Omkring hundra medlemmar från den lokala föreningen är inblandade i utforskandet av bygdens historia.
– Vi har också hjälpts åt i föreningen att söka pengar från Riksantikvarieämbetet, som hade en utlysning riktad mot hembygdsföreningar.
Riksantikvarieämbetets bidrag till kulturarvsarbete har till syfte att bevara, använda och utveckla kulturarvet. Husaby hembygdsförening söker medel för att finansiera nya skyltar på platsen – och ytterligare utgrävningar.
– Vi vill också bekosta en utställning om forskningsprojektet i Husaby och dess resultat i vår hembygdsgård.
På frågan om vilken del i projektet som han själv är mest nyfiken på får Kjell Gustafsson svårt att välja.
– Allting! Men skulle vi kunna bekräfta att Olof Skötkonung ligger begravd här vore det toppen. Vad som hände före 1000-talet vet vi inte heller mycket om.
Det arkeologiska forskningsprojektet i Husaby planeras pågå i tre år. Arkeolog Anna Nyqvist Thorsson vill betona vikten av samarbetet med hembygdsföreningen.
– Ett forskningsprojekt bygger på att man har lokal förankring, och utan hembygdsföreningen hade det varit svårt att genomföra det här. För att sätta Husaby i ett sammanhang är lokal kunskap jätteviktig.
Följ de arkeologiska utgrävningarna av Husaby på Historiana.se.
Den 1 januari 2025 införs nya regler för laddning av elfordon. Enligt plan- och byggförordningen ska laddstolpar för elfordon då finnas vid alla större svenska parkeringsplatser.
De nya lagen berör främst nybyggnation eller ombyggnation, men gäller i vissa fall även för befintliga byggnader. För dessa gäller kravet på laddpunkt de hus som inte är bostadshus och har minst 20 parkeringsplatser i byggnaden eller på tomten. Ouppvärmda byggnader omfattas inte av kravet och inte heller byggnader avsedda för totalförsvaret.
Ulph Lundgren, verksamhetsutvecklare på Bygdegårdarnas Riksförbund, är kritisk till att ideell verksamhet ska vara med och bekosta utbyggnaden av svensk laddinfrastruktur.
– I förarbetet till lagtexten finns inte ideella fastighetsägare med över huvud taget. Man pratar I stället om kommersiella och offentliga fastighetsägare. Men ideella fastighetsägare har inte samma ekonomiska förutsättningar.
Att bestämmelsen träder i kraft vid årsskiftet 2024/25 innebär att åtgärder kommer att behöva vidtas i rimlig tid, eftersom man annars omedelbart kommer bryta mot regeln i samma stund som den börjar att gälla, meddelar Boverket på sin hemsida. Bygdegårdarnas Riksförbund räknar med en kostnad på omkring 70 000 kronor för varje berörd bygdegård. Priset avser utrustning samt installation och är baserat på Swecos kalkyler på beställning av Boverket.
– För ideella fastighetsägare finns just nu inga finansieringslösningar, inga bidrag att söka. I värsta fall är 70 000 kronor allt en bygdegård omsätter, och då är det bara att kasta in handduken.
För ideella fastighetsägare finns just nu inga finansieringslösningar, inga bidrag att söka.
Förordningen gäller hus med minst 20 parkeringsplatser, vilket i praktiken innefattar de flesta bygdegårdar.
– En grusplan i anknytning till byggnaden räcker för att lagen ska gälla. En sådan parkeringsyta är en förutsättning för att man ska kunna mötas på landsbygden.
Bygdegårdarnas Riksförbund har rekommenderat sina medlemmar att avvakta medan förbundet arbetar med en skrivelse till regeringen.
– Det här är en punktfråga. Är det lagstiftarnas mening att kulturverksamhet och försäljning av hemslöjd ska bekosta utbyggnaden av svensk laddinfrastruktur? Men den större frågan handlar om att ideella fastighetsägare måste företrädas och tas hänsyn till när man stiftar lagar. Vi i den ideella sektorn behöver upplysa politikerna om att vi finns.
Ulph Lundgren understryker att Bygdegårdarnas Riksförbund ämnar att delta i arbetet med att följa den nya lagen.
– Föreningar har redan börjat sätta upp laddpunkter, och vi är naturligtvis en viktig del i allt det här. Men våra speciella förutsättningar måste tas hänsyn till – till exempel med hjälp av stödformer.
– Hembygdsföreningar i Sverige har så mycket kunskaper om matkultur och matkulturarv. Det vill vi jobba med, säger Carolin Vallgren, projektledare för Hembygdens smaker som drivs av Hushållningssällskapet till och med april 2025.
Hur kan hembygdsföreningar verka inom Hembygdens smaker? – Det kan se väldigt olika ut. Vi har ett antal aktiviteter inbokade, bland annat receptinsamling till en kokbok och digitala föreläsningar. Den första äger rum 5 mars 2024. Då håller Richard Tellström i seminariet Smaken av en plats, som handlar om vad det är som gjort att den svenska matkulturen utvecklats till det den är i dag. Han tar bland annat upp vilka maträtter och tillagningar som är unika och speciella för Sverige och vad gästande turister tycker om dem. Föreläsningen är gratis och öppen för alla.
Måste man ha ett aktivt arbete kring lokal matkultur för att delta? – Nej. Man kan också vara intresserad av att starta.
Vad får man mer lära sig inom Hembygdens smaker? – Vi kommer bland annat att ha ett digitalt kurstillfälle kring livsmedelshygien. Ett annat tillfälle handlar om att skapa event kring besöksnäring, mat och måltidsturism. Hur attraherar man nya besökare? Hur kan man kombinera måltidsturism med kulturarv?
Ni har en särskild satsning på Hembygdsgårdens dag, den 4 augusti 2024. Berätta. – Vi kan erbjuda hembygdsföreningar att göra event på hembygdsgårdens dag, på tema lokal mat. Vi kan hjälpa till med att ta dit lokala matproducenter ur vårt stora nätverk, och även bidra med föreläsare. Vi söker föreningar som kan vara intresserade av att delta i detta och som vill knyta kontakt med matproducenter i sitt närområde.
FAKTA: OM HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET OCH HEMBYGDENS SMAKER
Hushållningssällskapet har 15 lokalavdelningar i Sverige. Man jobbar med mat och inom de gröna näringarna och har ett stort kontaktnät och kunskap inom mat- och livsmedelsfrågor.
Projektet Hembygdens smaker pågår till 5 april 2025. De utbildningstillfällen som ingår i satsningen kommer att sammanfattas i en gratis digital kurs som kan genomföras på Hushållningssällskapets lärplattform.
Hembygdens smaker ska också generera en kulturhistorisk kokbok med betoning på enkla recept och reportage från matproducenter och hembygdsföreningar som berättar om de lokalproducerade livsmedel de använder i sin verksamhet. Här söker man material! Har du ett eller flera recept med historia och anknytning till din bygd? Bröd, smörgåsar, kaffebröd, sötsaker, varma rätter, mjöler och gryner – välkommen att höra av dig till [email protected]!
Med ett förändrat säkerhetsläge i omvärlden pågår en översyn av totalförsvaret. En del handlar om att förbättra beredskapen för att kunna skydda kulturarv, det vill säga olika slags historiska spår av mänsklig aktivitet.
”Skyddet av vårt kulturarv och våra nationalskatter har en avgörande betydelse som samlande symboler för att stärka försvarsvilja, nationell identitet och motståndskraft i händelse av krig”, skriver MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i en rapport om stärkt civilförsvar till år 2030. ”Väpnade konflikter riskerar att slå sönder kulturarv, såsom skett under senare år i exempelvis Syrien och Ukraina.”
Hembygdsföreningarna har en unik möjlighet att även vid en kris skydda och tillgängligöra kulturarv i hela Sverige, förklarar Gabriella Ericson från Riksantikvarieämbetet.
– Kulturarvet är betydelsefullt och bidrar till mening och sammanhang i vardagen, men kanske alldeles särskilt i kris. Det har vi blivit än mer medvetna om utifrån rapporter från krigets Ukraina, säger hon.
Forum för skydd av kulturarv är tänkt att vara en arena för erfarenhetsutbyte mellan de olika aktörerna.
På nationell nivå är för första gången sedan 1970-talet ett kulturskyddsråd på väg att inrättas. Riksantikvarieämbetet har utrett hur detta råd ska kunna fungera, och Regeringen väntas ge grönt ljus inom kort.
– En av de saker som är mest brådskande för rådet att ta tag i gäller undanförsel, säger Gabriella Ericson.
Det handlar om att ha en samordnad och effektiv plan för att, vid höjd beredskap eller krig, föra undan nationens och regionernas mest värdefulla kultursamlingar och placera dessa i säkert förvar.
Tanken är att rådet ska arbeta under tre år och ha ett begränsat antal aktörer, för att jobba så effektivt som möjligt. Förslaget till regeringen är att bland annat Kungliga biblioteket, Riksarkivet, Centralmuseerna respektive Länsmuseernas samarbetsråd och Svenska kyrkan ska vara representerade. Vare sig Hembygdsförbundet, Arbetslivsmuseerna eller Arbetets museum kommer att ingå i rådet. I stället får dessa ideella organisationer varsin plats i ett nytt forum för skydd av kulturarv, som Riksantikvarieämbetet tagit initiativ till.
– Det blir ett forum för information, kunskaps- och erfarenhetsdelning om beredskapsfrågorna för skydd av kulturarv. Detta forum blir ett viktigt komplement till kulturskyddsrådets arbete.
Hur ser Riksantikvarieämbetet på de särskilda svårigheter ideella aktörer har i detta sammanhang, exempelvis brist på resurser? – Självfallet har de ideella aktörerna helt andra förutsättningar än till exempel statliga och kommunala aktörer, inte minst vad gäller resurser. Bristen på resurser är dock som bekant stor även bland de offentliga museerna, där beredskapsplanering är eftersatt eller att man fått prioritera bort annan viktig verksamhet för att kunna göra nödvändig beredskapsplanering för skydd av kulturarv. Riksantikvarieämbetet har lyft behov av resurser till beredskap för skydd av kulturarv såväl till MSB som i myndighetens budgetunderlag.
Vad kan den ideella kultursektorn bidra med, som den professionella inte på samma sätt förmår? – De ideella kulturarvsorganisationerna omfattar och engagerar ett stort antal medlemmar i hela landet. Det finns många exempel på hur betydelsefullt detta engagemang varit i samband med tidigare kriser. Vid våra samtal med Sveriges Hembygdsförbund lyfter man till exempel att lokalkännedomen om till exempel lokaler, tjänster och kompetenser som kan behövas snabbt vid en krissituation, kan vara ovärderlig. Forum för skydd av kulturarv är tänkt att vara en arena för erfarenhetsutbyte mellan de olika aktörerna, och förhoppningsvis kan den mötesplatsen också användas för att underlätta samverkan mellan olika aktörer i beredskapsfrågor.
20240301: Artikeln har tillfogats en rättelse, då en tidigare version gav sken av att Riksantikvarieämbetet föreslagit att rådet för skydd av kulturarv ska lyfta kulturarvets betydelse för försvarsvilja och motståndskraft. Det har också gjorts tydligare i texten att det är Riksantikvarieämbetet och inte Gabriella Ericson som stått för utredningen.
FAKTA: SÅ DEFINIERAS KULTURARV Kulturarv avser alla materiella och immateriella uttryck (spår, lämningar, föremål, konstruktioner, miljöer, system, strukturer, verksamheter, traditioner, namnskick, kunskaper etc.) för mänsklig påverkan.Oavsett om det skrivs i obestämd eller bestämd form – kulturarv eller kulturarvet – innefattar det en mångfald av kulturarv. Ibland kan begreppet preciseras för att belysa särskilda delar av samhällsutvecklingen, till exempel det biologiska kulturarvet, det industriella kulturarvet eller modernismens kulturarv. Källa: Riksantikvarieämbetet
Under åren 2014-2023 har drygt 124 miljoner kronor beviljats i investeringsbidrag till hembygdsgårdar och andra kulturmiljöer, inom ramen för landsbygdsprogrammet. Till exempel har Torslunda hembygdsförening på Öland fått stöd till att byta taket på Skandinaviens största stubbkvarn. Under år 2023 fick Rättviks hembygdsförening drygt 700 000 kronor för att byta ut uppruttnade klovtak på tre byggnader i Rättviks gammelgård. – Hittills har vi använt beviljade medel till att renovera en parstuga. Pengarna räcker även till reparationer av en gästabudsstuga och stall med portlider. Detta ska genomföras till sommaren. Under de kommande åren blir det nog svårare att få bidrag till investeringar i våra kulturmiljöer, säger Svante Modin, ordförande i Rättviks hembygdsförening.
Bruksboden i Sävjöström har fått nya panelbrädor, fasadfärg och fönstren har renoverats. Foto: Lenhovda sockens hembygdsförening
Ett stort antal hembygdsföreningar har fått stöd till upprustning de senaste tio åren. Tack vare landsbygdsprogrammet har till exempel Lenhovda sockens hembygdsförening kunnat renovera Bruksboden i Sävjöström. Panelbrädor har bytts ut, fasaden fick ny färg och fönstren som är original från 1800-talet renoverades. – Vi driver ett museum i byggnaden i dag, och är mycket glada att detta kunde genomföras, säger Margareta Andersson, ordförande i Lenhovda sockens hembygdsförening. Efter renoveringen har Bruksboden i Sävjöström prisats av Kulturparken Småland, ett bolag med kulturarvsfokus som drivs av Region Kronoberg och Växjö kommun.
Några länsstyrelser har kvar cirka 8 miljoner kronor sammanlagt att fördela i mars 2024, men det går inte att söka mer pengar.
Landsbygdsprogrammet har finansierats av EU och den svenska staten gemensamt. Föreningarna har kunnat söka stödet på Jordbruksverkets hemsida. Sedan har det varit länsstyrelsernas roll att bevilja och administrera ansökningarna. Pasi Kemi, samordnare på Jordbruksverkets EU-programenhet, berättar att hembygdsföreningarnas möjlighet att söka pengar från landsbygdsprogrammet nu upphör. – År 2014 tog dåvarande regering beslut om ett riktat stöd till bevarande av kulturmiljöer, och nu är alltså dessa pengar slut. Man kan säga att det var en engångssatsning med ett särskilt fokus på hembygdsgårdarna, säger Pasi Kemi. – Några länsstyrelser har kvar cirka 8 miljoner kronor sammanlagt att fördela i mars 2024, men det går inte att söka mer pengar, säger Pasi Kemi. Inför det nya landsbygdsprogrammet för åren 2024-2027 har Jordbruksverket önskat att det ekonomiska stödet till lantbrukens livsmedelsförsörjning prioriteras tydligare. Detta har regeringen sagt ja till. Konsekvensen blir att det riktade stödet till hembygdsföreningarna tas bort.
Jordbruksverket och länsstyrelserna uppmanar föreningarna att i stället vända sig till EU:s Leaderprogram, med regionala programkontor runt om i Sverige. Vid ansökningar till Leader måste dock hembygdsföreningarna konkurrera om stödpengarna med både övrigt föreningsliv och näringsliv. Dessutom har varje Leaderområde i Sverige olika prioriteringar och strategier när man beviljar projektstöd. – Leaderområdena omfattar heller inte riktigt hela Sverige. Några områden saknas, säger Helena Rosenberg, kulturmiljöstrateg på Sveriges hembygdsförbund. – Det borde även fortsättningsvis finnas ett riktat statligt stöd till byggnadsvård av kulturmiljöer, eftersom behovet är så stort. Det finns beräkningar på att hembygdsföreningarna har cirka 11 000 byggnader.
Som det ser ut nu får vi försöka få stöd lokalt i stället, till exempel från banken.
Pelle Filipsson på Arbetets Museum i Norrköping uppmanar ändå hembygdsföreningar och arbetslivsmuseer att fortsätta söka investeringsstöd. Han håller i kurser för ideella föreningar om hur man söker pengar. – Min roll är att se möjligheterna. Jag uppmuntrar till att satsa och skicka in ansökningar, för att landsbygden ska frodas, säger Pelle Filipsson. Han har en lång lista med uppgifter om finansiärer till olika slags projekt, och där finns bland annat Leader med. – Föreningar är välkomna att vända sig till mig med frågor och funderingar om hur man söker rätt investeringsstöd, säger Pelle Filipsson. Helena Rosenberg betonar att man fortfarande kan söka kulturmiljövårdsbidraget från länsstyrelserna till underhåll av byggnader. – Det kulturhistoriska värdet kan gå förlorat om man inte underhåller, medan investeringar kan förbättra tillgängliggörandet och locka fler besökare, förklarar hon.
Svante Modin från Rättvik är glad över att hans hembygdsförening hann söka och få stöd från landsbygdsprogrammet, medan möjligheten fanns. – Min upplevelse är att om man varit ärlig och lämnat in väl dokumenterade ansökningar, så har förutsättningarna varit goda att beviljas bidrag, säger Svante Modin. – Samtidigt har det varit besvärligt att söka stödet från Jordbruksverket. Det var superkrångligt och absolut inte användarvänligt. Margareta Andersson från Lenhovda Sockens Hembygdsförening har liknande erfarenheter. – Vi fick hjälp från kommunens kultur- och fritidskontor när vi ansökte till landsbygdsprogrammet, berättar hon. – Det är ju inte så lätt att genomföra dessa ansökningar, om man inte har stor datorvana.
När nu möjligheten att få stöd från landsbygdprogrammet försvinner, vet ni i föreningen vart ni kommer vända er inför kommande investeringbehov? – Som det ser ut nu får vi försöka få stöd lokalt i stället, till exempel från banken. Här finns även bonuspengar att ansöka från vindkraftsbolagen som etablerar sig i närområdet, men det handlar inte om så stora summor som man kunnat få genom landsbygdsprogrammet, säger Margareta Andersson.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
