Hem till hembygdsgården i Yxnerum

Hem till hembygdsgården i Yxnerum

Text: Annika Goldhammer

När fotbollslaget i det östgötska samhället Yxnerum lades ner för sju år sedan stod plötsligt både fotbollsplanen Yxnevallen och en omklädningsbarack tomma.

– Det fanns två alternativ: Antingen fick vi i hembygdsföreningen ta över baracken eller så skulle den brännas ner, säger Camilla Rosin på Yxnerums hembygdsförening.

Föreningen beslutade att ta hand om baracken och att förvandla den till ett litet vandrarhem. Man ställde in tolv sängar i det före detta omklädningsrummet och skapade därigenom en enkel sovsal. Men Camilla Rosin, som är uthyrningsansvarig tillsammans med sin man och ytterligare en föreningsmedlem, upptäckte snart att det inte var särskilt populärt med den typen av gemensamt boende. De byggde därför om sovsalen till fyra rum, varav två dubbelrum och två trebäddsrum. Dessutom skapades ställplatser för husbilar och husvagnar på fotbollsplanen.

– Ställplatserna har varit populära under pandemin, vandrarhemmet har inte gått lika bra. Det är en del kostnader för att driva det här, för till exempel el och gräsklippning, så just nu går det bara runt. Men det viktiga för oss i hembygdsföreningen är att göra saker som får andra att trivas och det är roligt att kunna erbjuda människor att komma ut i naturen här omkring. Vi har många sjöar här och har haft flera cyklister och fiskare som har bott hos oss.

Den tidigare samlingssalen i omklädningsbaracken har förvandlats till ett 50-talsinspirerat kafé, som har öppet vid särskilda tillfällen. Dessutom har en angränsande lokal gjorts om till en presentbutik där föreningsmedlemmarna och lokala hantverkare kan sälja sina alster. Yxnerums hembygdförening arrangerar även en rad olika evenemang vid den närliggande hembygdsgården, exempelvis växtbytardag, skördefest, Östgötadagen, Borkhultsdagen, sommarteater och tårtdagar under fruntimmersveckan.

– Det är ett sätt att locka folk till bygden. Vi har många ideella krafter i föreningen som hjälper till och två tjejer som är anställda med lönebidrag. En av dem hjälper till med tvätt, städning och frukostservering på vandrarhemmet, säger Camilla Rosin.

Hennes råd till andra föreningar som funderar på att starta vandrarhem eller någon annan form av turistboende är enkelt:

– Kör bara!

Fakta: Yxnerums hembygdsförening

  • Yxnerum ligger mellan Åtvidaberg och Söderköping i Östergötland, en trakt med lång historia av turism. Platsen Salvedal, där hembygdsgården ligger, blev känt som gästgiveri och hästskjutshåll i slutet av 1700-talet. Login utgjordes då av en sovsal med sju väggfasta bänkar. Gästgiveriet brann ned 1965 och de byggnader som i dag finns kvar är byggnadsminnesförklarade. Läs mer på Yxnerumshbf.se
1900-talet drar i Sannahed

1900-talet drar i Sannahed

För hundra år sedan var Sannahed utanför Kumla ett av Sveriges största militära övnings- och lägerområden. Här samlades, levde, övade och festade mer än 2 000 man varje sommar.

Ett tiotal byggnader finns bevarade på området där Kumla-Sannahed hembygdsförening i dag driver museiverksamhet över både militär och civil historia. I det före detta persedelförrådet har man byggt upp ett museum över 1900-talet. Här finns en handelsbod så som den såg ut på 1930-talet, en musikaffär, en fotoaffär med ateljé och en damfrisering. Huset rymmer också en lägenhet om ett rum och kök från 1940-talet, en skolsal och en lekplats – komplett med sandlåda.

Just där kan det bli en del att städa, berättar föreningens ordförande Jan Klingberg.

En av sommarens nyheter är att barn kommer kunna klä ut sig i historiska plagg.

– Just nu flyttar vi klädaffären för att göra den större. I samband med det passar vi på att göra några utklädningslådor till lekplatsen, säger Jan Klingberg.

Verksamheten bemannas av ideella krafter och öppettiderna är åtta sommarsöndagar med start i juli. Ett inslag om 1900-talsmuseet från SVT:s regionala redaktion som plockades upp av Rapport dubblerade för ett par år sedan besökssiffran, som kom att ligga på över 7 000 personer.

– Många går runt länge i butiken och tittar på gamla förpackningar, säger Jan Klingberg.

– Även miljöerna på övervåningen är populära. Vi har en tv där vi rullar en film från Kumla inspelad på 1940- och 50-talet som många fastnar framför.

Utöver de allmänna öppettiderna går det att boka gruppvisningar. Jan Klingberg klär ofta upp sig för rollen som guide.

– Vi är tre som brukar guida i uniform. Jag har en gammal husaruniform, en officersuniform, så som de såg ut i kavalleriet år 1895. Den är nytillverkad och ganska bekväm. Jag har också en ullkostym i original från början av 1900-talet och den är verkligen inte bekväm. Den är kall på vintern och varm på sommaren.

Fotnot: Läs mer om museet på föreningens hemsida.

Kungliga kvarnar maler än på Öland

Kungliga kvarnar maler än på Öland

Text: Ida Säll

På landborgskanten i byn Björnhovda på Öland står tre väderkvarnar.

– De heter Kvarnkungen, Drottningen och Kronprinsen. Tillsammans kallas de för Björnhovdakvarnarna, berättar Stefan Svenaeus, ordförande i Torslunda hembygdsförening.

Kvarnkungen är den största stubbkvarnen i Skandinavien. På en stubbkvarn är hela kvarnhuset vridbart kring en stubbe, för att kunna vändas rakt mot rådande vind.

– Det är två våningar inne i Kvarnkungen. Den övre består av två kvarnstenar, och stora kugghjul av trä som leder in från vingarna i en växel. Det är inte många människor som varit inne i en kvarn, så det kan vara spännande att se.

Maler ni mjöl i kvarnarna?
– Kronprinsen är en av två kvarnar på Öland som det fortfarande går att mala i. Vi maler till Skördefesten varje år, om det är vind. Men vi säljer inget mjöl eftersom man inte kan hålla rätt hygienstandard i kvarnen längre. Dessutom är det kalksten i Kronprinsens kvarnstenar, så mjölet blir kalkrikt. Förr malde man bara till djurfoder i småkvarnarna. Kvarnkungen är dock en tullkvarn och det är därför den är så stor. Dit kom bönderna för att få sitt vete och sin råg mald av en anställd mjölnare. Kvarnen har stått där sedan 1800-talet.

Björnhovdakvarnarna ligger vid väg 136 på Öland. Kvarnkungen är den stora kvarnen närmast Ica Supermarket Almérs. Läs mer hos Torslunda hembygdsförening.

300 000 besöker varje år Hembygdsparken i Ängelholm

300 000 besöker varje år Hembygdsparken i Ängelholm

Hur kommer det sig, Susanne Jönsson, Ängelholms hembygdsförening?

– Parken är lugn. Barn och vuxna kan röra sig tillsammans utan störas av bilar. Du kan äta glass och våfflor och vi har en stor lekplats som är väldigt uppskattad. Dessutom har vi ett dock- och leksaksmuseum, och ett skolmuseum där man får uppleva hur det var att gå i skolan förr. Man kan även gå i Pytteskogen, som drivs av kommunens resurscenter. Där finns ett fort, en scen och Hans och Gretas hus. Vi har getter med killingar, och en gris som väntar kultingar, höns och kaniner. Hos kaninerna har barnen chans att lämna ifrån sig sina nappar. Vi har också ponnyridning och skattjakt. Teaterföreställningen om Pettson och Findus brukar vara väldigt populär. Vill man se den får man vara snabb – den brukar bli utsåld fort.

Fotnot: Läs mer här Engelholmshembygdspark.se.

Teater till fots i Rävemåla hembygdspark

Teater till fots i Rävemåla hembygdspark

Rävemåla hembygdspark är två hektar stor och rymmer 17 byggnader, däribland en läkarmottagning från 1950-talet Här finns också godsmagasin och andra lämningar från den smalspåriga Krösnabanan. Namnet fick järnvägen, som gick från Nättraby hamn i Blekinge till Älmeboda, för att tågen sades gå så långsamt att man kunde hoppa av och plocka lingon utmed vägen.

Särskilt levande blir historien genom den timslånga promenadföreställningen ”Konduktör Knut Greens vandring i Krösnabanans spår” där besökaren färdas till fots till ljudet av tåggnissel och ånglok medan konduktören berättar om och visar godsmagasin, brandbilar, kyrkstallar, 3-klass-vagnar och torparstugor.

I den stora parken finns sommartid även grisar, får, höns, kaniner, bokskåp och ett välbesökt kafé som serverar våfflor och Älmebodakringlor. Söndag 19 juni firas traditionsenligt Barnens dag med sagor, glass, tipspromenad och besök av Pippi Långstrump. Söndag 31 juli arrangeras folkmusikmässa i Älmeboda kyrka med efterföljande spelmansstämma i hembygdsparken med spelmän och spelkvinnor från Korrö-festivalen.

Fotnot: Läs mer på föreningens hemsida.