Den 1 januari 2025 införs nya regler för laddning av elfordon. Enligt plan- och byggförordningen ska laddstolpar för elfordon då finnas vid alla större svenska parkeringsplatser.
De nya lagen berör främst nybyggnation eller ombyggnation, men gäller i vissa fall även för befintliga byggnader. För dessa gäller kravet på laddpunkt de hus som inte är bostadshus och har minst 20 parkeringsplatser i byggnaden eller på tomten. Ouppvärmda byggnader omfattas inte av kravet och inte heller byggnader avsedda för totalförsvaret.
Ulph Lundgren, verksamhetsutvecklare på Bygdegårdarnas Riksförbund, är kritisk till att ideell verksamhet ska vara med och bekosta utbyggnaden av svensk laddinfrastruktur.
– I förarbetet till lagtexten finns inte ideella fastighetsägare med över huvud taget. Man pratar I stället om kommersiella och offentliga fastighetsägare. Men ideella fastighetsägare har inte samma ekonomiska förutsättningar.
Att bestämmelsen träder i kraft vid årsskiftet 2024/25 innebär att åtgärder kommer att behöva vidtas i rimlig tid, eftersom man annars omedelbart kommer bryta mot regeln i samma stund som den börjar att gälla, meddelar Boverket på sin hemsida. Bygdegårdarnas Riksförbund räknar med en kostnad på omkring 70 000 kronor för varje berörd bygdegård. Priset avser utrustning samt installation och är baserat på Swecos kalkyler på beställning av Boverket.
– För ideella fastighetsägare finns just nu inga finansieringslösningar, inga bidrag att söka. I värsta fall är 70 000 kronor allt en bygdegård omsätter, och då är det bara att kasta in handduken.
För ideella fastighetsägare finns just nu inga finansieringslösningar, inga bidrag att söka.
Förordningen gäller hus med minst 20 parkeringsplatser, vilket i praktiken innefattar de flesta bygdegårdar.
– En grusplan i anknytning till byggnaden räcker för att lagen ska gälla. En sådan parkeringsyta är en förutsättning för att man ska kunna mötas på landsbygden.
Bygdegårdarnas Riksförbund har rekommenderat sina medlemmar att avvakta medan förbundet arbetar med en skrivelse till regeringen.
– Det här är en punktfråga. Är det lagstiftarnas mening att kulturverksamhet och försäljning av hemslöjd ska bekosta utbyggnaden av svensk laddinfrastruktur? Men den större frågan handlar om att ideella fastighetsägare måste företrädas och tas hänsyn till när man stiftar lagar. Vi i den ideella sektorn behöver upplysa politikerna om att vi finns.
Ulph Lundgren understryker att Bygdegårdarnas Riksförbund ämnar att delta i arbetet med att följa den nya lagen.
– Föreningar har redan börjat sätta upp laddpunkter, och vi är naturligtvis en viktig del i allt det här. Men våra speciella förutsättningar måste tas hänsyn till – till exempel med hjälp av stödformer.
Som Bygd och Natur tidigare har berättat har Riksantikvarieämbetet på uppdrag av regeringen utrett förutsättningarna för att bilda ett råd för skydd av kulturarv. Den 29 februari meddelades formerna för det råd som ska bildas.
Regeringen ger Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Kungl. biblioteket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, länsstyrelserna och Statens fastighetsverk i uppdrag att bilda ett råd för skydd av kulturarv.
Rådets syfte ska vara att bidra till en effektiv beredskapsplanering för skydd av samlingar av kulturarv samt kulturhistoriskt värdefulla fastigheter och miljöer i Sverige. Målgrupper för arbetet i rådet ska vara offentliga, privata och det civila samhällets aktörer som förvaltar eller på annat sätt arbetar med kulturarv eller med beredskapsfrågor som har betydelse för kulturarv i Sverige. Arbetet i rådet ska pågå till och med den 28 februari 2027.
Sveriges hembygdsförbund hör till de organisationer som i dialog med Riksantikvarieämbetet tryckt på vikten av att ideella aktörer bereds plats i rådet för skydd av kulturarv. Så blir nu i viss mån fallet. En eller flera företrädare för det civila samhällets organisationer ska erbjudas möjlighet att delta i rådets arbete då frågor om ideellt kulturarvsarbete berörs.
Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Kungl. biblioteket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Statens fastighetsverk ska företrädas på ledningsnivå. Länsstyrelserna ska utse minst en och högst två representanter som företräder deras arbete med beredskap och med kulturarv. En representant var för de centrala museimyndigheterna eller stiftelsemuseerna, de regionala museerna och Svenska kyrkan ska erbjudas att ingå i rådet, efter förslag av Centralmuseernas samarbetsråd, Länsmuseernas samarbetsråd respektive Svenska kyrkan.
– Hembygdsföreningar i Sverige har så mycket kunskaper om matkultur och matkulturarv. Det vill vi jobba med, säger Carolin Vallgren, projektledare för Hembygdens smaker som drivs av Hushållningssällskapet till och med april 2025.
Hur kan hembygdsföreningar verka inom Hembygdens smaker? – Det kan se väldigt olika ut. Vi har ett antal aktiviteter inbokade, bland annat receptinsamling till en kokbok och digitala föreläsningar. Den första äger rum 5 mars 2024. Då håller Richard Tellström i seminariet Smaken av en plats, som handlar om vad det är som gjort att den svenska matkulturen utvecklats till det den är i dag. Han tar bland annat upp vilka maträtter och tillagningar som är unika och speciella för Sverige och vad gästande turister tycker om dem. Föreläsningen är gratis och öppen för alla.
Måste man ha ett aktivt arbete kring lokal matkultur för att delta? – Nej. Man kan också vara intresserad av att starta.
Vad får man mer lära sig inom Hembygdens smaker? – Vi kommer bland annat att ha ett digitalt kurstillfälle kring livsmedelshygien. Ett annat tillfälle handlar om att skapa event kring besöksnäring, mat och måltidsturism. Hur attraherar man nya besökare? Hur kan man kombinera måltidsturism med kulturarv?
Ni har en särskild satsning på Hembygdsgårdens dag, den 4 augusti 2024. Berätta. – Vi kan erbjuda hembygdsföreningar att göra event på hembygdsgårdens dag, på tema lokal mat. Vi kan hjälpa till med att ta dit lokala matproducenter ur vårt stora nätverk, och även bidra med föreläsare. Vi söker föreningar som kan vara intresserade av att delta i detta och som vill knyta kontakt med matproducenter i sitt närområde.
FAKTA: OM HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET OCH HEMBYGDENS SMAKER
Hushållningssällskapet har 15 lokalavdelningar i Sverige. Man jobbar med mat och inom de gröna näringarna och har ett stort kontaktnät och kunskap inom mat- och livsmedelsfrågor.
Projektet Hembygdens smaker pågår till 5 april 2025. De utbildningstillfällen som ingår i satsningen kommer att sammanfattas i en gratis digital kurs som kan genomföras på Hushållningssällskapets lärplattform.
Hembygdens smaker ska också generera en kulturhistorisk kokbok med betoning på enkla recept och reportage från matproducenter och hembygdsföreningar som berättar om de lokalproducerade livsmedel de använder i sin verksamhet. Här söker man material! Har du ett eller flera recept med historia och anknytning till din bygd? Bröd, smörgåsar, kaffebröd, sötsaker, varma rätter, mjöler och gryner – välkommen att höra av dig till [email protected]!
Med ett förändrat säkerhetsläge i omvärlden pågår en översyn av totalförsvaret. En del handlar om att förbättra beredskapen för att kunna skydda kulturarv, det vill säga olika slags historiska spår av mänsklig aktivitet.
”Skyddet av vårt kulturarv och våra nationalskatter har en avgörande betydelse som samlande symboler för att stärka försvarsvilja, nationell identitet och motståndskraft i händelse av krig”, skriver MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i en rapport om stärkt civilförsvar till år 2030. ”Väpnade konflikter riskerar att slå sönder kulturarv, såsom skett under senare år i exempelvis Syrien och Ukraina.”
Hembygdsföreningarna har en unik möjlighet att även vid en kris skydda och tillgängligöra kulturarv i hela Sverige, förklarar Gabriella Ericson från Riksantikvarieämbetet.
– Kulturarvet är betydelsefullt och bidrar till mening och sammanhang i vardagen, men kanske alldeles särskilt i kris. Det har vi blivit än mer medvetna om utifrån rapporter från krigets Ukraina, säger hon.
Forum för skydd av kulturarv är tänkt att vara en arena för erfarenhetsutbyte mellan de olika aktörerna.
På nationell nivå är för första gången sedan 1970-talet ett kulturskyddsråd på väg att inrättas. Riksantikvarieämbetet har utrett hur detta råd ska kunna fungera, och Regeringen väntas ge grönt ljus inom kort.
– En av de saker som är mest brådskande för rådet att ta tag i gäller undanförsel, säger Gabriella Ericson.
Det handlar om att ha en samordnad och effektiv plan för att, vid höjd beredskap eller krig, föra undan nationens och regionernas mest värdefulla kultursamlingar och placera dessa i säkert förvar.
Tanken är att rådet ska arbeta under tre år och ha ett begränsat antal aktörer, för att jobba så effektivt som möjligt. Förslaget till regeringen är att bland annat Kungliga biblioteket, Riksarkivet, Centralmuseerna respektive Länsmuseernas samarbetsråd och Svenska kyrkan ska vara representerade. Vare sig Hembygdsförbundet, Arbetslivsmuseerna eller Arbetets museum kommer att ingå i rådet. I stället får dessa ideella organisationer varsin plats i ett nytt forum för skydd av kulturarv, som Riksantikvarieämbetet tagit initiativ till.
– Det blir ett forum för information, kunskaps- och erfarenhetsdelning om beredskapsfrågorna för skydd av kulturarv. Detta forum blir ett viktigt komplement till kulturskyddsrådets arbete.
Hur ser Riksantikvarieämbetet på de särskilda svårigheter ideella aktörer har i detta sammanhang, exempelvis brist på resurser? – Självfallet har de ideella aktörerna helt andra förutsättningar än till exempel statliga och kommunala aktörer, inte minst vad gäller resurser. Bristen på resurser är dock som bekant stor även bland de offentliga museerna, där beredskapsplanering är eftersatt eller att man fått prioritera bort annan viktig verksamhet för att kunna göra nödvändig beredskapsplanering för skydd av kulturarv. Riksantikvarieämbetet har lyft behov av resurser till beredskap för skydd av kulturarv såväl till MSB som i myndighetens budgetunderlag.
Vad kan den ideella kultursektorn bidra med, som den professionella inte på samma sätt förmår? – De ideella kulturarvsorganisationerna omfattar och engagerar ett stort antal medlemmar i hela landet. Det finns många exempel på hur betydelsefullt detta engagemang varit i samband med tidigare kriser. Vid våra samtal med Sveriges Hembygdsförbund lyfter man till exempel att lokalkännedomen om till exempel lokaler, tjänster och kompetenser som kan behövas snabbt vid en krissituation, kan vara ovärderlig. Forum för skydd av kulturarv är tänkt att vara en arena för erfarenhetsutbyte mellan de olika aktörerna, och förhoppningsvis kan den mötesplatsen också användas för att underlätta samverkan mellan olika aktörer i beredskapsfrågor.
20240301: Artikeln har tillfogats en rättelse, då en tidigare version gav sken av att Riksantikvarieämbetet föreslagit att rådet för skydd av kulturarv ska lyfta kulturarvets betydelse för försvarsvilja och motståndskraft. Det har också gjorts tydligare i texten att det är Riksantikvarieämbetet och inte Gabriella Ericson som stått för utredningen.
FAKTA: SÅ DEFINIERAS KULTURARV Kulturarv avser alla materiella och immateriella uttryck (spår, lämningar, föremål, konstruktioner, miljöer, system, strukturer, verksamheter, traditioner, namnskick, kunskaper etc.) för mänsklig påverkan.Oavsett om det skrivs i obestämd eller bestämd form – kulturarv eller kulturarvet – innefattar det en mångfald av kulturarv. Ibland kan begreppet preciseras för att belysa särskilda delar av samhällsutvecklingen, till exempel det biologiska kulturarvet, det industriella kulturarvet eller modernismens kulturarv. Källa: Riksantikvarieämbetet
I projektet Svenska bröd lyfter Karin Gerhardt, forskare vid SLU Centrum för biologisk mångfald och Tobias Nilsson, verksamhetsutvecklare för naturvård på Norrtälje Naturcentrum, äldre svensk brödtradition. Nu söker de hembygdsföreningar som sitter på äldre recept, eller ännu hellre bakar dem regelbundet.
– Se det här som ett upprop för ovanliga recept. Det är spännande om man kan lyfta fram något som är lite bortglömt. Men det är också intressant om man förvaltar en tradition från förr, där man fortsatt baka ett visst bröd, säger Karin Gerhardt.
Några avgränsningar har projektet. Det rör sig om matbröd, inte sötebröd. För att projektet ska vara genomförbart under de 1,5 år det har finansiering från Jordbruksverket har projektledarna valt att fokusera på ett antal regioner. Därför gäller efterlysningen i första hand bröd från Dalarna, Gotland, Halland, Jämtland, Norrbotten, Skåne, Småland, Värmland, Västerbotten, Västergötland och Östergötland. På flera platser ska bak-workshops arrangeras. Efter målgång 2025 ska Svenska bröd leva vidare genom en hemsida och en pedagogisk plansch.
Förhoppningen är att recepten ska fungera som utsnitt ur den större historien, säger Tobias Nilsson.
– Det finns många dimensioner i svenska bröds historia. Vilka var förutsättningarna när receptet uppstod? Vilka begränsningar fanns? Inom jordbruket, i hushållen? I olika delar av landet har ju betingelserna skilt sig åt. Vi vill sammanställa en flora som rymmer alla de här dimensionerna.
Längre bak i historien (no pun intended) är det svårt att hitta recept på bröd, berättar Karin Gerhardt.
– Bröd var vardagsmat. Det var inte något man skrev ner, man hade det i händerna. Man tog det man hade. Jag kokar själv Upplandskubb. Det är ett recept som stammar från slutet av 1800-talet, men det mjöl jag använder är ju inte samma som fanns då. Brödrecept är levande material.
De knappa resurserna speglas i äldre brödtraditioner, konstaterar Karin Gerhardt.
– Att vi hade väldigt knappa resurser, att vi jobbade och slet med kroppen. I många äldre brödrecept förekommer ister. Man behövde energi.
Ett annat spår är nödbröd och de ingredienser man tvingades försöka baka på, med varierat resultat.
– Det har funnits många råvaror som kanske inte var så kul att behöva använda, men som har berikat brödkulturen. Lavar, bark.
Brödrecept är levande material.
Har ni några favoriter bland de historiska bröden? – Jag är intresserad av surlimpa. Det är ett bröd på skållat rågmjöl som bakats åtminstone sedan 1700-talet här i Uppland. Man skållar rågmjöl som ska ligga varmt i ett par dagar, förr sades det att man ställde det under bäddsoffan eller sängen och sov på det. Vi har ett recept på surlimpa från Gimo herrgård från 1700-talet. Det var en period när handeln växte, vilket märks i brödet. Man använde peppar och pomerans, säger Karin Gerhardt.
Under projekttiden pågår på Färsna gård i Norrtälje odling av äldre grödor, främst lantsorter, som är starkt knutna till de äldre baktraditionerna. Delar av skörden kommer att kunna bli råvara för bak-aktiviteterna men främst handlar det om demonstrationsodling för gårdens besökare
– För att få de här äldre recepten att smaka mer autentiskt i dag kan du använda lantsorter, säger Tobias Nilsson.
Svenska bröd söker recept och även hembygdsföreningar att besöka för bak-workshops. Kontakta gärna [email protected] med frågor, förslag och recept.
Två inspirationskällor, båda dock utan recept, är Åke Campbells ”Det svenska brödet: en jämförande etnologisk-historisk undersökning” (1950) och Nils Keylands ”Svensk allmogekost” (1919).
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
