av Jenny Damberg | feb 15, 2024 | Kulturmiljö, Turism, Upplevelser
För hundra år sedan var Sannahed utanför Kumla ett av Sveriges största militära övnings- och lägerområden. Här samlades, levde, övade och festade mer än 2 000 man varje sommar.
Ett tiotal byggnader finns bevarade på området där Kumla-Sannahed hembygdsförening i dag driver museiverksamhet över både militär och civil historia. I det före detta persedelförrådet har man byggt upp ett museum över 1900-talet. Här finns en handelsbod så som den såg ut på 1930-talet, en musikaffär, en fotoaffär med ateljé och en damfrisering. Huset rymmer också en lägenhet om ett rum och kök från 1940-talet, en skolsal och en lekplats – komplett med sandlåda.
Just där kan det bli en del att städa, berättar föreningens ordförande Jan Klingberg.
En av sommarens nyheter är att barn kommer kunna klä ut sig i historiska plagg.
– Just nu flyttar vi klädaffären för att göra den större. I samband med det passar vi på att göra några utklädningslådor till lekplatsen, säger Jan Klingberg.
Verksamheten bemannas av ideella krafter och öppettiderna är åtta sommarsöndagar med start i juli. Ett inslag om 1900-talsmuseet från SVT:s regionala redaktion som plockades upp av Rapport dubblerade för ett par år sedan besökssiffran, som kom att ligga på över 7 000 personer.
– Många går runt länge i butiken och tittar på gamla förpackningar, säger Jan Klingberg.
– Även miljöerna på övervåningen är populära. Vi har en tv där vi rullar en film från Kumla inspelad på 1940- och 50-talet som många fastnar framför.
Utöver de allmänna öppettiderna går det att boka gruppvisningar. Jan Klingberg klär ofta upp sig för rollen som guide.
– Vi är tre som brukar guida i uniform. Jag har en gammal husaruniform, en officersuniform, så som de såg ut i kavalleriet år 1895. Den är nytillverkad och ganska bekväm. Jag har också en ullkostym i original från början av 1900-talet och den är verkligen inte bekväm. Den är kall på vintern och varm på sommaren.
Fotnot: Läs mer om museet på föreningens hemsida.
av Jenny Damberg | feb 15, 2024 | Byggnadsvård, Hantverk, Kulturmiljö, Landskap, Mat, Turism, Upplevelser
Text: Ida Säll
På landborgskanten i byn Björnhovda på Öland står tre väderkvarnar.
– De heter Kvarnkungen, Drottningen och Kronprinsen. Tillsammans kallas de för Björnhovdakvarnarna, berättar Stefan Svenaeus, ordförande i Torslunda hembygdsförening.
Kvarnkungen är den största stubbkvarnen i Skandinavien. På en stubbkvarn är hela kvarnhuset vridbart kring en stubbe, för att kunna vändas rakt mot rådande vind.
– Det är två våningar inne i Kvarnkungen. Den övre består av två kvarnstenar, och stora kugghjul av trä som leder in från vingarna i en växel. Det är inte många människor som varit inne i en kvarn, så det kan vara spännande att se.
Maler ni mjöl i kvarnarna?
– Kronprinsen är en av två kvarnar på Öland som det fortfarande går att mala i. Vi maler till Skördefesten varje år, om det är vind. Men vi säljer inget mjöl eftersom man inte kan hålla rätt hygienstandard i kvarnen längre. Dessutom är det kalksten i Kronprinsens kvarnstenar, så mjölet blir kalkrikt. Förr malde man bara till djurfoder i småkvarnarna. Kvarnkungen är dock en tullkvarn och det är därför den är så stor. Dit kom bönderna för att få sitt vete och sin råg mald av en anställd mjölnare. Kvarnen har stått där sedan 1800-talet.
Björnhovdakvarnarna ligger vid väg 136 på Öland. Kvarnkungen är den stora kvarnen närmast Ica Supermarket Almérs. Läs mer hos Torslunda hembygdsförening.
av Jenny Damberg | feb 15, 2024 | Föreningsliv, Kulturmiljö, Turism, Upplevelser
Hur kommer det sig, Susanne Jönsson, Ängelholms hembygdsförening?
– Parken är lugn. Barn och vuxna kan röra sig tillsammans utan störas av bilar. Du kan äta glass och våfflor och vi har en stor lekplats som är väldigt uppskattad. Dessutom har vi ett dock- och leksaksmuseum, och ett skolmuseum där man får uppleva hur det var att gå i skolan förr. Man kan även gå i Pytteskogen, som drivs av kommunens resurscenter. Där finns ett fort, en scen och Hans och Gretas hus. Vi har getter med killingar, och en gris som väntar kultingar, höns och kaniner. Hos kaninerna har barnen chans att lämna ifrån sig sina nappar. Vi har också ponnyridning och skattjakt. Teaterföreställningen om Pettson och Findus brukar vara väldigt populär. Vill man se den får man vara snabb – den brukar bli utsåld fort.
Fotnot: Läs mer här Engelholmshembygdspark.se.
av Jenny Damberg | feb 15, 2024 | Kulturmiljö
Rävemåla hembygdspark är två hektar stor och rymmer 17 byggnader, däribland en läkarmottagning från 1950-talet Här finns också godsmagasin och andra lämningar från den smalspåriga Krösnabanan. Namnet fick järnvägen, som gick från Nättraby hamn i Blekinge till Älmeboda, för att tågen sades gå så långsamt att man kunde hoppa av och plocka lingon utmed vägen.
Särskilt levande blir historien genom den timslånga promenadföreställningen ”Konduktör Knut Greens vandring i Krösnabanans spår” där besökaren färdas till fots till ljudet av tåggnissel och ånglok medan konduktören berättar om och visar godsmagasin, brandbilar, kyrkstallar, 3-klass-vagnar och torparstugor.
I den stora parken finns sommartid även grisar, får, höns, kaniner, bokskåp och ett välbesökt kafé som serverar våfflor och Älmebodakringlor. Söndag 19 juni firas traditionsenligt Barnens dag med sagor, glass, tipspromenad och besök av Pippi Långstrump. Söndag 31 juli arrangeras folkmusikmässa i Älmeboda kyrka med efterföljande spelmansstämma i hembygdsparken med spelmän och spelkvinnor från Korrö-festivalen.
Fotnot: Läs mer på föreningens hemsida.
av Jenny Damberg | feb 15, 2024 | Kulturmiljö, Mat, Turism, Upplevelser
Grundsunda hembygdsförenings kulturstipendium är inte vilken utmärkelse som helst. Stipendiaten tilldelas 20 000 kronor (från Örnsköldsviks kommun) medan föreningen står för boende över sommaren. Huset i fråga är ett tvåvåningshärbre som skänktes till föreningen 2014 av konstnären Hans Wigert – själv mottagare av det allra första kulturstipendiet 1965.
Stig Nordström från styrelsen för Grundsunda hembygdsförening berättar mer:
– Hans Wigert blev så fäst vid miljön att han köpte ett gammalt härbre som han flyttade till Prästsjön, strax nedanför hembygdsområdet. Där bodde han och hans hustru vår, sommar och höst till och med tidigt 2010-tal.
För stipendiaterna innebar överlåtelsen av härbret till föreningen ett lyft ur bekvämlighetssynpunkt; innan dess var boendet en 1700-talsstuga utan vare sig el eller vatten.
De gästande konstnärerna erbjuds möjlighet att ställa ut på området.
– Vi har över 20 byggnader, så vi har utrymme att visa deras alster. Men det är upp till stipendiaterna och beror också på vad de gör. De sysslar med allehanda sorters skapande, det är inte alla som kan ställa ut, säger Stig Nordström.
När det gäller tillfälliga besökare har Grundsunda hembygdsförening ett guldläge. Grundsundavallen ligger bara 300 meter från E4:an mellan Umeå och Örnsköldsvik, helt nära Grundsunda kyrka som med rötter i 1300-talet är ett välbesökt turistmål.
Sommartid finns våffelkafé, handelsbod med hantverk och retrogodis, antikvariska böcker och en mindre loppis på området.
– Vi har också en smedja där målsättningen är att det ska finnas en smed under hembygdsgårdens öppettider, berättar Stig Nordström.
Fotnot: Läs mer på Grundsundahbf.se.
av Jenny Damberg | feb 15, 2024 | Föreningsliv, Kulturmiljö, Landskap, Turism, Upplevelser
Start och mål för Ullervad-Leksbergs hembygdsförenings kulturstig finns på hembygdsgården Persgården i Karleby utanför Mariestad. Kulturstigen i Karleby är 2,5 kilometer. För den som vill lära känna bygden på cykel eller i bil finns en längre sträckning. Och för den som tar sig fram med hjälp av rollator finns ett kortare alternativ: Gröna leden.
Sedan den anlades 2015 har kulturstigen blivit mycket omtyckt, berättar Åke Möller, aktiv i föreningen.
En av sevärdheterna är den unika Lorentzbergsladugården, som ägs av hembygdsföreningen. Den är namngiven efter den siste indelte soldaten som bodde på soldattorpet och utgör i dag ett ”museum över sig själv”.
Fotnot: Läs mer på föreningens hemsida.
