Sedan kultursamverkansmodellen infördes 2011 har Sveriges hembygdsförbund argumenterat för att kulturarvskonsulenter och hembygdskonsulenter ska inkluderas i modellen. I förbundets remissvar på den statliga utredningen ”Kultursamhället utvecklad samverkan mellan stat, region och kommun” (SOU 2023:58) är det också en viktig invändning.
Den konsulentverksamhet som omfattas kan finansieras genom de statliga medel som fördelas genom modellen – men dit hör alltså inte kulturarvskonsulenter och hembygdskonsulenter. Inte heller andra delar av hembygdsrörelsens verksamhet finansieras genom modellen.
”Det är den enda konsulentverksamhet som inte täcks av förordningen, ett missförhållande som vi anser är helt oförsvarligt. Vi menar att förutsättningarna för konsulentverksamhet som bidrar till uppfyllande av de kulturpolitiska målen ska vara likvärdiga oavsett kulturområde”, skriver Sveriges hembygsförbund.
Man förelår därför att förordningstexten kompletteras med ”Kulturarvsfrämjande verksamhet”, berättar Jan Nordwall, generalsekreterare Sveriges hembygdsförbund.
– Det skulle synliggöra och öppna för stöd till den breda kulturarvsverksamhet som sker utanför museiinstitutionerna. Det skulle öppna för ett nödvändigt stöd till regionala kulturarvskonsulenter.
Det skulle öppna för ett nödvändigt stöd till regionala kulturarvskonsulenter.
Utredningen kritiseras på avgörande punkter av tunga remissinstanser som Kulturrådet, Kungliga biblioteket, Riksarkivet, Sveriges Museer och Riksantikvarieämbetet. Kulturrådet, som är den myndighet som fördelar anslagen till regionerna, motsätter sig bland annat förslaget till en ny lag om samverkan inom kulturområdet.
Det gör även Ideell kulturallians, där Sveriges hembygdsförbund ingår. Sveriges hembygsförbund är också kritiska till att kommunerna ska inkluderas i modellen, så som förslaget är utformat. ”Hembygdsrörelsen är till sin karaktär en ruralt förankrad verksamhet och vi kan inte se att mindre kommuner i praktiken kommer att ges möjlighet att ingå i modellen. Vi anser i likhet med Ideell Kulturallians att det bör skapas en modell som ger förutsättningar för samtliga kommuner att medverka”, skriver man.
Sveriges hembygdsförbund motsätter sig förslaget att avskaffa ordningen med kulturplaner och ersätta dem med kultursamverkansplaner. Detta eftersom man anser att kulturplanerna är viktiga för att synliggöra och säkerställa det ideella kulturarvsarbetets roll i regionerna.
Därtill pekar man på bristande behandling av arkivområdet i utredningstexterna, vilket kan få negativa konsekvenser för bevarandet och utvecklingen av enskilda arkiv och de regionala arkiven. På denna punkt hänvisar man till yttranden från såväl Länsmuseernas samarbetsråds gällande vikten av museiverksamhet och museernas kulturmiljöarbete och till Svenska arkivförbundets yttrande gällande enskilda arkiv.
”Till sist måste vi påvisa nödvändigheten av ett återställande av den årliga uppräkningen av anslaget som en absolut nödvändighet för modellen i dess nuvarande utformning. Kultursamverkansmodellen är i dag underfinansierad, inte minst om man ser till de regionala museerna och arkivinstitutionerna”, konstaterar Sveriges hembygdsförbund. Läs hela yttrandet här.
Kultursamverkansmodellen, som sedan 2011 anger fördelningen av statliga medel till regional kulturverksamhet, är under utredning. Tiden för remissyttrande går ut den 27 mars.
I den nya modellen föreslås kommunerna få större inflytande över kulturmedlen. Det är positivt, menar Anna Livion Ingvarsson, verksamhetschef vid Ideell kulturallians som representerar det civila samhällets organisationer inom kulturområdet. Samtidigt ser civilsamhällets roll ut att försvagas, konstaterar hon.
– Tar man del av de konkreta förslagen på hur det ska gå till är vi däremot inte säkra på att det verkligen leder till en decentralisering.
Risken är att förändringarna enbart gynnar de kommuner där kulturen redan har ett starkt fäste.
– I praktiken får kulturstarka kommuner chans att ta större plats och ha ett större ansvar i kultursamverkansmodellen. Andra, mindre kommuner utan den sortens resurser får inte samma handlingsutrymme.
Just dessa kommuner med tillhörande ideella föreningar kan dock vara av särskild vikt för kulturutvecklingen.
– Små kommuner i till exempelvis glesbygd saknar ofta kulturinstitutioner. Där spelar den ideella sektorn en särskild viktig roll för att man ska kunna samlas kring kulturen.
För att förstå hur utredningen är tänkt att genomföras i praktiken bör man titta på detaljerna i förslaget, menar Anna Livion Ingvarsson.
– I den nuvarande förordningen står att samråd ska ske med ”det civila samhället och professionella kulturskapare”. Men i den föreslagna lagtexten står istället ”det fria kulturlivet och professionella kulturskapare”. Begreppet ”det civila samhället” är borta.
Enligt författningskommentarerna ska civilsamhället i stället rymmas i begreppet ”det fria kulturlivet” tillsammans med verksamhet som drivs på kommersiell grund. Och i den här sortens utredningar spelar som bekant benämningar en betydande roll.
– Det kommer att bli osäkert vad man menar. Det innebär att civilsamhällets ställning i Kultursamverkansmodellen försvagas.
Enligt Ideell Kulturallians visar utredningen på bra ambitioner för utveckling – som dessvärre inte följs upp.
– Förslagen till förändring är inte genomarbetade och konsekvenserna är inte analyserade. Det riskerar att leda till att modellen blir fragmentiserad, svår att överblicka och på sikt förlorar sin roll.
Det kommer att bli osäkert vad man menar. Det innebär att civilsamhällets ställning i Kultursamverkansmodellen försvagas.
För hembygdsrörelsen är en viktig fråga det stöd som ges till regional konsulentverksamhet. Till de sju kulturområden de statliga kulturpolitiska medlen ska stödja hör museiverksamhet och museernas kulturmiljöarbete samt främjande av hemslöjd. Hemslöjdskonsulenter på regionnivå finansieras därigenom via kultursamverkansmodellen, men inte hembygds- eller kuturarvskonsulenter.
Jennie Fornedal är sedan 2008 hembygdskonsulent anställd av Södermanlands hembygdsförbund. På frågan om hur hon trivs med sitt jobb svarar hon med ett ord.
– Jättebra.
Att Kultursamverkansmodellen inte har några medel riktade mot hembygdskonsulenter har för Jennie Fornedal och Södermanlands hembygdsförbund högst konkret innebörd.
– Man har inte samma ekonomiska trygghet.
Varje år söker förbundet organisationsbidrag från regionen.
– Händer det något i regionen som gör att pengarna inte finns, då är det uppsägningstid på mig. Vi får beslutet precis innan jul.
Jennie Fornedal har reagerat på att Kultursamverkansmodellen har så pass lite fokus på civilsamhället.
– Det har fullständigt osynliggjorts. Man säger vid någon punkt att man ”samarbetar med andra parter”, men civilsamhället nämns inte. Samtidigt ser vi att regionen inte kan genomföra sin kulturplan utan hjälp från civilsamhället.
För många som jobbar ideellt blir kulturplanen något väldigt abstrakt, tror Jennie Forndedal.
– Vi har svårt att förstå på vilket sätt den rör oss. Det skulle innebära en ökad trygghet att veta att tjänsten som hembygdskonsulent ska finnas i varje region.
FAKTA: Om kultursamverkansmodellen
Kultursamverkansmodellen 2011 och innebär ett system för fördelning av statliga medel från Kulturrådet till regionerna, som i sin tur fördelar dem vidare till regionala kulturverksamheter.
2024 kommer totalt cirka 1,5 miljarder kronor fördelas till de 20 regioner som numera ingår i modellen. Årets ökning av anslaget är därmed det lägsta sedan modellen infördes.
2022 fick Mats Svegfors, tidigare vd för Sveriges radio, regeringens uppdrag att utreda Kultursamverkansmodellen. Remissyttranden kring denna utredning ska inkomma senast 27 mars 2024. Utredningen i sin helhet, Kultursamhället – utvecklad samverkan mellan stat, region och kommun SOU 2023:58, finns att ta del av här.
Remissyttranden kring utredningen ska inkomma senast 27 mars 2024.
Anna Livion Ingvarsson. Foto: Ideell Kulturallians
Sveriges hembygdsförbund har 2 060 medlemsföreningar, med sammanlagt nära 400 000 medlemmar. Varje år samlar riksförbundet in statistik om föreningarnas verksamsamhet. När verksamhetsåret 2023 summeras framkommer bland annat att:
Sveriges hembygdsföreningar sammanlagt arrangerade 28 000 aktiviteter och evenemang öppna för allmänheten. Det är en siffra nästan i nivå med åren före pandemin, då antalet låg strax över 30 000 per år.
Totalt 3,5 miljoner besökare tog del av föreningarnas verksamhet under 2023.
4 800 aktiviteter riktades särskilt till barn och ungdomar, med totalt 235 000 deltagare.
Medlemmarna lade totalt 3,1 miljoner timmar på ideellt arbete inom föreningarnas verksamhet.
Sett över tid tappar hembygdsrörelsen medlemmar. På 20 år har föreningarna förlorat 50 000 medlemmar. Det är en negativ trend som på sikt kan få konsekvenser för det lokala kulturarvet, säger Jan Nordwall, generalsekreterare för Sveriges hembygdsförbund.
– Om den negativa trenden fortsätter hotas på sikt det gemensamma minnet för många människor. Kunskap om vanligt folks historia riskerar helt enkelt att försvinna utan en aktiv hembygdsrörelse.
Samtidigt finns ett starkt intresse för det lokala. Antalet föreningar som är medlemmar i Sveriges hembygdsförbund har på 20 år ökat med 165 stycken. I en undersökning Novus genomförde på uppdrag av Sveriges hembygdsförbund år 2022 uppgav nio av tio att det är viktigt att engagera sig i det som händer på platsen där man bor. Sju av tio sade sig kunna tänka sig engagera sig i arbete med lokalt kulturarv.
– Det här visar på att kulturarvet är en angelägenhet som gäller hela samhället, säger Jan Nordwall.
Mer om statistiken
58 procent av Sveriges hembygdsförbunds 2 060 medlemsföreningar inkom med svar för verksamhetsåret 2023. Siffrorna ovan redovisas som uppräknade värden.
Enligt nya EU-regler ska alla juridiska personer – även ideella föreningar och trossamfund – registreras hos Bolagsverket. De nya reglerna riskerar att få stora konsekvenser, menar Hannah Kroksson, ordförande för Forum – Idéburna organisationer med social inriktning.
I nuläget behöver ideella föreningar utan verklig huvudman inte anmäla något hos Bolagsverket. Men EU:s åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism innebär krav på att alla ideella föreningar ska registrera verklig huvudman i Bolagsverkets register.
– Det finns inga fördelar med det här från föreningarnas håll, säger Hannah Kroksson, som även sitter som expert i den pågående penningtvättsutredningen.
Utredningen undersöker hur svensk lag kan linjera med EU:s regelverk kring motverkande av penningtvätt och finansierande av terrorism. 2023 fick utredningen ett nytt tilläggsdirektiv som innebär att den ideella sektorns intressen ska värnas vid tillämpningen av de nya regelverket.
Enligt Nationellt organ för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället (NOD) och den statliga utredningen ”Palett för ett svenskt civilsamhälle” (SOU 2016:13) innebär ett register över huvudmän en potentiell risk för integritetsproblem.
Forums ordförande Hannah Kroksson menar att den här sortens regler inte bara resulterar i mer administrativt arbete. I förlängningen kan konsekvensen bli en försvagad demokrati där färre deltar i civilsamhällets demokratiska strukturer.
– Blir det för krångligt att ha en ideell förening är risken att man organiserar sig på ett annat sätt för att komma runt kraven. Kanske har man har en sms-lista eller en chattgrupp i stället?
I en dylik sammanslutning saknas förtroendevalda, revisorer och årsmöten, påminner Hannah Kroksson. Kanske kommer man använda någons privata bankkonto, i stället för ett gemensamt för föreningen.
– Ordningen vi har i dag innebär att vi har gemensam kontroll, men med de nya reglerna riskerar organisationen att ha mindre insyn och svagare demokrati.
En verklig huvudman är den eller de personer som ytterst kontrollerar en organisation – vilket är svårt att förena med de ideella sektorns konstruktion, menar Hannah Kroksson.
– Hela poängen med ideella föreningar är ju att vi har dem tillsammans, och att alla medlemmar har lika rösträtt.
I praktiken innebär regeln om verklig huvudman att man har kontroll över minst 25 procent av föreningen. Det vill säga ett maktövertag som ingen medlem av en ideell förening har i dag.
I och med tilläggsdirektivet har Sverige försökt driva på att kravet inte ska gälla ideella föreningar, utan bara bolag. Ståndpunkten har dock inte fått stöd från övriga medlemsstater. I skrivande stund arbetar man med en konsekvensanalys av hur förändringen kommer se ut för de cirka 240 000 föreningar som omfattas av det nya regelverket.
– Det är inte förenligt med svensk lag att upprätta register över civilsamhället. Det här är en europeisk förlust, menar Hannah Kroksson.
Planen är att beslut kring de nya direktiven tas under hösten 2024. När de eventuellt kommer implementeras är däremot oklart. Likaså hur lösningen kan komma att se ut för Sveriges hembygdsföreningar.
– Jag har ändå visst hopp att man inom myndigheter ska förstå att den här förändringen inte går att göra över en natt.
Rånäs ligger i Norrtälje kommun. Här finns Rånäs bruk och tre byar med anor från 1600-talet som tillsammans med det omgivande odlingslandskapet vid sjön Skedviken klassas som områden av riksintresse av Riksantikvarieämbetet.
Ett stenkast därifrån planerar Helios Nordic Energy att uppföra en solcellspark.
Men byggplanerna har överklagats av Fasterna hembygdsförening, vilket Stockholms läns hembygdsförbunds tidning Ledungen var först att berätta om. Nu har ärendet nått Mark- och miljööverdomstolen.
Fasterna hembygdsförenings ordförande Rolf Embro står och bakar surdegsbröd när Bygd och Natur når honom.
– Vi vill pröva hur kulturmiljöintresset står sig gentemot riksintresset för energiproduktion, berättar han. Här finns dessutom områden som klassas som riksintresse för naturvård.
Hembygdsgården Granby, en arbetarlänga från 1876 förvärvades av Fasterna hembygdsförening i slutet av 1990-talet. Här, vid åkrarna, skulle en eventuell solcellspark bli en del av utsikten.
– Men jag vill helst inte kalla det solcellspark, inflikar Rolf Embro. Ordet park låter alldeles för fint.
Anläggningen, som han hellre benämner den, är tänkt att bli 40 hektar, vilket motsvarar ungefär 80 fotbollsplaner.
Föreningen motsätter sig inte solcellsanläggningar generellt, men är kritisk till att man inte tar hänsyn till kulturmiljön:
– Vi inser att solenergi behövs, men vi tror det finns många andra passande platser för anläggningar.
Vi vill pröva hur kulturmiljöintresset står sig gentemot riksintresset för energiproduktion.
Enligt Helios Nordic Energys planer ska den tilltänkta marken arrenderas i 35-40 år av lantbrukare. Därefter anses anläggningen vara uttjänt, och monteras ned. Eftersom modulerna räknas som en tillfällig installation utanför detaljplanerat område behövs heller inget bygglov. Däremot krävs bygglov för de transformatorer som tillhör anläggningen. Detta bygglov har föreningen överklagat hos kommunen och Länsstyrelsen.
I motiveringen till att klassa Skedviken som riksintresse skriver Riksantikvarieämbetet: ”Slättbygd kring större sjö, där odlings- och bebyggelsestrukturen med byar och sätesgårdar där sockenbildningen kan följas från brons- och järnåldern och fram till det tidiga 1900-talet.” Man betonar också ”det öppna och vidsträckta odlingslandskapet med hög uppodlingsgrad kring Skedviken, Norrtäljes största slättsjö”.
Den som vill utföra en åtgärd i landskapet som väsentligt kan ändra naturmiljön ska först göra en anmälan till samråd med sin länsstyrelse. Länsstyrelsen kontrollerar om åtgärden uppfyller kraven i kapitel 12 paragraf 6 i miljöbalken.
– Solcellsföretaget har med hjälp av fotografier försökt hävda att områdena främst är våtmark. Vi menar att även om det här inte handlar om den allra bästa jordbruksmarken så är den ändå viktig. Till exempel när det var torrår 2018 var det här värdefulla marker att ta gräs från. Ängsmarker kan ofta vara översvämmande på vårkanten, men går likväl att skörda på sommaren.
I sitt yttrande i juni 2022 menade Länsstyrelsen i Stockholm att man ”från allmän naturvårdssynpunkt” inte har något emot solcellsparken. Hembygdsföreningen överklagade yttrandet, och ärendet togs upp i Mark- och miljödomstolen. I april 2023 kom domen, som gick på Länsstyrelsens och solenergiföretagets linje. ”Solcellsparken avses att placeras utanför byarna Svärlinge och Granby och innebär ingen skada på miljöerna eller bebyggelsestrukturen. Däremot kommer parken att innebära en påverkan på det öppna och vidsträckta odlingslandskapet. Med hänsyn till solcellsmodulerna relativt sett låga höjd kommer dock denna påverkan främst vara i parkens direkta närhet”, fastslog Mark- och miljödomstolen.
Fasterna hembygdsförening har därefter överklagat till Mark- och miljööverdomstolen, och fått prövningstillstånd. Därefter har en så kallad skrifteväxling skett. Helios Nordic Energy har fått yttra sig angående föreningens överklagan, och föreningen har fått yttra sig över företagets skrivelse. Fasterna hembygdsförening har inte i någon del av processen tagit hjälp av jurist, berättar Rolf Embro.
Har det här stärkt er som förening? – Det får vi se. Det beror på utfallet.
Vad betyder ett torg för en by? Jon Böhlmark: Vad betyder en plats för där människor möts? Skulle man kunna tänka sig att torget som mötesplats funnits i tusentals år och endast nu de sista åren blivit parkeringsplatser? Vi kanske var och en kan börja ana konsekvenserna? Martin Mehlin: Ett torg i varje hembygd är egentligen en rättighet som många byar och brukssamhällen förlorat under de senaste 50–60 åren. I takt med att makten förflyttats från den lokala skalan har också förvaltandet av gemensamma platser i många byar försvunnit eller hamnat på lokala föreningar och enskilda personer.
Hur har arbetet gått till? Martin Mehlin: Projektet tog sin början i diskussioner med lokalsamhället Sollerön och behovet av en gemensam plats på orten. Genom ArkDes Think Thank gavs vi möjlighet att genomföra det här projektet, med förhoppningen att sätta i gång en process som kan leda till ett permanent och levande torg.
Vad händer nu i byn på Sollerön? Jon Böhlmark: Kommunen har sammankallat en arbetsgrupp som arbetar vidare mot genomförande. Planen ska knådas ett varv till och finansiering ska diskuteras. Vi hoppas att den goda samverkan som har rått kan vara del i att förvalta och skapa innehåll på platsen. Då har vi inte bara skapat ett torg i fysisk bemärkelse, utan också byggt socialt kapital.
Hur hoppas ni kunna sprida metoden? Martin Mehlin: Många mindre byar har under många år haft en negativ befolkningsutveckling och när affären, bensinmacken eller skolan försvinner riskerar orter att tyna bort. Vi tror därför att det är viktigt att förstå betydelsen i att det behöver ske något så snart som möjligt – att vända den rådande trenden. Genom att exemplifiera metoden, så som vi gjort på Sollerön, hoppas vi att kommuner och regioner blir inspirerade av att skapa gestaltade platser på fler orter.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
