Sverige behöver öka sin produktion av hållbar energi, därför har politiken beslutat att man ska se över möjligheten att öka etablering av nya vindkraftverk till havs. Havs- och vattenmyndigheten fick därför uppdraget att ändra havsplanerna för Sveriges kust. Det är nu gjort för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet.
Sveriges hembygdsförbund är en av de instanser som har tyckt till om planerna, men i ett sent skede. I det första skedet av planprocessen skickade Havs- och vattenmyndigheten inte remissen till Sveriges hembygdsförbund. Förbundets kulturmiljöstrateg Helena Rosenberg uppmärksammade den i ett av myndighetens nyhetsbrev. Olyckligt, konstaterar hon.
– Att lämnas sina synpunkter i det första skedet av planprocessen är särskilt viktigt eftersom man då kan få bättre gehör för sin ståndpunkt, ju senare man gör inspel desto färre ändringar görs av förslagen, säger Helena Rosenberg.
Sveriges hembygdsförbund får ofta nationella remisser från olika sektorsmyndigheter och departement i frågor gällande kulturlandskapet.
– Det visar att vi är en etablerad samrådspart. Det är också något vi uppskattar eftersom vi som folkrörelseorganisation kan företräda det allmännas intressen av kulturmiljön, vilket få miljöorganisationer har som fokus, säger Helena Rosenberg.
Vi som folkrörelseorganisation kan företräda det allmännas intressen av kulturmiljön, vilket få miljöorganisationer har som fokus.
För förslaget till ändrade havsplaner kom Sveriges hembygdsförbund in med ett remissvar på granskningsversionen där svarstiden löpte ut 30 augusti 2024. Även flera andra aktörer efterfrågade större hänsyn till kulturvärden i sina remissvar, berättar Helena Rosenberg.
– En av de handlingar som följer med granskningsversionen av planen, som alltså kommer efter samrådsversionen i en planprocess, är samrådsredogörelsen. I den redogörs för alla de synpunkter som kommit in under samrådet. Där kunde vi läsa att det var många myndigheter runt om i landet som påpekat att havsplanerna inte redogjorde för kulturmiljövärdena och hur de kommer påverkas av om vindkraften etableras till havs. Det var både länsstyrelser, som har anställd kompetens inom kulturmiljöområdet men även många kommuner som inte alltid har råd att anställa experter på det området inom myndigheten. Andra som pekat just på kulturmiljövärdena var Riksantikvarieämbetet, regioner, lärosäten, producentorganisation och privatperson, säger Helena Rosenberg.
I sitt yttrande hänvisade Sveriges hembygdsförbund till dessa uttalanden och uttryckte att man är mycket positiva att myndigheten i sitt granskningsförslag lyft in kulturmiljöperspektivet och även tagit med det i de alternativa placeringar som läggs fram i planerna.
– Om föreningar och förbund inom hembygdsrörelsen lämnat in yttranden hade även de besvarats och kanske hade Havs- och vattenmyndigheten även gjort ändringar efter synpunkter från oss, eftersom man inte gör skillnad på vem som framför synpunkterna, säger Helena Rosenberg.
För Sveriges hembygdsförbund, liksom för regionala förbund och lokala föreningar, är det centralt att ha ett proaktivt förhållande till planprocesser, säger Helena Rosenberg.
– Det är viktigt att hålla sig uppdaterad om vilka remisser som kommer ut och det kan man göra genom att prenumerera på nyhetsbrev från myndigheter men även ta reda på var de annonserar om remisser av planer på sin hemsida. Myndigheter är ansvariga att bevaka olika områden men de har inte alltid resurser eller mandat att bevaka alla intressen, därför är det viktigt att även civilsamhället håller koll på vad som är på gång och framför sina synpunkter.
Det är viktigt att även civilsamhället håller koll på vad som är på gång och framför sina synpunkter.
Eftersom det främst är de som bor eller besöker de kustnära miljöerna samt rör sig i kustbandet som kommer att påverkas av en vindkraftsproduktion i havet skickade Sveriges hembygdsförbund remissen vidare till de regionala förbunden, med uppmaningen att de i sin tur skickade den till berörda föreningar längs kusten.
– Vi känner bara till att ett förbund har svarat på remissen och det är Södermanlands hembygdsförbund. De framförde att ”den sörmländska östersjökusten utgörs av en skärgårdsmiljö som flitigt används av människor i alla tider. Detta innebär att både frilufts- och kulturmiljöperspektivet är väldigt påtagligt i hela området”. De framförde också att ”människor påverkas genom alla våra sinnen och vi upplever både våra kultur- och naturmiljöer genom dem. Människor kommer att påverkas även av en visuell förändring av sin levnadsmiljö”, säger Helena Rosenberg.
FAKTA Information om planprocesser och remissvar
Vill du lära dig mer om vad som kan vara relevant att leta efter i en plan och hur man besvarar en remiss gällande formalia finns information på Sveriges hembygdsförbunds hemsida om bebyggda landskap. Här finns en hel serie inspelade seminarier om detta men även litteratur om hur man värderar kulturmiljöer.
Som diktare har Jimmy Alm medverkat i en samhällsplaneringsprocess i Frövi, i Lindesbergs kommun i Örebro län. I sex veckor bodde och verkade han på orten.
– Jag visste ingenting om Frövi innan det här uppdraget. Bakgrunden är att jag föreläste på en konferens för regionala utvecklare utifrån mina erfarenheter som kommunpoet. Efter min föreläsning kom Mirja Mattson och Johanna Berglund från Region Örebro fram. De berättade om Frövi och frågade om jag var intresserad av att dikta orten, samt att mitt arbete skulle vara kopplat till en samhällsplaneringsprocess. Det tyckte jag lät spännande, berättar Jimmy Alm.
Hur ser din bild av Frövi ut nu? – Min bild av Frövi i dag är att det är ett samhälle som är i förändring. Det är fortfarande en bruksort men bruket har inte en lika central roll som det en gång i tiden hade. Det finns en framtidstro i Frövi, förkroppsligad av att Sveriges största tomatodling just färdigställts. Människor trivs rätt bra, men ungdomar önskar att det skulle finnas mer att göra, säger Jimmy Alm.
Mitt arbete skulle vara kopplat till en samhällsplaneringsprocess. Det tyckte jag lät spännande.
Jimmy Alm blev riksbekant när han för något år sedan verkade som kommunpoet i Tranemo kommun, ett projekt finansierat av Konstnärsnämnden. Den här gången är det Region Örebro, Lindesbergs kommun och Frövifors pappersbruksmuseum som är samarbetspartners. Jimmy Alm har gjort studiebesök på pappers- och förpackningsföretaget Billerud och den nya tomatodlingen. Han har pratat med människor i åldrar från tre till 90 år och bland annat djupintervjuat diakonen på kvinnofängelset Hinseberg och kanslisten på Frövi IK. Mötena och samtalen har sedan blivit poesi.
– I mina ögon är alla platser poetiska. Det finns alltid något som bryter av mot det förväntade, eller bär på en stark berättelse, säger Jimmy Alm.
Sammanlagt har det blivit tolv dikter om människor och verksamheter i Frövi samt diktsviten ”Jag går i högstadiet i Frövi”, baserad på 200 högstadieelevers tankar om sig själva och sin hemort.
Till och med 28 september 2024 visas utställningen Frövi poesi på Frövifors Pappersbruksmuseum. Där ingår även en nyproducerad runsten, en historia i sig.
– Det började med att jag skrev rent mina anteckningar om brukets historia. Jag noterade då att väldigt många ord inte kändes igen av Microsoft Word och tanken slog mig att det kunde bli en dikt. Dagen därpå träffade jag Staffan Blixt som sedan barnsben varit intresserad av runor och som i dag hugger egna runstenar. Resultat av blev en runsten av min dikt ”Tio ord som inte finns i Microsoft Word”. Det första ordet i dikten är osmundjärn. Vill man läsa resten är man välkommen till utställningen, säger Jimmy Alm.
Hur ska insikterna förvaltas i den vidare samhällsutvecklingen? – Nästa vecka kommer jag möta representanter från Lindesbergs kommun och Region Örebro för att överlämna mina dikter och dela mina tankar om vad Frövi är för en plats. Hur mitt arbete kommer att användas återstår att se, men de på Lindesbergs kommun som arbetar med samhällsutvecklingen i Frövi har varit entusiastiska under våra avstämningsmöten och jag upplever att de är genuint nyfikna på att prova ett nytt sätt att samla in barn och ungdomars tankar i arbetet med samhällsplaneringen.
Vad ska du göra nu? – Efter det här projektet kommer jag att ta det lugnt ett tag. Jag har bara varit ledig två veckor i sommar så det får bli en höstsemester i år. När batterierna är laddade får vi se vad jag kommer dikta härnäst.
Jimmy Alm med kartongbruket i Frövi i bakgrunden. Foto: Simon Tullstedt
FAKTA. Var tidigare kommunpoet i Tranemo kommun
Som poet verkar Jimmy Alm under manteln Dikta dig, som han beskriver som en diktens motsvarighet till att teckna ett porträtt. Läs mer på https://www.diktadig.se/
Utställningen Frövi poesi pågår 31 augusti-28 september 2024 på Frövifors pappersbruksmuseum. Vernissage 31 augusti kl 11-14.
Sjöar och vattendrag, skogen, odlingskapet, kulturmiljöer och lokalt inflytande. Det är de huvudområden där riksdagspartiernas kandidater i EU-valet har fått tycka till i Sveriges hembygdsförbunds omfattande enkät.
– Många beslut i EU påverkar de svenska natur- och kulturlandskapen. Vi menar att dessa beslut måste vara möjliga att anpassa efter lokala och regionala förhållanden, oavsett om det handlar om våra landskap, våra näringar eller det civila samhället. Det står inte i motsättning till en kraftfull klimatpolitik, säger Jan Nordwall, generalsekreterare vid Sveriges hembygdsförbund.
På Hembygd.se/euvalet2024återges partiernas hållning kring skogslandskapet, odlingskapet, sjö- och vattenlandskapet samt det bebyggda landskapet. Varje svar paras med analyser av hur partiets ställningstagande förhåller sig till Sveriges hembygdsförbunds hållning.
Partierna har olika syn på EU:s inflytande, om brukande kontra bevarande samt kulturmiljö i förhållande till den av människan mer opåverkade miljön. Det finns också skillnader när det gäller hur man ser på finansiering och möjlighet till lokal påverkan.
Inom skogspolitiken fick politikerna svara på om det behövs mer skydd eller mer reglerat brukande. Tidöpartierna värnar äganderätten och den nuvarande inriktningen på skogspolitiken med frihet under ansvar. Miljöpartiet vill ha en helt ny skogspolitik som ställer om till ett naturnära och hyggesfritt skogsbruk som skyddar och återställer mer skog. Både Vänsterpartiet och Centerpartiet föreslår ersättningar för ökat skydd av skog som incitament för skogsbrukarna.
Ett annat område där meningarna går isär är frågan om EU:s vattendirektiv. Tidöpartierna har valt att pausa den nationella planen för moderna miljövillkor för vattenkraft, något som har fått betydelse för kulturmiljöer vid vatten. Det välkomnas av Sveriges hembygdsförbund.
– I fallet med miljöanpassning till fria flöden i vattendrag befarar vi att viktiga kulturhistoriska värden riskerar att gå förlorade. Vi välkomnar därför att omprövningen har pausats eftersom samråden helt enkelt inte har fungerat; de åtgärdsplaner som togs fram gick i praktiken inte att ta ställning till efter som svarstiden var ytterst begränsad och förfarandet alltför komplicerat för gemene man, säger Jan Nordwall.
Den europeiska landskapskonventionen borde vara vägledande för alla beslut som påverkar natur- och kulturlandskapet.
Flera av kandidaterna pekar på vikten av finansiering för vård av viktiga kulturmiljöer. Uppfattningarna går dock isär om det är EU eller svenska staten som ska bidra med detta. I EU:s tidigare landsbygdsstöd fanns medel för nationella insatser, bland annat investeringsbidrag för hembygdsgårdar. Detta saknas i EU:s nya landsbygdsstöd.
– Vi har påtalat för riksdagens kulturutskott att förlusten av de nationella stödåtgärderna i landsbygdsstödet innebär ett stort avbräck för alla som arbetar med att bevara kulturmiljöer som är viktiga för förståelsen av hur landskapet har brukats historiskt, säger Jan Nordwall.
Samtliga EU-kandidater lyfter i olika ordalag fram vikten av lokalt inflytande. Miljöpartiet är ensamma om att nämna EU:s landskapskonvention, som togs fram på initiativ av Europarådet år 2000 och som lyfter fram landskapens många värden och vikten av att främja allmänhetens och lokalsamhällets delaktighet i hur landskapen bevaras och utvecklas. Sverige ratificerade konventionen 2010.
– Den europeiska landskapskonventionen borde vara vägledande för alla beslut som påverkar natur- och kulturlandskapet, men i Sverige har man inte tillmätt den någon större vikt. Det är synd och tyder snarare på att man från myndighetshåll inte ser konventionen som viktig, något som vi är mycket kritiska mot, säger Jan Nordwall.
Ta del av riksdagspartiernas svar och Sveriges hembygdsförbunds analyser på Hembygd.se/euvalet2024.
Sedan kultursamverkansmodellen infördes 2011 har Sveriges hembygdsförbund argumenterat för att kulturarvskonsulenter och hembygdskonsulenter ska inkluderas i modellen. I förbundets remissvar på den statliga utredningen ”Kultursamhället utvecklad samverkan mellan stat, region och kommun” (SOU 2023:58) är det också en viktig invändning.
Den konsulentverksamhet som omfattas kan finansieras genom de statliga medel som fördelas genom modellen – men dit hör alltså inte kulturarvskonsulenter och hembygdskonsulenter. Inte heller andra delar av hembygdsrörelsens verksamhet finansieras genom modellen.
”Det är den enda konsulentverksamhet som inte täcks av förordningen, ett missförhållande som vi anser är helt oförsvarligt. Vi menar att förutsättningarna för konsulentverksamhet som bidrar till uppfyllande av de kulturpolitiska målen ska vara likvärdiga oavsett kulturområde”, skriver Sveriges hembygsförbund.
Man förelår därför att förordningstexten kompletteras med ”Kulturarvsfrämjande verksamhet”, berättar Jan Nordwall, generalsekreterare Sveriges hembygdsförbund.
– Det skulle synliggöra och öppna för stöd till den breda kulturarvsverksamhet som sker utanför museiinstitutionerna. Det skulle öppna för ett nödvändigt stöd till regionala kulturarvskonsulenter.
Det skulle öppna för ett nödvändigt stöd till regionala kulturarvskonsulenter.
Utredningen kritiseras på avgörande punkter av tunga remissinstanser som Kulturrådet, Kungliga biblioteket, Riksarkivet, Sveriges Museer och Riksantikvarieämbetet. Kulturrådet, som är den myndighet som fördelar anslagen till regionerna, motsätter sig bland annat förslaget till en ny lag om samverkan inom kulturområdet.
Det gör även Ideell kulturallians, där Sveriges hembygdsförbund ingår. Sveriges hembygsförbund är också kritiska till att kommunerna ska inkluderas i modellen, så som förslaget är utformat. ”Hembygdsrörelsen är till sin karaktär en ruralt förankrad verksamhet och vi kan inte se att mindre kommuner i praktiken kommer att ges möjlighet att ingå i modellen. Vi anser i likhet med Ideell Kulturallians att det bör skapas en modell som ger förutsättningar för samtliga kommuner att medverka”, skriver man.
Sveriges hembygdsförbund motsätter sig förslaget att avskaffa ordningen med kulturplaner och ersätta dem med kultursamverkansplaner. Detta eftersom man anser att kulturplanerna är viktiga för att synliggöra och säkerställa det ideella kulturarvsarbetets roll i regionerna.
Därtill pekar man på bristande behandling av arkivområdet i utredningstexterna, vilket kan få negativa konsekvenser för bevarandet och utvecklingen av enskilda arkiv och de regionala arkiven. På denna punkt hänvisar man till yttranden från såväl Länsmuseernas samarbetsråds gällande vikten av museiverksamhet och museernas kulturmiljöarbete och till Svenska arkivförbundets yttrande gällande enskilda arkiv.
”Till sist måste vi påvisa nödvändigheten av ett återställande av den årliga uppräkningen av anslaget som en absolut nödvändighet för modellen i dess nuvarande utformning. Kultursamverkansmodellen är i dag underfinansierad, inte minst om man ser till de regionala museerna och arkivinstitutionerna”, konstaterar Sveriges hembygdsförbund. Läs hela yttrandet här.
Kultursamverkansmodellen, som sedan 2011 anger fördelningen av statliga medel till regional kulturverksamhet, är under utredning. Tiden för remissyttrande går ut den 27 mars.
I den nya modellen föreslås kommunerna få större inflytande över kulturmedlen. Det är positivt, menar Anna Livion Ingvarsson, verksamhetschef vid Ideell kulturallians som representerar det civila samhällets organisationer inom kulturområdet. Samtidigt ser civilsamhällets roll ut att försvagas, konstaterar hon.
– Tar man del av de konkreta förslagen på hur det ska gå till är vi däremot inte säkra på att det verkligen leder till en decentralisering.
Risken är att förändringarna enbart gynnar de kommuner där kulturen redan har ett starkt fäste.
– I praktiken får kulturstarka kommuner chans att ta större plats och ha ett större ansvar i kultursamverkansmodellen. Andra, mindre kommuner utan den sortens resurser får inte samma handlingsutrymme.
Just dessa kommuner med tillhörande ideella föreningar kan dock vara av särskild vikt för kulturutvecklingen.
– Små kommuner i till exempelvis glesbygd saknar ofta kulturinstitutioner. Där spelar den ideella sektorn en särskild viktig roll för att man ska kunna samlas kring kulturen.
För att förstå hur utredningen är tänkt att genomföras i praktiken bör man titta på detaljerna i förslaget, menar Anna Livion Ingvarsson.
– I den nuvarande förordningen står att samråd ska ske med ”det civila samhället och professionella kulturskapare”. Men i den föreslagna lagtexten står istället ”det fria kulturlivet och professionella kulturskapare”. Begreppet ”det civila samhället” är borta.
Enligt författningskommentarerna ska civilsamhället i stället rymmas i begreppet ”det fria kulturlivet” tillsammans med verksamhet som drivs på kommersiell grund. Och i den här sortens utredningar spelar som bekant benämningar en betydande roll.
– Det kommer att bli osäkert vad man menar. Det innebär att civilsamhällets ställning i Kultursamverkansmodellen försvagas.
Enligt Ideell Kulturallians visar utredningen på bra ambitioner för utveckling – som dessvärre inte följs upp.
– Förslagen till förändring är inte genomarbetade och konsekvenserna är inte analyserade. Det riskerar att leda till att modellen blir fragmentiserad, svår att överblicka och på sikt förlorar sin roll.
Det kommer att bli osäkert vad man menar. Det innebär att civilsamhällets ställning i Kultursamverkansmodellen försvagas.
För hembygdsrörelsen är en viktig fråga det stöd som ges till regional konsulentverksamhet. Till de sju kulturområden de statliga kulturpolitiska medlen ska stödja hör museiverksamhet och museernas kulturmiljöarbete samt främjande av hemslöjd. Hemslöjdskonsulenter på regionnivå finansieras därigenom via kultursamverkansmodellen, men inte hembygds- eller kuturarvskonsulenter.
Jennie Fornedal är sedan 2008 hembygdskonsulent anställd av Södermanlands hembygdsförbund. På frågan om hur hon trivs med sitt jobb svarar hon med ett ord.
– Jättebra.
Att Kultursamverkansmodellen inte har några medel riktade mot hembygdskonsulenter har för Jennie Fornedal och Södermanlands hembygdsförbund högst konkret innebörd.
– Man har inte samma ekonomiska trygghet.
Varje år söker förbundet organisationsbidrag från regionen.
– Händer det något i regionen som gör att pengarna inte finns, då är det uppsägningstid på mig. Vi får beslutet precis innan jul.
Jennie Fornedal har reagerat på att Kultursamverkansmodellen har så pass lite fokus på civilsamhället.
– Det har fullständigt osynliggjorts. Man säger vid någon punkt att man ”samarbetar med andra parter”, men civilsamhället nämns inte. Samtidigt ser vi att regionen inte kan genomföra sin kulturplan utan hjälp från civilsamhället.
För många som jobbar ideellt blir kulturplanen något väldigt abstrakt, tror Jennie Forndedal.
– Vi har svårt att förstå på vilket sätt den rör oss. Det skulle innebära en ökad trygghet att veta att tjänsten som hembygdskonsulent ska finnas i varje region.
FAKTA: Om kultursamverkansmodellen
Kultursamverkansmodellen 2011 och innebär ett system för fördelning av statliga medel från Kulturrådet till regionerna, som i sin tur fördelar dem vidare till regionala kulturverksamheter.
2024 kommer totalt cirka 1,5 miljarder kronor fördelas till de 20 regioner som numera ingår i modellen. Årets ökning av anslaget är därmed det lägsta sedan modellen infördes.
2022 fick Mats Svegfors, tidigare vd för Sveriges radio, regeringens uppdrag att utreda Kultursamverkansmodellen. Remissyttranden kring denna utredning ska inkomma senast 27 mars 2024. Utredningen i sin helhet, Kultursamhället – utvecklad samverkan mellan stat, region och kommun SOU 2023:58, finns att ta del av här.
Remissyttranden kring utredningen ska inkomma senast 27 mars 2024.
Anna Livion Ingvarsson. Foto: Ideell Kulturallians
Sveriges hembygdsförbund har 2 060 medlemsföreningar, med sammanlagt nära 400 000 medlemmar. Varje år samlar riksförbundet in statistik om föreningarnas verksamsamhet. När verksamhetsåret 2023 summeras framkommer bland annat att:
Sveriges hembygdsföreningar sammanlagt arrangerade 28 000 aktiviteter och evenemang öppna för allmänheten. Det är en siffra nästan i nivå med åren före pandemin, då antalet låg strax över 30 000 per år.
Totalt 3,5 miljoner besökare tog del av föreningarnas verksamhet under 2023.
4 800 aktiviteter riktades särskilt till barn och ungdomar, med totalt 235 000 deltagare.
Medlemmarna lade totalt 3,1 miljoner timmar på ideellt arbete inom föreningarnas verksamhet.
Sett över tid tappar hembygdsrörelsen medlemmar. På 20 år har föreningarna förlorat 50 000 medlemmar. Det är en negativ trend som på sikt kan få konsekvenser för det lokala kulturarvet, säger Jan Nordwall, generalsekreterare för Sveriges hembygdsförbund.
– Om den negativa trenden fortsätter hotas på sikt det gemensamma minnet för många människor. Kunskap om vanligt folks historia riskerar helt enkelt att försvinna utan en aktiv hembygdsrörelse.
Samtidigt finns ett starkt intresse för det lokala. Antalet föreningar som är medlemmar i Sveriges hembygdsförbund har på 20 år ökat med 165 stycken. I en undersökning Novus genomförde på uppdrag av Sveriges hembygdsförbund år 2022 uppgav nio av tio att det är viktigt att engagera sig i det som händer på platsen där man bor. Sju av tio sade sig kunna tänka sig engagera sig i arbete med lokalt kulturarv.
– Det här visar på att kulturarvet är en angelägenhet som gäller hela samhället, säger Jan Nordwall.
Mer om statistiken
58 procent av Sveriges hembygdsförbunds 2 060 medlemsföreningar inkom med svar för verksamhetsåret 2023. Siffrorna ovan redovisas som uppräknade värden.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
