Johan Falk är konsult, föreläsare och utbildare inom AI och dess påverkan på samhället. Han pekar på tre sätt att ta hjälp av AI vid möten.
– Det första gäller innan mötet. Då kan du helt enkelt fråga AI: ”Hur ska jag göra för att ett långt möte med många talare ska bli mindre spretigt och mer välstrukturerat?”
På den här frågan, eller prompten, som en instruktion till ett AI-verktyg kallas, svarar den kostnadsfria AI:n Chatgpt.com:
”För att ett långt möte med många talare ska kännas mer strukturerat och mindre spretigt, handlar det om att skapa tydliga ramar, ha ett starkt ledarskap och använda tekniker som håller både talarna och deltagarna engagerade. Här är några konkreta tips för att göra mötet mer fokuserat och effektivt:
1. Tydlig agenda och tidsramar
Förbered en detaljerad agenda: Skicka ut en tydlig agenda i förväg där alla talare och deras ämnen framgår. Gör agendan så konkret som möjligt, gärna med tidsramar för varje talare. På så sätt vet alla exakt när det är deras tur att tala och hur länge de har på sig.
Håll strikt på tiderna: Ett av de största hoten mot ett spretigt möte är att talare överskrider sina tidsramar. Utnyttja en moderator eller mötesledare som aktivt håller koll på tiden och ser till att talarna håller sig inom sina begränsningar. Använd gärna en synlig timer för att skapa medvetenhet om tiden.”
AI tipsar även om att dela in mötet i block och att använda sig av sammanfattningar. Sammanlagt listas tio detaljerade tips.
Det går också att använda sig av AI under mötet. Genom att spela in mötet på till exempel en telefon kan man sedan låta AI transkribera ljudfilen och sammanfatta det som sagts.
– Då får man en tydlig text som presenterar vilka frågor som avhandlats, vad man kom fram till, vad som ska uträttas och vem som ska göra vad.
Ett tredje sätt att använda AI vid möten är efteråt. Det vill säga, när du ser ner i dina korthuggna, osammanhängande anteckningar och inte riktigt minns vad du menade.
– Om du ger en anteckningarna till en chattbot och ber den strukturera upp dem får du ett bra utkast tillbaka. AI har förstås inte koll på alla sorters sammanhang men är väldigt bra på att gissa.
– Man ska dock inte se den AI-genererade texten som en färdig produkt, utan ett steg på vägen, understryker Johan Falk.
När det gäller stora mängder insamlat material, till exempel i produktionen av en hembygdsbok, kan AI också vara till stor hjälp. Tjänsten Notebook LM från Google gör det möjligt att ladda upp ljudfiler, till exempel intervjumaterial. Det går även att länka till passande Youtube-videor eller dokument.
– Därefter kan du ställa frågor till det uppladdade materialet, förklarar Johan Falk. Eller få en sammanfattning.
Det går också att be AI om förslag till disposition för en bok, grundat på samma material.
– Man kan även be AI att anpassa texten för en viss målgrupp. Till exempel mellanstadieelever som vill lära sig mer om sin hembygd.
Vilka fallgropar finns då för föreningar vad gäller AI? Ett ord: medlemsregister.
– För privatpersoner finns det inga begränsningar i den frågan vad gäller AI. Men GDPR-lagen tillåter inte att organisationer sprider personuppgifter, påminner Johan Falk.
Tips! Söker du länkar till AI-tjänster eller fler tankar och perspektiv på AI? Kika i länklistan på Johan Falks hemsida Falkai.org.
Gratis AI har ofta begränsningar, eller använder sig av lite äldre teknik. Men den finns tillgänglig utan kostnad på exempelvis Chatgpt.com. Och när du vill förbättra en ansökan, debattartikel eller ett remissvar kan gratis AI-verktyg vara till stor hjälp.
– Till exempel kan man fråga ”Hur kan den här texten bli bättre?”. Då får du generell återkoppling, förklarar Johan Falk, föreläsare, konsult och författare till boken ”AI för nybörjare 2.0”.
När vi matar in en bidragsansökan för restaurering av en hembygdsgård, får Chatgpt.com en mängd idéer. Texten stolpas upp ytterligare och får nya, tydligare avsnitt – exempelvis ”Mål och vision”, ”Arbetsmetoder” och ”Förväntat resultat”.
Chatgpt.com föreslår också en planerad utvärdering efter projektets avslutande:
”Efter det andra året kommer projektet att dokumenteras och utvärderas, och vi kommer att samla de erfarenheter och lärdomar som dragits för att förmedla kunskap till andra kulturarvsprojekt i Smurfbyn (fingerat namn)”.
Chattbotten har även en idé om ett slagkraftigt tillägg i ansökans avslutande del:
”Detta projekt är en investering i både byggnadens framtid och i den lokala gemenskapens förståelse för och engagemang i kulturarv och hållbar renovering.”
Johan Falk påminner om att man ofta har att vinna på att testa att ställa många olika sorters frågor till AI. Och att ge AI en chans, även om du testat det förr utan att imponeras.
– AI i dag är något helt annat än vad det var för bara ett år sedan.
Genom AI:s intåg kan alltså fler få hjälp att uttrycka sig korrekt, och konkurrera utifrån mer likvärdiga förutsättningar. Eller? Frågar du Johan Falk är det ett tveeggat svärd.
– Det finns absolut demokratiska aspekter av AI. Men artificiell intelligens riskerar också att skapa klyftor. För om 70 procent av befolkningen blir skickliga på att använda AI men resterande 30 procent inte blir det, då ökar ojämlikheten grupperna emellan.
Samma sak gäller internationellt, menar han.
– Utvecklingen av AI gör att färre personer kan få allt mer inflytande, eftersom man får möjlighet att automatisera processer. Även de som skapar AI-modeller får väldigt mycket makt. säga att förr i tiden fanns det inte datorer som kunde tänka. Då var det bara vi människor som kunde det, säger Johan Falk.
Vårda era samlingar och kulturarvsskatter. Det är uppmaningen när Kulturarv Östergötland utbildar i föremålsvård i form av städning av magasin och utställningar. Anna Djuvfelt och Joanna Thompson vid Östergötlands museum håller i utbildningen, där de bland annat visar sina städväskor och delar med sig av kunskaper och tips.
Berätta! Vad lär ni ut? – Vi fick frågan för ungefär ett år sedan om vi ville göra något på temat föremålsvård under 2024 tillsammans med Kulturarv Östergötland och tänkte att vi skulle slå ett slag för städning. Får man till en bra och hållbar städrutin i rummet så är det en stor del av den förebyggande vården av samlingen och byggnaden om utställningen är i en kulturhistorisk miljö. Det förlänger samlingens livslängd och minskar behovet av aktiva insatser på föremål.
– En väl utförd städning är samtidigt en skadedjurskontroll, inventering och tillståndsbedömning av samlingen och till viss del även besiktning av byggnaden. Vi vill värdera upp städningen av miljön så kursen fokuserar på detta snarare än rengöring av själva föremålen. Det är en lättsam kurs och vi vill uppmuntra och stötta andra som värnar om att vårda kulturarv.
Vad innehåller era städväskor? – Vad bra att du ställer den här frågan! Kursen är nämligen upplagd kring våra städväskor. Allt kommer vi inte avslöja nu, men det är viktigt att anpassa väskan till den miljö som ska städas. Finns det el? Finns det vatten? Våra städväskor innehåller en hel del som är till för att skydda oss som städar, handskar, munskydd, plåster med mera. Vi har alltid med arkivbeständig penna, papper, fyndpåsar, hängetiketter, tumstock, ficklampa/pannlampa, en liten burk. Sist men inte minst en Insektsnyckel för att enkelt kunna identifiera skadedjur.
Vilka insekter ska man se upp med? – Att hitta döda insekter under städning är inte ovanligt. Lär dig att känna igen de insekter som kan orsaka skada på föremål; ängrar, mal, boklus, husbock, med flera. Hittar du någon av dessa bör du placera ut klisterfällor, och angripna föremål bör saneras.
En väl utförd städning är samtidigt en skadedjurskontroll, inventering och tillståndsbedömning av samlingen.
Hur ska man tänka när man städar sina magasin och i sina utställningar? – Tänk efter före! Innan du sätter igång, tänk igenom vilka ytor som ska städas och vilken utrustning som behövs. Behöver ni använda stege? Behöver något flyttas för att man ska komma åt ordentligt med till exempel dammsugare? I så fall behöver ni kanske vara flera som hjälps åt. Planera alla moment och fördela uppgifter.
– Utför städningen enligt principen ”uppifrån och ned”, det vill säga, börja med att städa av ytor högt upp och arbeta dig nedåt i rummen. På så sätt riskerar du inte att borsta ned damm och smuts på ytor du redan rengjort.
Vad ska man titta efter? – Lägg märkte till var det är smutsigt. Att det blir lite lortigt där besökare och personal rör sig är naturligt, men lär dig att vara vaksam och notera sådant som avviker från det förväntade. Fuktfläckar kan vara tecken på läckage som behöver åtgärdas. Djurspillning visar att lokalen haft oönskat besök. Sätt ut fällor och försök att identifiera var djur kan ta sig in.
– Det är en god idé att upprätta en städlogg, där alla noterade avvikelser och utförda åtgärder antecknas. På så sätt kan man lättare följa upp om problem kvarstår, tillkommer eller försvinner. Foton är bra hjälpmedel.
Vad är det svåraste att hålla efter? – Utställningar och/eller samlingar i gamla, otäta hus. Detta är ofta fallet för hembygdsgårdar, herrgårdsmuseer, bruksmiljöer etcetera. I otäta byggnader med självdrag blir det snabbare dammigt och smutsigt. Dessa miljöer har ofta ett ojämnt och fuktigt inneklimat och det är svårare att förebygga sådant som läckage, skadedjur och mögel.
Och vad är det viktigaste att tänka på? – Hitta en balans mellan att passa på när ni ändå är i en miljö och att avstå. Varje städning, precis som all hantering, är en risk och det bör den som städar vara medveten om. Till exempel om du flyttar undan möbler och föremål för att komma åt att ta bort flugor och fluglort i ett fönster så kan det vara lika bra att passa på att putsa fönstret. Nästa städning bör det räcka att peta bort nya flugor med en pensel utan att flytta något.
Varje städning, precis som all hantering, är en risk och det bör den som städar vara medveten om.
Finns det något man helt ska undvika? Rengöringsmedel, metoder? – Var försiktig när du dammsuger och moppar nära utställda möbler och andra större föremål. Det kan vara lätt att orsaka stöt- och fuktskador. Håll koll på slang och sladd.
– Var extra varsam med fanerade möbler och möbler med intarsia. Det är lätt att fastna med till exempel en dammvippa och råka dra av träflisor.
– Var försiktig när du använder vatten vid städning. Spill från mopphinkar och blöta trasor kan orsaka fläckar och skador på föremål.
– Var försiktig med olika rengöringsmedel. Använd exempelvis inte såpa på linoleumgolv, eftersom det löser upp linoljan i golvet.
– Använd inte färgglada dammvippor, borstar eller trasor det riskerar att färga av sig.
– Spreja aldrig fönsterputs direkt på fönstret. Applicera i stället på trasa eller papper.
– Lämna inte dammsugarpåsen i dammsugaren, det är en perfekt miljö för skadedjur. Ta ur påsen och lägg den i en försluten plastpåse om den ska användas nästa gång.
– Lämna inte smutsigt städmaterial, se till att allt är rent till nästa städning.
Hur ofta ska man städa sina magasin och utställningar? – Det beror på besöksflödet. Utställningar kräver frekvent städning, särskilt publikdragande utställningar som besöks av många människor. När du planerar en utställning är det alltid bra att tidigt fundera över vem som ska städa den och hur ofta.
– Många museer har helt stängt för besökare under vinterhalvåret. I dessa fall är det klokt att genomföra en större städning vid säsongsslut respektive säsongsöppning, och under besökssäsongen utföra regelbunden ”enklare” städning. Tänk förebyggande! Dörrmattor fångar exempelvis upp en massa smuts och grus som kan skada golv och föremål i kulturhistoriska miljöer och de kan användas under säsong eller vid enskilda dagar med många besökare. Dammsug eller sopa trappa och hall ofta för att inte behöva göra det lika ofta inne i utställningen. Täck med lakan vid säsongsslut.
– Föremålsmagasin har som regel ett ganska litet antal personer som rör sig i lokalerna och blir därmed inte lika snabbt smutsiga som utställningar. Det är dock viktigt att det ändå finns rutiner för regelbunden städning för att i ett tidigt skede kunna upptäcka eventuella problem med skadedjur, mögel, fuktskador med mera.
500 miljoner kronor. Så mycket mindre satsar staten på folkbildning årligen, till följd av regeringens beslut att skära ner statsanslaget till studieförbund med en tredjedel. Sänkningen införs successivt över tre år. Redan nu är konsekvenserna allvarliga för verksamheten i landets studieförbund.
– Varje studieförbund fattar sina beslut utifrån sin organisation och sina behov, men alla rapporterar om verksamhet som upprör, personal som får sluta och kontor och lokaler som stänger. Fullt ut kommer vi inte kunna överblicka effekterna förrän i efterhand, men det är drastiska förändringar.
Så sammanfattar David Samuelsson, generalsekreterare för branschorganisationen Studieförbunden, läget för de nio medlemsförbunden.
Vad gör ni från Studieförbundens sida i detta skede? – För oss handlar det dels om att visa på de stora negativa effekterna av nedskärningarna. Men också att visa på det värde och den stora betydelse studieförbundens verksamhet har för medborgarna. Alla politiker och beslutsfattare har inte en självklar koppling till studieförbund och folkbildning, vi jobbar med direkt kontakt och dialog riktat mot ledamöter i riksdagens kulturutskott. Vi har kontakt med alla partier, främst de som står bakom den nedskärningspolitik som förs i dag.
Vi har kontakt med alla partier, främst de som står bakom den nedskärningspolitik som förs i dag.
I Vadstena stängde nyligen en vävstuga som varit i bruk i 30 år. En konsekvens av att Studieförbundet Vuxenskolan Östergötland inte längre har råd att subventionera lokalhyran, avdelningschef Jörgen Rosin.
Men de stora nedskärningarna sker inom musikverksamheten. 200 band har blivit 20.
– Vi har fått lägga ner flera stora musikhus i Östergötland eftersom det bara inte har gått att hålla dem öppna. I andra fall har vi minskat verksamheten. Vi hade nästan 200 band inskrivna hos oss, nu är det ett 20-tal.
Vad har hänt med de övriga 180? – Vi har försökt slussa vidare till andra studieförbund, men det är väldigt svårt. Det är ju inte bara vi som drabbas av nedskärningar, det är alla. Det här är jättesorgligt. Den här kulturen är jätteviktig. När man är tonåring och går i skolan, vem har då råd att både köpa instrument och hyra lokaler? Det finns ingen annan arena de kan söka sig till. Det har varit studieförbunden som stått för infrastrukturen för morgondagens Winnerbäck. Nu kan vi inte stötta upp i den omfattning vi gjort tidigare.
I statsbudgeten är 500 miljoner kronor en liten summa. Men på lokal nivå och inte minst för unga gör pengarna stor skillnad, säger Jörgen Rosin.
– Vad ska de här ungdomarna som inte har några lokaler längre göra? Det är personer som mår bra av att uttrycka sig i kulturella sammanhang, nu slås allt det undan. Jag tycker det är för jävligt rent ut sagt.
De sänkta statsanslaget är ett problem. Men det finns fler, konstaterar Jörgen Rosin. I Östergötland har kommunerna under lång tid minskat sitt stöd, och inte heller regionen har räknat upp anslagen i takt med kostnadsökningar.
För viss studieverksamhet har också förutsättningarna förändrats genom nya direktiv från Folkbildningsrådet som ställer krav på progression. För någon som exempelvis vävt eller spelat musik en längre tid är det svårt att hävda den typen av utveckling. Då karaktäriseras verksamheten i stället som utövande, och är inte stödberättigad.
– Som vi ser det utvecklas du alltid när du spelar musik, väver eller gör något annat bildande i grupp, men det godkänner inte Folkbildningsrådets kriterier för studiecirklar.
När man är tonåring och går i skolan, vem har då råd att både köpa instrument och hyra lokaler?
Regeringens motiverar sänkningen med att de 500 miljonerna flyttas till satsningar inom folkhögskola och yrkesutbildningar. Studieförbundens generalsekreterare David Samuelsson menar att det är fel att ställa de två mot varandra.
– Det är naturligtvis viktigt med yrkesutbildningar. Men det är väldigt fattigt och farligt att ställa fri bildningsverksamhet, kultur och den friare folkbildningen mot yrkesutbildning. Börjar man föra ett sådant resonemang kan vi fråga oss vilka utbildningar och verksamheter som är i farozonen nästa gång. Får du jobb av att gå på operan? Av att besöka ett bibliotek? Det är ett sluttande plan när man börjar mäta allting med att det ska ge jobb. Fri bildning har ett stort värde för människor och för samhället. Jobb är jätteviktigt, men det finns fler värden än så.
Det är inte bara staten som minskar sina anslag. Det finns kommuner som sticker ut och som i sina budgetar för 2025 skjuter till extra medel för att möta de minskade statsanslagen, men de är få. Den övergripande bilden är att även kommuner och regioner minskar sitt stöd. Kommunernas anslag till studieförbund ligger i dag på omkring en tredjedel av vad det var tidigt 2000-tal, enligt branschorganisationen Studieförbundens beräkningar.
Två studieförbund har i närtid lagt ner eller aviserat sin nedläggning. Dels Kulturens bildningsverksamhet, dels Ibn Rushd Studieförbund. Det är inte avhängigt de aktuella nedskärningarna utan har flera orsaker, säger Studieförbundens David Samuelsson. Men resursbrist spelar in.
– Ekonomi och kapacitet i organisationen är en faktor i båda fallen. Innan nedskärningarna aviserades har vi haft en period av kraftigt ökat kvalitetsarbete för studieförbundens del. Det är viktigt, men det är något som drar kostnader. En viss del av kostnaden är fast, och den är svårast att bära för de minsta. Det är ingen slump att det är de två minsta studieförbunden som inte klarar sig.
FAKTA. Så slår nedskärningar mot studieförbunden
Studieförbunden samlar nio (snart åtta) studieförbund med drygt 350 medlems- och samverkansorganisationer. År 2022 hade man över 100 000 studiecirklar och mer än 175 000 kulturprogram per år.
Studieförbunden har olika inriktning och profil men alla är idéburna och utan vinstintresse.
Branschorganisationen Studieförbunden har tagit fram Nedskärningskartan som visar hur neddragningarna på studieförbunden slår runt om i landet.
Arkivens dag är en årlig nationell temadag som sedan 1998 arrangeras den andra lördagen i november. Syftet är att skapa förståelse, intresse och engagemang för den del av vårt gemensamma kulturarv som ryms i medlemsorganisationernas arkivsamlingar. Initiativet är ett samarbetsprojekt mellan olika typer av arkivinstitutioner som Riksarkivet, landsarkiven, näringslivsarkiv och andra privata arkiv.
Att besöka och forska i svenska arkiv är gratis. På Arkivens dag äger många aktiviteter rum där historien kommer till liv. I Gislaved uppmärksammas den finska arbetskraftsinvandringen efter andra världskriget, Arkivcentrum Dalarna visar historien om den organiserade fritidens framväxt under, i Nora ställs frågan ”Hundra år av fri tid – vad har vi gjort?”. I Umeå firas det en hel vecka med bland annat ett synliggörande samtal om hemmafruepoken mellan Maj-trilogins författare Kristina Sandberg och konstnären Sven Teglund under rubriken ”(Best of) Hemmafru”.
På Arkivensdag.nu finns information för arrangemang i hela landet.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
