– Nu måste regeringen kliva in och rädda denna unika kulturmiljö! säger Birgitta Johansen, chef för Örebro läns museum.
Vid Järle kvarn illustreras svensk järnframställning från 1200-talet och framåt. Området är klassat som naturreservat för att bevara både unika natur- och kulturvärden. Det ägs av Naturvårdsverket, som vill riva kvarndammen för att fisk ska kunna vandra uppströms i Järleån.
Hembygdsrörelsen och rad andra föreningar, företagare och privatpersoner är mycket kritiska till detta. Den juridiska striden om kvarnen har pågått sedan år 2020. Sommaren 2023 gav mark- och miljööverdomstolen klartecken till Naturvårdsverkets och länsstyrelsens planer vid Järle kvarn. Hembygdsföreningen Noraskog, Örebro läns hembygdsförbund, Nora kommun och flera andra överklagade beslutet till Högsta Domstolen, HD.
– Det dröjde så länge med besked från HD att vi började hysa förhoppningar om att till slut få rätt. Särskilt med tanke på diskussionen i Sverige kring säkerhetsfrågor, att skydda dammar och att trygga tillgången till framtida elproduktion, säger Eva Järliden som är ordförande i Noraskogs hembygdsförening.
Det dröjde så länge med besked från HD att vi började hysa förhoppningar om att till slut få rätt.
Nu har Högsta Domstolen beslutat att inte lämna prövningstillstånd. Mark- och miljööverdomstolens beslut om att tillåta en rivning av dammen ligger därmed fast.
– Vi är mycket besvikna och oroliga, säger Eva Järliden.
Det produceras i dag ingen el vid Järle kvarn. Enligt Naturvårdsverket påverkar kvarndammen djurlivet negativt. ”Provfisken och inventeringar visar att Järleån i dag inte har förutsättningar för långsiktigt, livskraftiga bestånd av strömlevande fisk och musslor”, skriver Naturvårdsverket bland annat. ”Vi måste därför vidta åtgärder för att skydda de arter och livsmiljöer som ska bevaras och skyddas”.
Dammluckorna ska tas bort för att återskapa en fors där luckorna har suttit. Bron över dammen ska renoveras och kvarnbyggnaden får vara kvar, förklarar Naturvårdsverket.
Birgitta Johansen, chef för Örebros läns museum, är besviken efter Högsta Domstolens besked.
– Naturvårdsverket hänvisar till EU-direktiv, men inget annat land tolkar reglerna så hysteriskt så man gör i Sverige. Man verkar vilja bygga vattenvägar och riva dammar överallt, så att det ska se ut som det gjorde innan det ens fanns några människor här, säger Birgitta Johansen.
– Så klart finns det plats för undantag, och ett sådant borde vara Järle kvarn. Här är det kulturmiljöer som funnits i tusen år som ska förstöras.
Så klart finns det plats för undantag, och ett sådant borde vara Järle kvarn.
Birgitta Johansen tycker att det är hög tid för regeringen att gripa in och skydda dammen vid Järle kvarn.
– Det kan regeringen göra eftersom det handlar om en statlig egendom som behöver skyddas. Naturvårdsverket ska inte kunna agera hur som helst, säger hon.
Trots HD:s beslut har gruppen av motståndare till en rivning av kvarndammen ännu inte helt gett upp, förklarar Eva Järliden från Noraskogs hembygdsförening.
– Vi undersöker olika möjligheter, för vi vill ju verkligen behålla dammen säger hon.
Läs mer. Sveriges hembygdsförbunds samlade material om Järle kvarn och konflikten kring kulturmiljön finns att ta del av på http://Hembygd.se/shf/jarle-kvarn.
Vad gör vi när långvarig friktion i föreningen eskalerar till ett storbråk? Eller när en medlem missar sina åtaganden, gång på gång?
Konflikter förekommer i alla sorters samarbeten. Men i en ideell organisation är det extra viktigt att ha tydliga gemensamma regler, menar Tamara Mašković Wängborg, specialist på konflikthantering och grundare av Medlingscentrum.
– Det kan handla om hur man tar hand om gemensamma ytor, hur möten går till eller rutiner kring den gemensamma mejlkommunikationen. Har vi tydliga spelregler kring allt som kan väcka irritation minskar vi risken för socialt skav.
Det gemensamma regelverket kan man jobba fram tillsammans i föreningen – till exempel under en temadag.
– Man kan jobba i smågrupper där alla får jobba fram förslag. Reglerna får gärna hänga på väggen, utskrivna och inramade.
Anders Unger är organisationspsykolog och fristående specialist på medling och konflikthantering. Han vill poängtera skillnaderna mellan de sociala strukturerna i föreningslivet i förhållande till de i arbetslivet.
– Vi går in i föreningen med våra egna drivkrafter och eftersom vi inte är avlönade finns det inte samma formella skydd som på en arbetsplats.
Som privatperson med ett personligt engagemang blir man också mer sårbar.
– När något går fel eller om man inte blir förstådd, kan det därför kännas mycket hårdare än i andra sammanhang.
Konfliktscenario 1: När någon inte gör det den lovat Det har nyss blivit vinter och vid föreningens förra möte tog medlemmen X på sig att sanda framför hembygdsgården. Vid dagens möte har sysslan fortsatt inte utförts, och X syns inte till. Föreningens kassör faller på en isfläck. Visst var det såhär förra året också? muttrar någon medan ordförande börjar sanda. Mötet försenas.
Att fördela arbetsuppgifter är en självklar del i föreningslivet, men leder ofta till irritation – om jobbet inte utförs. Hur löser man det – utan att gå in i konflikt?
– Man kan bestämma en deadline för varje sak som ska göras, säger Tamara Mašković Wängborg. Vid nästkommande möte följer man sen upp och ser vad som uträttats och inte.
– Märker man att arbetet som ska utföras av någon anledning har varit knivigare än väntat behöver ordförande se hur man kan underlätta att det blir av.
Men om ej utfört arbete alltför ofta faller på ordförandens lott kan det lätt bli ett problem, menar Anders Unger.
– Ordförande ska aldrig ta allt ansvar på egen hand, för då blir man lätt väldigt ensam.
Om medlemmarna inte håller vad de lovat är det också viktigt att man håller sig till sakfrågan när man adresserar problemet.
– ”Go hard on problems and soft on people” brukar man säga inom intressebaserad medling, förklarar Andes Unger. Istället för att skuldbelägga kan man vara tydlig: ”Det här var vad vi kom överens om – varför har det avtalet inte hållits?” Man kan också bjuda in personen till en lösning av problemet – ”Vad ska vi göra nu?”.
I den här sortens samtal är det extra viktigt att alla parter lyssnar på varann och talar i jag-perspektiv.
– Man ska undvika anklagelser som ”Du är alltid slarvig” eller ”Man kan inte lita på dig”.
Värderande uttryck blir lätt generaliserande och gör att den andra personen hamnar i försvarsställning.
Konfliktscenario 2: Personlig hygien En i övrigt mycket omtyckt person har fått svårt att sköta sin personliga hygien. Vad kan man göra, funderar en annan medlem, förutom att öppna ett fönster på glänt?
– Samtal om personlig hygien är svåra, fastslår Tamara Mašković Wängborg.
– Därför bör man möta upp personen på ett fint sätt, och höra efter hur det står till. Kanske kan man visa sig behjälplig på något vis?
Anders Unger påminner om att man ska vara tydlig med att markera sin välmening.
– Ibland kan man också behöva fråga sig: är det här verkligen ett problem, på riktigt? När det kommer till att vara välvårdad eller snygg har vi förstås olika normer. Är det av välvilja jag säger till, eller för att jag själv vill att saker ska vara på ett visst sätt?
Känsliga frågor kräver ett modigt ledarskap, menar Tamara Mašković Wängborg.
– När det handlar om förutsättningar för att samarbetet i en förening ska fungera är det viktigt att våga prata, även när det är jobbigt. För att det inte ska låta som anklagelser kan man inleda med orden ”Jag märker att…”
Konfliktscenario 3: Styrelseledamöter i skilsmässa Styrelseledamot A och styrelseledamot B ligger i gemensam skilsmässa. Situationen färgar av sig på föreningens arbete i form av gliringar, verbala attacker och allmänt dålig stämning. Vad gör man? undrar styrelseledamot C, som inte vill ta parti i den pågående konflikten.
– I en sådan här situation behöver man prata med båda parter och vara både rak och öppen. Till exempel kan man säga: ”Jag förstår att det är en tuff tid för er båda. Hur påverkar det här er möjlighet att samarbeta i föreningen?” föreslår Anders Unger.
Det är av yttersta vikt att man är tydlig med att gruppen inte vill ta parti, utan skapa en funktionell arbetsmiljö för alla.
– Det kan vara bra att ha en tredje part, någon från styrelsen eller en annan betrodd person, som hjälper till att medla, säger Anders Unger.
Att ha enskilda samtal med de två parterna kan vara en god idé, menar Tamara Mašković Wängborg.
– Man kan visa förståelse och samtidigt vara tydlig med att privata konflikter inte får påverka föreningslivet.
Inom en organisation eller förening bör man däremot inte vara rädd för konflikt, fortsätter hon.
– Paradoxalt nog finns det en otrolig potential i samarbetsutmaningar. En viss friktion är helt naturlig, när det gäller engagerade människor.
– Tillåts man drabba samman på ett hälsosamt sätt kan det leda till att man öppnar upp för fler och nya perspektiv.
– Fisket har alltid varit en viktig del av vår kultur som vi måste minnas, bevara och utveckla, säger Thommy Edlund från Helgums hembygdsförening.
Han ingår i Hembygd Norr, ett nätverk för ordföranden i hembygdsföreningar i Norrland. Förslaget från regeringen till omprövning av vattenkraftverkens miljötillstånd har diskuterats livligt i gruppen på senare tid.
– Vårt perspektiv är att man ska följa EU-direktiven, som lägger stor vikt vid fria vandringsvägar för levande organismer, säger Thommy Edlund.
– Det här är en inriktning som gett oss inom hembygdsrörelsen i Norrland nytt hopp. Vi ser att det har resulterat i nya initiativ för att främja fisket i våra vattendrag.
– Men med regeringens linje riskerar vi att gå i annan riktning. Det är i alla fall så vi uppfattar förslaget till omprövning av miljötillstånden för vattenkraften.
Vårt perspektiv är att man ska följa EU-direktiven, som lägger stor vikt vid fria vandringsvägar för levande organismer.
Thommy Edlund är ordförande i Helgums hembygdsförening. Helgum ligger i Sollefteå kommun i Västernorrland, ett av de län i Sverige där vattenkraften är som mest utbyggd.
– Fisket har alltid varit en viktig del av vår kultur och vårt sätt att leva, även om förutsättningarna försämrades när alla kraftverken byggdes i våra älvar i början på 1900-talet.
Vid flera av vattenkraftverken i Thommy Edlunds hemtrakter finns planer på att bygga nya vandringsvägar, så kallade omlöpen, för öring, lax och andra fiskarter.
– Här i Sollefteå kommun finns en bred politisk diskussion kring denna fråga. Det handlar också om att få med sig bolagen som driver kraftverken, säger Thommy Edlund.
– Nu vet vi inte vad som kommer att hända. Om regeringens förslag blir verklighet riskerar en rad planerade vandringsvägar att prioriteras bort av kraftbolagen.
Genom nätverket Hembygd Norr brukar deltagarna träffas på en digital mötesplattform för att diskutera aktuella frågor inom hembygdsrörelsen.
– De som deltar är representanter för hembygdsföreningar från Gästrikland och norrut, upp till Jämtland, Västerbotten och Norrbotten, berättar Thommy Edlund.
– Det är ett stort geografiskt område men vi har upptäckt att vi har mycket gemensamt.
Vattenkraftverken i Norrland är överlag betydligt större än de är i Götaland och Svealand. Därför finns det olika perspektiv inom hembygdsrörelsen på förslagen om förändrade miljöregler för vattenkraften.
– Längs Norrlandsälvarna är det inga kulturmiljöer som riskerar att förstöras som en följd av EU-direktiven, säger Thommy Edlund.
– För oss är det mycket viktigt att få tillbaka fisken till våra älvar, eftersom det gynnar naturturismen, friluftslivet och lokalbefolkningen.
I närheten av Helgum finns en av få fritt strömmande delar av Ångermanälvens, Faxälvens och Fjällsjöälvens vattensystem, och en välkänd plats för fritidsfiskare. Thommy Edlund önskar att många andra vattensystem i Norrland fick utvecklas på ett liknande sätt. En rad vandringsvägar för fisk borde kunna bli verklighet i till exempel Ljungan, Ljusnan, Indalsälven och Ångermanälven, anser han.
– För i de norrländska älvarna har det i alla tider funnits ett livaktigt fiske. Det är helt enkelt en del av vår kultur, säger Thommy Edlund.
– Det är en katastrof för vår kulturhistoria och bygdens framtid, säger Lena Hagström, ordförande i Strömsdals hembygdsvänner.
Kraven på dammägarna att bygga fiskvägar ökar, i takt med att EU:s vattendirektiv i allt högre grad tillämpas i svensk lag. Därför har regeringen nyligen lagt ett förslag på omprövning av vattenkraftens miljötillstånd, med det primära målet att säkerställa elproduktionen. Som Bygd och Natur skrivit kritiserar Sveriges hembygdsförbund regeringsförslaget för att inte värna kulturmiljöer och lokala intressen.
Nivån i vissa vattendrag har sänkts med 1,5 meter.
I sjösystemen, skogarna och myrmarkerna kring samhället Fredriksberg utanför Ludvika har följderna av EU-direktiven redan börjat märkas.
– Ja, i år har nivån i vissa vattendrag här sänkts med 1,5 meter, säger Lena Hagström, ordförande Strömsdals Hembygdsvänner.
Föreningen driver en hembygdsgård på den plats där Strömsdals bruk en gång var verksamt. Medlemmarna ordnar en rad aktiviteter, håller området rent och snyggt, informerar besökarna i text och bild om brukets historia. Strömsdals bruk framställde från och med början av 1700-talet tackjärn till smedjor i Bergslagen.
– I slutet av 1800-talet utvecklades Strömsdal till en bruksort, med järnväg, gjuteri, arbetarkaserner och skolhus, berättar Lena Hagström.
– I dag är Strömsdals bruk en kulturmiljö och ett uppskattat besöksmål.
Närmaste tätorten är Fredriksberg, där det funnits både järnbruk och pappersbruk. I närheten ligger Säfsenområdet, ett av Dalarnas mest populära turistmål för skidåkning, frilufts- och vildmarksliv. Alla dessa verksamheter riskerar nu, liksom flera hembygdsföreningar, att drabbas av kraftigt sänkta nivåer i sjösystemen. Karlskoga Energi som reglerar vattendragen har deklarerat att man inte har råd att rusta upp de små, gamla och olönsamma dammarna i enlighet med miljöreglerna. Därför planeras för rivning av dammluckor vid till exempel sjöarna Hån, Säfssjön, Sågdammen, Tyfors och Strömsdal.
– Dammen i Strömsdal som anlades på 1700-talet riskerar att torrläggas, säger Lena Hagström från Strömdals hembygdsvänner.
– Allt som blir kvar av dammen kommer vara en massa dy och sly.
Lena Hagström och Strömsdals hembygdsvänner har i två år försökt uppmärksamma myndigheter, politiker och andra makthavare på vad ett förändrat regelverk för vattenkraften för med sig. Hon upplever att ingen lyssnat till dessa farhågor.
– Nu är många invånare här irriterade och ganska deprimerade. Det har bildats en särskild förening som protesterar kraftigt mot utvecklingen, säger Lena Hagström.
– Vi planerar härnäst en gemensam skrivelse till länsstyrelsen i Örebro, som är sammankallande myndighet när det gäller vattenregleringarna kring Fredriksberg och Säfsen.
– I grund och botten är det EU-direktiven som leder till att det inte blir någon lönsamhet att ha små dammar. Följderna för vår bygd med kraftigt minskade vattennivåer riskerar att bli dramatiska, säger Lena Hagström.
Johan Falk är föreläsare och konsult med fokus på artificiell intelligens, aktuell med boken ”AI för nybörjare 2.0” som ges ut i januari 2025.
– Halva boken handlar om hur man kan ha nytta av den här tekniken och hur den fungerar. Resterande del av boken fokuserar på AI:s inverkan på samhället.
AI förändras just nu i väldigt snabb takt, understryker Johan Falk.
– Vad innebär utvecklingen av AI för vår utbildning eller sjukvård? Vad kan hända i det militära? I boken beskriver jag både risker och stora möjligheter.
Att be en AI-tjänst som Chatgpt.com om tips på hur ens hembygdsförening kan hitta fler medlemmar är ingen dum idé.
– En av AI:s styrkor är att vara just en idéspruta. Be om tio idéer så kommer du får tio förslag. Berätta lite om din förening eller hemort så blir förslagen mer precisa. Du kan också be om tips för hur du når en specifik målgrupp, till exempel ungdomar.
Hur skulle du förklara artificiell intelligens för någon som är obekant med begreppet? – Då skulle jag vilja göra skillnad på två sorters AI. Den AI som har funnits länge är den som används när datorer gör krångliga saker. Både schackdatorer, stavningskontroller och till och med miniräknare är en sorts AI.
Till skillnad från dessa tekniska hjälpmedel har den AI som växt fram på senare år en förmåga att hantera språk.
– AI som finns nu beter sig som att den kan tänka. Det gör att vi kan använda den på helt nya sätt.
Chattbot är en sammanslagning av orden chatta (snacka) och robot. Chattbottarna på exempelvis Chatgpt.com drivs av något som kallas för stora språkmodeller.
– De har fått se massor av text – halva internet – och på så vis förstått hur text ska se ut.
Genom att läsa in sig på enorma mängder text har den artificiella intelligens blivit expert på det mesta. Som ett envetet läshuvud, utan huvud.
Har du något tips till den som är nybörjare, men nyfiken på AI? – Gå till Chatgpt.com och prova dig fram. Skriv ”Hej, jag heter Ove och är 67 och skulle vilja lära mig mer om AI.” Snart får du ett svar tillbaka.
Finns det något man bör se upp med när man använder AI? – Om man använder AI för att få ett färdigt resultat blir man ofta besviken. Men om man använder AI för att komma en bit på vägen kan man ofta spara tid. Man måste alltid värdera saker efter eget huvud.
Hur svarar då Chatgpt.com på frågan: ”Hur kan jag göra för att få fler medlemmar i min hembygdsförening?” Jo, svaret blir en hel lista som inleds så här:
”Att få fler medlemmar i en hembygdsförening kan vara en utmaning, men det finns flera effektiva strategier att prova. Här är några idéer som kan hjälpa:
1. Synlighet och Marknadsföring
Sociala medier: Skapa och underhåll aktiva konton på plattformar som Facebook, Instagram eller X (Twitter). Dela bilder, berättelser och evenemang relaterade till föreningens aktiviteter, historia och vad ni gör för bygden. Engagera medlemmarna genom att uppmana dem att dela sina egna minnen och berättelser.
Lokala medier: Skriv artiklar för lokaltidningen eller skicka pressmeddelanden om föreningens aktiviteter. Detta kan hjälpa till att nå ut till personer som kanske inte är aktiva på sociala medier men som ändå är intresserade av sin hembygd.
Affischer och flyers: Sätt upp affischer i lokala butiker, bibliotek, och andra offentliga platser. Dela ut flyers vid evenemang som lockar många människor, t.ex. marknader eller byfesten.”
Chatgpt.com uppmanar även till att betona hembygdens värde genom bevarandeprojekt och att samla in och digitalisera lokala berättelser. Det är rimliga men inte direkt nydanande idéer. När vi däremot uppmanar AI att tänka mer utanför ramarna blir det mer spännande:
”Anordna en ’tidsresa’ i form av en interaktiv teater eller en rollspelsevent där deltagare får spela karaktärer från förr och få en levande upplevelse av bygden genom olika tidsperioder. Det här är något som kan locka både yngre och äldre.”
Ett annat förslag är en podcast om bygden:
”Starta en podcast där du intervjuar gamla och nya invånare, berättar historier om bygden och upptäcker lokalhistoria på ett personligt sätt. En podcast är både lättillgänglig och kan skapa en känsla av att man är en del av ett större sammanhang, samtidigt som den lockar personer från andra delar av landet eller världen.”
Att sätta maten i fokus kan vara ett annat sätt att locka fler till föreningen, menar AI:
”Kombinera ett mat- och kulturarvsevent där olika lokala kockar och invånare får visa upp rätter baserade på gamla recept. Föreningen kan ha en central roll, både som arrangör och som plats för att samla människor som är intresserade av mat och kultur.”
Åter till Johan Falk. Han har hört hur man jämför AI:s genombrott med när elektriciteten kom och förändrade förutsättningarna för människan.
– Men jag tror inte riktigt att det stämmer. Jag tror snarare att det går att jämföra med när vi fick ett skriftspråk.
– Om 20 år kommer vi kanske säga att förr i tiden fanns det inte datorer som kunde tänka. Då var det bara vi människor som kunde det, säger Johan Falk.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
