Varje år ger staten omkring fyra miljarder kronor i bidrag till folkbildning i Sverige. Pengarna fördelas av den ideella föreningen Folkbildningsrådet (som består av Studieförbunden i samverkan, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation och Sveriges kommuner och regioner, SKR) till folkhögskolor och studieförbund. Folkbildningsrådet har också i uppgift att säkerställa att pengarna används på rätt sätt.
Det vill Tidöpartierna ändra på, och gav därför utredningen ”Bildning, utbildning och delaktighet – folkbildningspolitik i en ny tid” (SOU 2024:42) i uppdrag att föreslå hur självförvaltningsmodellen kan avskaffas. Utredningen förordar inte en sådan modell, utan fortsatt självförvaltning med stärkt statlig kontroll. I det parallella förslag man formulerat på regeringens uppdrag är det Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) som får i uppdrag att fördela, kontrollera och följa upp folkbildningsanslaget.
En sådan modell motsätter sig merparten av remissinstanserna, däribland MUCF själva. Vinsterna med en myndighetslösning väger enligt myndigheten inte upp de ”av utredningen identifierade risker i förslaget att överföra ansvaret (…) till MUCF”. Även Sveriges hembygdsförbund anser att Folkbildningsrådet och SISU Idrottsutbildarna även fortsättningsvis ska fördela statsbidragen.
En sådan modell motsätter sig merparten av remissinstanserna, däribland MUCF själva.
Det nya övergripande målet för folkbildningspolitiken som utredningen föreslår är höjd bildningsnivå, höjd utbildningsnivå och ökad delaktighet i samhället. När det gäller målen har 121 remissinstanser lämnat synpunkter. Den vanligaste är att ”demokrati” ska finnas med som ett mål. Flera remissinstanser har också reagerat på att målen är formulerade utifrån att ”fler” ska ta del av verksamheten. Det gäller särskilt organisationer som arbetar med funktionsrätt, som uttrycker oro för att fokus på fler och nya deltagare drabbar befintliga och återkommande deltagare.
Särskilt organisationer som arbetar med funktionsrätt uttrycker oro för att fokus på fler och nya deltagare drabbar befintliga och återkommande deltagare.
Bland de många remissvar som vänder sig mot den ökade administration som utredningen föreslår finns fem myndigheter. Myndigheten för kulturanalys konstaterar att ”utredningens bedömningar och förslag om förstärkt kontroll är omfattande och inbegriper åtgärder som kommer att öka den administrativa bördan för folkbildningens aktörer på olika nivåer”, vilket myndigheten menar bör vägas mot ”i vilken utsträckning det riskerar att ta resurser från folkbildningens kärnverksamhet”.
Många remissvar konstaterar att de stora nedskärningar regeringen genomför för folkbildningens del redan satt en stor del av verksamheten på undantag.
Utredningens förslag föreslås träda i kraft 1 januari 2026.
Krubbemölla är en vattenkvarn och ett arrendejordbruk som ägs av Högestad Christinehof och som förvaltas av Krubbemöllaringen, inom Albo härads hembygdsförening.
– Halmtaken på de vinkelbyggda husen har ersatts i omgångar, berättar Krubbemöllaringens ordförande Henrik Valentin, som har gjort en film om det senaste takbytet.
– Flera träd har fått växa upp nära byggnaderna skuggas halmtaket vilket förkortar livslängden. Halmtak håller normalt i 25-30 år, men här har vissa delar aldrig riktigt torkat efter regnväder, vilket förkortat livslängden. Därför försöker vi nu få tillstånd att fälla flera höga träd som står nära ån.
Driften vid vattenkvarnen upphörde på 1910-talet och när hembygdsföreningen övertog ansvaret för förvaltningen på 1950-talet hade även arrendejordbruket avvecklats. Alla byggnader utom en liten bostadslänga hade rivits.
Råghalm var ursprungligen det material som var billigast och som fanns nära till hands på den skånska landsbygden. I dag är det exklusivt material, konstaterar Henrik Valentin. Högestad Christinehof, som äger Krubbemölla, betalade för den del av omläggningen som länsstyrelsen inte lämnade bidrag till.
– I dag går det inte att få tag i svensk, långstråig råghalm. Problemet är i synnerhet att det inte finns några tröskor som klarar av sådana strån och blir inte tröskningen tillräckligt bra får man skadedjur i taket som förstör det. Halmen som vår entreprenör använde var polsk där man utvecklat tekniken. Kostnaden blir därefter. Kvalitetshalm är rena hårdvalutan.
För hembygdsföreningar som i likhet med Krubbemöllaringen/Albo härads hembygdsförening förvaltar byggnader med halmtak och vill behålla materialet är det viktigt att vara tidigt ute för att få tag i kunniga hantverkare, betonar Henrik Valentin
– Det kan handla om att boka in en omläggning ett till två år i förväg. Numera läggs oftast bara en del i sänder om vilket underlättar eftersom arbetet är väderberoende och kan tvingas avbrytas under perioder med ihållande regn.
Krubbemöllaringen satsar nu mycket på att åskådliggöra mer av det avvecklade arrendejordbruket. Man ska bland annat sätta upp fler skyltar, göra en audioguide och bli fler som kan hålla guidningar. Genom ett nytt samarbete med Österlens museum blir fler aspekter av vårt kulturarv belyst.
– Att göra en film som denna nya om omläggningen av halmtaket är också ett sätt att synliggöra vår verksamhet och den kulturmiljö vi ansvarar för, säger Henrik Valentin, som lärt sig mycket om halmtak genom arbetet med kortfilmen.
På Svenskatal.se finns sedan november 2023 en stor samling tal, både historiska och samtida. Martin Jedestav vid Uppsala universitet arbetar med databasen som är tänkt att tjäna som kunskapskälla och inspiration för skolan, för forskare och för den intresserade allmänheten.
Hur går insamlingen till? Får ni in manus, skriver ni av? – Insamlingen går till på flera olika sätt. När det finns ett tal vi vill arkivera så hör vi alltid av oss till talaren och frågar om den har ett manus eller preferens på hur publiceringen ska gå till. Så på hemsidan finns det allt från originalmanus till egna transkriberingar.
Finns det ett slutdatum? – Vi har finansiering till slutet av 2025 men söker finansiering för att fortsätta. Även om vi inte får finansiering så tycker vi att det är ett så viktigt projekt att vi kommer fortsätta driva arkivet.
”I bästa fall kan databasen genom talsamlingen berätta den svenska offentliga kulturens och demokratins historia” skriver ni – berätta mer! Vilken bild ger Svenska tal av den svenska offentliga kulturens och demokratins historia? – Med vårt arkiv vill vi belysa en del av vår historia som inte än berättats. Stora delar av samlingen är helt nya och har inte tidigare varit lättillgängliga för forskare eller allmänheten. Så att berätta historien är fortfarande en ogjord uppgift, men överlag ser vi en levande debattkultur där politiker och aktivister får stort utrymme för att säga vad de tycker. Man kan se i arkivet att vi i Sverige både historiskt och samtida har haft kloka människor som argumenterat för att göra vårt land och sina samhällen bättre.
Hur ser förhållandet riks/regionalt/lokalt ut för materialet i dag? – Som materialet ser ut nu är övervägande del av talen från Stockholm eller Göteborg. Jag tror att vi har fler tal från Slottsskogen än vi har från hela Norrland. Anledningen att det blivit så är att bland annat riksdagen naturligtvis producerar väldigt många tal. Men vi är ett arkiv för hela Sveriges taltradition så vi jobbar nu på att få större spridning i arkivet.
Jag tror att vi har fler tal från Slottsskogen än vi har från hela Norrland.
Vad hoppas ni på från hembygdsföreningars håll? – För att vårt material ska bli användbart bygger vi upp korpusar som till exempel fokuserar på tal från Järvaveckan eller Pride-parader. Det vi hoppas hitta är därför tal-traditioner vilka vi kan sortera in i samlingar. Utan lokal kännedom blir det svårt för oss att veta vilka årliga tal som hålls på mindre orter, men det är viktigt för oss att lära oss mer. Så om det finns någon årlig folkfest eller annan tradition där människor höjer sina röster så är vi intresserade av att veta mer. Givetvis måste det även finnas någon form av manus från talen bevarat för att vi ska kunna arkivera traditionen också.
Har du några favoriter bland det insamlade materialet? – Ja! Jag ska försöka göra en lista som inte endast består av Palme-tal och klassiker som Alice Bah Kunkes nationaldagstal. Några tal jag kommer att tänka på är Hasse Alfredssons tal på Tage Danielssons minnesstund, det är ett tårdrypande farväl. Greta Thunberg har också hållit några otroliga tal, hennes ”how dare you?”-tal dyker upp spontant. Sen är jag också svag för de gamla agitatorerna som Kata Dahlström och Elise Ottesen-Jensen. Den sistnämndas tal ”Ovälkomna barn”, kan ses som en inblick i vår historia.
Och relaterat: Finns det någon gyllene era för de svenska talen? – Jag har nyligen jobbat med att arkivera tal från tidigt 1940-tal vilka har varit helt otroliga. Givetvis kan vi inte kalla en så mörk period för en gyllene era men det visar att i tid av stor kris finns det människor som kommer höja sina röster i viktiga frågor. Sen är det svårt att inte bli imponerad över retoriken när Palme och Fälldin debatterade med varandra.
Berätta lite mer om de tankar och förhoppningar som finns kring hur databasen ska kunna användas! – Av ekonomiska skäl prioriteras ofta forskning på texter över forskning på muntliga framföranden, det är en extrakostnad att transkribera och ofta svårt att hitta ett bra muntligt material. Det vill vi ändra på. Vi vill göra det lättillgängligt att studera, läsa och forska om vår muntliga historia. Vi vill också visa upp att den viktiga politiska debatten inte endast förs på riksdagen eller under stora demonstrationer. Vi vill visa upp hela Sveriges talade tradition på ett sätt den inte visats tidigare.
Viby by, som ägs av kungen och förvaltas av Statens fastighetsverk, ska säljas. Byn är en oskiftad klungby i Venngarn i Sigtuna kommun, bevarad i stort sett som den såg ut för i slutet av 1800-talet. Här förde generationer av torpare en kamp för överlevnad under flera hundra år. Varje gård har flera hus för skilda funktioner, typiskt för det gamla allmogesamhället. Viby by är i dag ett besöksmål, bland annat finns här kafé och en skrivarstuga som kan lånas av den som för en stund eller en dag vill sitta ned och skriva. Den tidstypiska byn har genom åren också använts för flera filminspelningar, inklusive ”Emil i Lönneberga”.
Sedan några år ingår Viby by på Statens fastighetsverks lista över potentiella försäljningsobjekt. Nu har representanter för såväl opposition som styre i Sigtuna kommun aviserat att man vill att kommunen köper byn.
– Det är ett kulturarv som behöver bevaras och finnas tillgängligt för kommuninvånarna. Det finns inte många sådana byar kvar i landet, säger oppositionsrådet Marie Axelsson (S) till nättidningen Märsta.nu.
– Jag vill inte se kommersiella intressen som tar inträde för att besöka Viby by. Hellre att den är del av Sigtuna museum, fast med fri entré, tillägger Axelsson.
Jag vill inte se kommersiella intressen som tar inträde för att besöka Viby by. Hellre att den är del av Sigtuna museum, fast med fri entré.
Olov Holst (M), kommunstyrelsens ordförande, skriver i ett inlägg på Märsta.nu att kommunen redan förhandlar med Statens fastighetsverk. Styret i kommunen består av Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Sigtunapartiet Samling för Sigtuna. De har gett kultur- och fritidsförvaltningen i uppdrag att ta fram en idéskiss över vad Viby by skulle kunna användas till, med inriktning på att bevara befintliga kulturvärden och att göra den till en tydligare del av del av besöksupplevelsen i Sigtuna kommun. ”Under åren som gått har kommunen kontinuerligt återkommit till Statens fastighetsverk med vår begäran men intern byråkrati inom Statens fastighetsverk har gjort att ärendet dragit ut på tiden”, skriver Holst.
På grund av Viby bys höga kulturhistoriska värde måste en eventuell försäljning först godkännas av Riksantikvarieämbetet.
Olov Holst menar att underhållet av Viby by är kraftigt eftersatt. ”Stora åtgärder kommer krävas för att återställa och bevara byn i ett acceptabelt skick. Det gör att kommunens vilja att betala stora summor för området är begränsat men att vi i utbyte mot en symbolisk köpesumma är villiga att ta på oss det fulla ansvaret för upprustning, drift och bevarande av den unika kulturhistoriska miljön”, skriver han.
FAKTA. Fler fastigheter som kan säljas Statens fastighetsverks aktuella avyttringsplan finns att ta del av på Sfv.se.
– Nu måste regeringen kliva in och rädda denna unika kulturmiljö! säger Birgitta Johansen, chef för Örebro läns museum.
Vid Järle kvarn illustreras svensk järnframställning från 1200-talet och framåt. Området är klassat som naturreservat för att bevara både unika natur- och kulturvärden. Det ägs av Naturvårdsverket, som vill riva kvarndammen för att fisk ska kunna vandra uppströms i Järleån.
Hembygdsrörelsen och rad andra föreningar, företagare och privatpersoner är mycket kritiska till detta. Den juridiska striden om kvarnen har pågått sedan år 2020. Sommaren 2023 gav mark- och miljööverdomstolen klartecken till Naturvårdsverkets och länsstyrelsens planer vid Järle kvarn. Hembygdsföreningen Noraskog, Örebro läns hembygdsförbund, Nora kommun och flera andra överklagade beslutet till Högsta Domstolen, HD.
– Det dröjde så länge med besked från HD att vi började hysa förhoppningar om att till slut få rätt. Särskilt med tanke på diskussionen i Sverige kring säkerhetsfrågor, att skydda dammar och att trygga tillgången till framtida elproduktion, säger Eva Järliden som är ordförande i Noraskogs hembygdsförening.
Det dröjde så länge med besked från HD att vi började hysa förhoppningar om att till slut få rätt.
Nu har Högsta Domstolen beslutat att inte lämna prövningstillstånd. Mark- och miljööverdomstolens beslut om att tillåta en rivning av dammen ligger därmed fast.
– Vi är mycket besvikna och oroliga, säger Eva Järliden.
Det produceras i dag ingen el vid Järle kvarn. Enligt Naturvårdsverket påverkar kvarndammen djurlivet negativt. ”Provfisken och inventeringar visar att Järleån i dag inte har förutsättningar för långsiktigt, livskraftiga bestånd av strömlevande fisk och musslor”, skriver Naturvårdsverket bland annat. ”Vi måste därför vidta åtgärder för att skydda de arter och livsmiljöer som ska bevaras och skyddas”.
Dammluckorna ska tas bort för att återskapa en fors där luckorna har suttit. Bron över dammen ska renoveras och kvarnbyggnaden får vara kvar, förklarar Naturvårdsverket.
Birgitta Johansen, chef för Örebros läns museum, är besviken efter Högsta Domstolens besked.
– Naturvårdsverket hänvisar till EU-direktiv, men inget annat land tolkar reglerna så hysteriskt så man gör i Sverige. Man verkar vilja bygga vattenvägar och riva dammar överallt, så att det ska se ut som det gjorde innan det ens fanns några människor här, säger Birgitta Johansen.
– Så klart finns det plats för undantag, och ett sådant borde vara Järle kvarn. Här är det kulturmiljöer som funnits i tusen år som ska förstöras.
Så klart finns det plats för undantag, och ett sådant borde vara Järle kvarn.
Birgitta Johansen tycker att det är hög tid för regeringen att gripa in och skydda dammen vid Järle kvarn.
– Det kan regeringen göra eftersom det handlar om en statlig egendom som behöver skyddas. Naturvårdsverket ska inte kunna agera hur som helst, säger hon.
Trots HD:s beslut har gruppen av motståndare till en rivning av kvarndammen ännu inte helt gett upp, förklarar Eva Järliden från Noraskogs hembygdsförening.
– Vi undersöker olika möjligheter, för vi vill ju verkligen behålla dammen säger hon.
Läs mer. Sveriges hembygdsförbunds samlade material om Järle kvarn och konflikten kring kulturmiljön finns att ta del av på http://Hembygd.se/shf/jarle-kvarn.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
