Högan kallas den hembygdsgård i Lekebergs kommun som ombesörjs av Västernärkes hembygdsförening. När Örebro län år 2023 drabbades av ihållande regnoväder blev det kraftig översvämning i föreningens gamla smedja.
– Smedjan ligger i utkanten av Fjugesta på en sluttning ned mot en liten bäck, berättar ordförande Jakob Englund.
– Eftersom det regnat så pass mycket och vi visste att smedjan ligger som den gör anade vi vad som hade skett.
Det var svårt att göra något i det akuta skedet. Vi var tvungna att vänta tills vattnet skjutit undan.
Efter ett telefonsamtal begav sig fem personer till den översvämmade hembygdsgården. Huvudbyggnaden som ligger längre upp i slänten var inte märkbart drabbad, men inne i smedjan stod vattnet en hel meter upp på väggen.
– Man blev lite uppstressad, kan jag säga. Men det var svårt att göra något i det akuta skedet. Vi var tvungna att vänta tills vattnet skjutit undan.
I stället enades föreningens medlemmar i en annan brådskande uppgift.
– Den lokala biodlarföreningen har ett hus precis i närheten och vi har ett pågående samarbete. Vi hjälptes åt att rädda bikuporna som höll på att flyta i väg i vattnet.
Därefter tog man genast kontakt med hembygdsförsäkringen, som skickade en skadetekniker. Försäkringen täckte återställandet av byggnaden men vad gäller lösöret blev självrisken högre än vad föreningen räknat med. I stället för att nyttja försäkringen på den punkten hjälptes man åt att laga den gemensamma utrustningen som skadats av vattnet.
– Någon lagade gräsklipparen, någon annan torkade stenkolet. Verktygen gick också att laga. Vi har goda ideella krafter här.
Finns det några spår från översvämningen I dag? – Nej, inte direkt. Som tur var har smedjan betonggolv och eftersom det är just en smedja blir den varm, vilket hjälpt byggnaden att torka.
Vad har ni gjort för att det inte ska hända igen? – Vi kan ju inte flytta huset, men vi hoppas att det inte ska bli lika allvarligt nästa gång. Nu när det är vår blir det tydligt att marken är mjuk. Kanske kommer vi att dränera kring byggnaden.
Hur kan man förebygga att en byggnad skadas vid översvämning? Hembygdsförsäkringen tipsar om att:
Inte förvara föremål direkt på golvet i källaren. Ställ dem i hyllor eller på lastpallar.
Rensa hängrännor, stuprör och dagvattenbrunnar och se till att leda bort vattnet. Kontrollera att takpannor och plåtar är hela och sitter på plats på taket.
Se till att marken runt byggnaden sluttar nedåt och att kantstenar på eventuell intilliggande gata inte saknas, eftersom det gör att vatten från rännstenen riskerar att rinna in på gården.
Kontrollera att tomtens dagvattenbrunnar och uppsamlingsbrunnar sväljer vatten bra. Slamsug vid behov. Kontrollera även närliggande brunnar i gator och vägar och meddela ansvariga om brunnarna inte fungerar. Vintertid är det vanligt att brunnar täcks av snödrivor vid snöröjning.
Om skadan redan är framme och översvämning pågår – gör så här:
Först och främst: Bryt strömmen! Vattnet kan vara strömförande.Täta igen ventiler och andra öppningar.
Försök att avleda vattnet genom att gräva ett enkelt dike.
Om vattnet kommer in via golvbrunnarna – tryck in en filt eller handduk i brunnen och lägg en rejäl tyngd på minst 10 kilo ovanpå.
Torka, pumpa eller ös ut vatten.
Dokumentera skadorna, börja avfukta och anmäl skadorna snarast möjligt.
På Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps hemsida Msb.se finns kartor där man kan ta reda på översvämningsrisken I sitt närområde. Ofta kan man även kommunens hemsida ge information om vilka de senaste översvämningarna varit och vilka konsekvenserna blev då.
FAKTA. Hembygdsförsäkringen
Grundförsäkringen omfattar alla föreningar som är anslutna till Sveriges Hembygdsförbund och ingår i medlemsavgiften till respektive regionalt hembygdsförbund. Krav finns dock på att fylla i och skicka in blanketten ”Underlag till försäkringsteckning”. Grundförsäkringen omfattar ansvar, rättsskydd, förmögenhetsbrott och olycksfall. Därutöver finns tillvalsmöjligheter som bland annat byggnads- och verksamhetsförsäkring.
Bakom priset Årets Arbetsmyra står Arbetets museums vänförening. Med priset vill man tacka och uppmärksamma alla kulturarvsbevarare som engagerar sig i arbetslivsmuseerna runt om i Sverige.
2025 års pristagare är Jonas Svantesson, som har varit aktiv medlem i Mjörns Ångbåtsförening sedan föreningens start 1976 och i dag är föreningens ordförande.
Föreningen har bland annat drivit ungdomsprojektet ”Liten ångbåt på Mjörn”, där ångbåten Sanna har renoverats. Till Arbetets museum säger Jonas Svantesson att det är väldigt viktigt att alla får a plats i föreningen.
– Jag har ju ganska bra känsla för vad jag tyckte var bra och dåligt när jag växte upp i föreningen, för jag började ju också väldigt tidigt. Den positiva andan, peppa, berömma och vara snälla mot varandra, det är ju en grej som är jätteviktig. Jag tror det kan dra mycket för det finns mycket som är jobbigt i samhället, generellt sett.
Generationsmötena är viktiga.
– Vi är allt från tio år upp till 85 år och alla umgås med alla för att man har ett gemensamt intresse. Det är det som är så häftigt och spännande på något sätt.
Vi är allt från tio år upp till 85 år och alla umgås med alla för att man har ett gemensamt intresse.
Sommartid erbjuder Mjörns Ångbåtsförening turer med bogserbåten S/S Herbert från 1905, som renoverades av föreningen på Jonas Svantessons initiativ. Efter sju års arbete gick ”jungfrufärden” på sjön Mjörn hösten 1992. Jonas Svantesson, som är utbildad ångmaskinist har i den rollen varit en flitig besättningsmedlem och lagt åtskilliga svettiga timmar i maskinrummet på S/S Herbert, konstaterar juryn i sin motivering. Han har också genom åren aktivt medverkat i alla de sysslor som finns kring att underhålla båten och även allt arbete som behövs för att hålla ett varv i funktion.
Juryn skriver vidare: ”Sedan 2011 är Jonas ordförande i föreningen och har ägnat otroligt många timmar åt att utveckla föreningen. En ny ångmaskinverkstad har byggts och finansierats genom bidrag från flera håll. Både i arbetet med finansieringen och själva bygget har Jonas varit en sammanhållande och drivande kraft. Den nya lokalen har gett plats för en ungdomsverksamhet som gett ett fantastiskt positivt resultat.”
I Upplands-Bro arrangeras spelkonventet King con i anslutning till påsklovet. Namnet är en sammanslagning av Kungsängen (King) och konvent (con) – med en blinkning åt filmklassikern ”King Kong”. Bakom evenemanget står föreningen Spelsällskapet Upplands-Bro i samarbete med kommunen. King con är gratis och öppet för alla och involverar samarbeten med en lång rad föreningar.
– Det är väldigt mycket som går in i nördkulturen. Det finns beröringspunkter med många föreningar. Få föreningar orkar själva dra i ett evenemang som pågår i två dagar med 17 programpunkter. Där finns vår roll, vi kan fixa scheman, bemanning, samordning och marknadsföring, och så kan föreningarna bidra med varsin workshop på två timmar, berättar Felicia Rydin, kulturproducent ungdom.
Det är väldigt mycket som går in i nördkulturen.
Sara Lindell Heed, kulturproducent vuxna, undervisar i cosplay på Kulturskolan i Upplands-Bro och på King con. Cosplay, en sammanslagning av costume och play, är en gren av nördkultur kopplad till framför allt japansk populärkultur relaterad till spel, manga och andra popkulturfigurer.
– Cosplay är väldigt inriktat på gör det själv. Vill man ha ett svärd ur ett visst tv-spel får man själv fundera ut hur det ska gå till. Det är en så kallad each one teach one-kultur, så for man lär sig något lär man det vidare till sin kompis. Många som kommer till våra träffar är tonåringar. Då kan jag absolut inte mer än dem, men jag har läst på om material och kan ge tips.
– Jag lärde mig sy av min mamma. När jag syr ser jag hennes händer framför mig. Jag hoppas att jag kan föra det vidare till de ungdomar som deltar i våra cosplay-träffar.
Erikik Samuelsson, kulturmiljöansvarig, konstaterar att nördkulturen erbjuder många möjligheter att kroka i kunskap kring äldre traditioner och historia på platsen. När litteraturfavoriter som Percy Jackson och Harry Potter är föremål för temadagar ger det ingångar till bland annat trolldomens historia i Norden.
2025 arrangeras King con den 12-13 april i Kungsängens kulturhus.
Presentationen av King con gavs under den heldagskonferens om det immateriella kulturarvet som arrangerades av Stockholms läns hembygdsförbund och Region Stockholm 14 februari 2025. Immateriellt kulturarv är levande traditioner och omfattar såväl hantverk som berättelser, byggtekniker, biodling och dans. Flera talare återkom till problematiken i att mer vardaglig verksamhet prata om det man samlas kring eller arbetar för som ”immateriellt kulturarv” – ett svårgenomträngligt begrepp som inte talar till så många. I den typen av kommunikation är det bättre att gå rakt på sak och prata om det kulturarv man arbetar med eller intresserar sig för.
Att spridningen är stor var tydligt bara genom de programpunkter som dagen rymde, från indisk dans till Rimbobullar, tillverkning av pappersblommor och ett föredrag om Unescos konvention för det immateriella kulturarvet av Charlotte Hyltén-Cavallius från Institutet för språk och folkminnen.
Musa M. Isse är aktiv som läsfrämjare, författare, översättare och initiativtagare och arrangör av Somalisk kulturfestival. Han pratade om språkets betydelse som bärare av identitet, kulturhistoria och tradition. Somalisk kulturfestival startade 2015 och har sedan dess vuxit organiskt. I fjol lockade man 1 500 besökare med bland annat filmvisning, sagostund, matservering och en uppvisning i dhaanto, traditionell somalisk dans.
– Vi har program på engelska, svenska och somaliska. Den primära målgruppen är den somaliska gemenskapen i Sverige. Mitt tips om man vill starta en festival är att börja i liten skala. Nu, efter tio år, har vi samarbeten med flera bibliotek och växer vidare.
2025 arrangeras Somalisk kulturfestival 7-9 november. Inbjuden gäst är Marian Hassan, till vardags verksam i Minnesota, som arbetar med att dokumentera traditionella och samtida somaliska vaggvisor och barnramsor.
Musa M. Isses senaste barnbok ”Simma med mig” handlar om en flicka och mamma som är i badhuset. Dottern vill att mamman ska hoppa i och vara med henne i vattnet. Till slut berättar mamman att hon inte vågar, hon har aldrig lärt sig simma och är rädd för vatten efter flykten till Europa, i gummibåt.
– En del av kulturarvet är att föra berättelser om flykt vidare. Mamman öppnar sig för dottern och berättar. Sedan hittar de en simskola för vuxna som hon anmäler sig till, och lär sig simma. Till slut kan de bada tillsammans.
En del av kulturarvet är att föra berättelser om flykt vidare.
Under rubriken ”Sorundadräkten – bevarande och utveckling” talade Sorunda hemslöjdsvänners Lena Kristiansson, för dagen klädd i sådan, med dess typiska ”örmössa”, om förutsättningarna för en levande hembygdsdräkt av i dag.
– På 1800-talet hade dräkten en självklar plats på kyrkbacken, det var där man sågs. Där ses vi inte i dag. Men en folkdräkt överlever bara om det blir nya tillfällen att bära den. I dag är det många som har Sorundadräkten på midsommar och även vid marknader. Förutom på visningar av dräkterna, där vi är måna om att allt är korrekt, är vår inställning att man ska bära dräkten för att det är kul. Det är viktigt att göra den tillgänglig och tillåtande.
Att slimsa, att kombinera dräktdelar med vanliga kläder eller så kallade modeplagg, är en gammal tradition som hamnat på undantag. Lena Kristiansson skulle vilja se mer av det. Dräkten bidrar till gemenskap och kunskapsutbyte genom studiecirklar och syträffar, där deltagarna ofta är något äldre.
– Vi skulle vilja skapa en mötesplats för lite äldre barn och ungdomar, för att föra handens hantverk vidare.
En folkdräkt överlever bara om det blir nya tillfällen att bära den.
Dagen avslutades med en panel på temat Vilka förutsättningar och utmaningar har immateriellt kulturarv – där panelen tycktes eniga om att båda delar är rika. Friedrike Roedenbeck, kanslichef nämnden för hemslöjdsfrågor, återkom till något hon lyft tidigare under dagen.
– Jag tror det är viktigt att att sänka trösklarna. Att inte säga att det ena är bättre än det andra, utan att det viktiga är att man gör, att man håller i gång.
Varje år ger staten omkring fyra miljarder kronor i bidrag till folkbildning i Sverige. Pengarna fördelas av den ideella föreningen Folkbildningsrådet (som består av Studieförbunden i samverkan, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation och Sveriges kommuner och regioner, SKR) till folkhögskolor och studieförbund. Folkbildningsrådet har också i uppgift att säkerställa att pengarna används på rätt sätt.
Det vill Tidöpartierna ändra på, och gav därför utredningen ”Bildning, utbildning och delaktighet – folkbildningspolitik i en ny tid” (SOU 2024:42) i uppdrag att föreslå hur självförvaltningsmodellen kan avskaffas. Utredningen förordar inte en sådan modell, utan fortsatt självförvaltning med stärkt statlig kontroll. I det parallella förslag man formulerat på regeringens uppdrag är det Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) som får i uppdrag att fördela, kontrollera och följa upp folkbildningsanslaget.
En sådan modell motsätter sig merparten av remissinstanserna, däribland MUCF själva. Vinsterna med en myndighetslösning väger enligt myndigheten inte upp de ”av utredningen identifierade risker i förslaget att överföra ansvaret (…) till MUCF”. Även Sveriges hembygdsförbund anser att Folkbildningsrådet och SISU Idrottsutbildarna även fortsättningsvis ska fördela statsbidragen.
En sådan modell motsätter sig merparten av remissinstanserna, däribland MUCF själva.
Det nya övergripande målet för folkbildningspolitiken som utredningen föreslår är höjd bildningsnivå, höjd utbildningsnivå och ökad delaktighet i samhället. När det gäller målen har 121 remissinstanser lämnat synpunkter. Den vanligaste är att ”demokrati” ska finnas med som ett mål. Flera remissinstanser har också reagerat på att målen är formulerade utifrån att ”fler” ska ta del av verksamheten. Det gäller särskilt organisationer som arbetar med funktionsrätt, som uttrycker oro för att fokus på fler och nya deltagare drabbar befintliga och återkommande deltagare.
Särskilt organisationer som arbetar med funktionsrätt uttrycker oro för att fokus på fler och nya deltagare drabbar befintliga och återkommande deltagare.
Bland de många remissvar som vänder sig mot den ökade administration som utredningen föreslår finns fem myndigheter. Myndigheten för kulturanalys konstaterar att ”utredningens bedömningar och förslag om förstärkt kontroll är omfattande och inbegriper åtgärder som kommer att öka den administrativa bördan för folkbildningens aktörer på olika nivåer”, vilket myndigheten menar bör vägas mot ”i vilken utsträckning det riskerar att ta resurser från folkbildningens kärnverksamhet”.
Många remissvar konstaterar att de stora nedskärningar regeringen genomför för folkbildningens del redan satt en stor del av verksamheten på undantag.
Utredningens förslag föreslås träda i kraft 1 januari 2026.
Vad gör vi när långvarig friktion i föreningen eskalerar till ett storbråk? Eller när en medlem missar sina åtaganden, gång på gång?
Konflikter förekommer i alla sorters samarbeten. Men i en ideell organisation är det extra viktigt att ha tydliga gemensamma regler, menar Tamara Mašković Wängborg, specialist på konflikthantering och grundare av Medlingscentrum.
– Det kan handla om hur man tar hand om gemensamma ytor, hur möten går till eller rutiner kring den gemensamma mejlkommunikationen. Har vi tydliga spelregler kring allt som kan väcka irritation minskar vi risken för socialt skav.
Det gemensamma regelverket kan man jobba fram tillsammans i föreningen – till exempel under en temadag.
– Man kan jobba i smågrupper där alla får jobba fram förslag. Reglerna får gärna hänga på väggen, utskrivna och inramade.
Anders Unger är organisationspsykolog och fristående specialist på medling och konflikthantering. Han vill poängtera skillnaderna mellan de sociala strukturerna i föreningslivet i förhållande till de i arbetslivet.
– Vi går in i föreningen med våra egna drivkrafter och eftersom vi inte är avlönade finns det inte samma formella skydd som på en arbetsplats.
Som privatperson med ett personligt engagemang blir man också mer sårbar.
– När något går fel eller om man inte blir förstådd, kan det därför kännas mycket hårdare än i andra sammanhang.
Konfliktscenario 1: När någon inte gör det den lovat Det har nyss blivit vinter och vid föreningens förra möte tog medlemmen X på sig att sanda framför hembygdsgården. Vid dagens möte har sysslan fortsatt inte utförts, och X syns inte till. Föreningens kassör faller på en isfläck. Visst var det såhär förra året också? muttrar någon medan ordförande börjar sanda. Mötet försenas.
Att fördela arbetsuppgifter är en självklar del i föreningslivet, men leder ofta till irritation – om jobbet inte utförs. Hur löser man det – utan att gå in i konflikt?
– Man kan bestämma en deadline för varje sak som ska göras, säger Tamara Mašković Wängborg. Vid nästkommande möte följer man sen upp och ser vad som uträttats och inte.
– Märker man att arbetet som ska utföras av någon anledning har varit knivigare än väntat behöver ordförande se hur man kan underlätta att det blir av.
Men om ej utfört arbete alltför ofta faller på ordförandens lott kan det lätt bli ett problem, menar Anders Unger.
– Ordförande ska aldrig ta allt ansvar på egen hand, för då blir man lätt väldigt ensam.
Om medlemmarna inte håller vad de lovat är det också viktigt att man håller sig till sakfrågan när man adresserar problemet.
– ”Go hard on problems and soft on people” brukar man säga inom intressebaserad medling, förklarar Andes Unger. Istället för att skuldbelägga kan man vara tydlig: ”Det här var vad vi kom överens om – varför har det avtalet inte hållits?” Man kan också bjuda in personen till en lösning av problemet – ”Vad ska vi göra nu?”.
I den här sortens samtal är det extra viktigt att alla parter lyssnar på varann och talar i jag-perspektiv.
– Man ska undvika anklagelser som ”Du är alltid slarvig” eller ”Man kan inte lita på dig”.
Värderande uttryck blir lätt generaliserande och gör att den andra personen hamnar i försvarsställning.
Konfliktscenario 2: Personlig hygien En i övrigt mycket omtyckt person har fått svårt att sköta sin personliga hygien. Vad kan man göra, funderar en annan medlem, förutom att öppna ett fönster på glänt?
– Samtal om personlig hygien är svåra, fastslår Tamara Mašković Wängborg.
– Därför bör man möta upp personen på ett fint sätt, och höra efter hur det står till. Kanske kan man visa sig behjälplig på något vis?
Anders Unger påminner om att man ska vara tydlig med att markera sin välmening.
– Ibland kan man också behöva fråga sig: är det här verkligen ett problem, på riktigt? När det kommer till att vara välvårdad eller snygg har vi förstås olika normer. Är det av välvilja jag säger till, eller för att jag själv vill att saker ska vara på ett visst sätt?
Känsliga frågor kräver ett modigt ledarskap, menar Tamara Mašković Wängborg.
– När det handlar om förutsättningar för att samarbetet i en förening ska fungera är det viktigt att våga prata, även när det är jobbigt. För att det inte ska låta som anklagelser kan man inleda med orden ”Jag märker att…”
Konfliktscenario 3: Styrelseledamöter i skilsmässa Styrelseledamot A och styrelseledamot B ligger i gemensam skilsmässa. Situationen färgar av sig på föreningens arbete i form av gliringar, verbala attacker och allmänt dålig stämning. Vad gör man? undrar styrelseledamot C, som inte vill ta parti i den pågående konflikten.
– I en sådan här situation behöver man prata med båda parter och vara både rak och öppen. Till exempel kan man säga: ”Jag förstår att det är en tuff tid för er båda. Hur påverkar det här er möjlighet att samarbeta i föreningen?” föreslår Anders Unger.
Det är av yttersta vikt att man är tydlig med att gruppen inte vill ta parti, utan skapa en funktionell arbetsmiljö för alla.
– Det kan vara bra att ha en tredje part, någon från styrelsen eller en annan betrodd person, som hjälper till att medla, säger Anders Unger.
Att ha enskilda samtal med de två parterna kan vara en god idé, menar Tamara Mašković Wängborg.
– Man kan visa förståelse och samtidigt vara tydlig med att privata konflikter inte får påverka föreningslivet.
Inom en organisation eller förening bör man däremot inte vara rädd för konflikt, fortsätter hon.
– Paradoxalt nog finns det en otrolig potential i samarbetsutmaningar. En viss friktion är helt naturlig, när det gäller engagerade människor.
– Tillåts man drabba samman på ett hälsosamt sätt kan det leda till att man öppnar upp för fler och nya perspektiv.
– Fisket har alltid varit en viktig del av vår kultur som vi måste minnas, bevara och utveckla, säger Thommy Edlund från Helgums hembygdsförening.
Han ingår i Hembygd Norr, ett nätverk för ordföranden i hembygdsföreningar i Norrland. Förslaget från regeringen till omprövning av vattenkraftverkens miljötillstånd har diskuterats livligt i gruppen på senare tid.
– Vårt perspektiv är att man ska följa EU-direktiven, som lägger stor vikt vid fria vandringsvägar för levande organismer, säger Thommy Edlund.
– Det här är en inriktning som gett oss inom hembygdsrörelsen i Norrland nytt hopp. Vi ser att det har resulterat i nya initiativ för att främja fisket i våra vattendrag.
– Men med regeringens linje riskerar vi att gå i annan riktning. Det är i alla fall så vi uppfattar förslaget till omprövning av miljötillstånden för vattenkraften.
Vårt perspektiv är att man ska följa EU-direktiven, som lägger stor vikt vid fria vandringsvägar för levande organismer.
Thommy Edlund är ordförande i Helgums hembygdsförening. Helgum ligger i Sollefteå kommun i Västernorrland, ett av de län i Sverige där vattenkraften är som mest utbyggd.
– Fisket har alltid varit en viktig del av vår kultur och vårt sätt att leva, även om förutsättningarna försämrades när alla kraftverken byggdes i våra älvar i början på 1900-talet.
Vid flera av vattenkraftverken i Thommy Edlunds hemtrakter finns planer på att bygga nya vandringsvägar, så kallade omlöpen, för öring, lax och andra fiskarter.
– Här i Sollefteå kommun finns en bred politisk diskussion kring denna fråga. Det handlar också om att få med sig bolagen som driver kraftverken, säger Thommy Edlund.
– Nu vet vi inte vad som kommer att hända. Om regeringens förslag blir verklighet riskerar en rad planerade vandringsvägar att prioriteras bort av kraftbolagen.
Genom nätverket Hembygd Norr brukar deltagarna träffas på en digital mötesplattform för att diskutera aktuella frågor inom hembygdsrörelsen.
– De som deltar är representanter för hembygdsföreningar från Gästrikland och norrut, upp till Jämtland, Västerbotten och Norrbotten, berättar Thommy Edlund.
– Det är ett stort geografiskt område men vi har upptäckt att vi har mycket gemensamt.
Vattenkraftverken i Norrland är överlag betydligt större än de är i Götaland och Svealand. Därför finns det olika perspektiv inom hembygdsrörelsen på förslagen om förändrade miljöregler för vattenkraften.
– Längs Norrlandsälvarna är det inga kulturmiljöer som riskerar att förstöras som en följd av EU-direktiven, säger Thommy Edlund.
– För oss är det mycket viktigt att få tillbaka fisken till våra älvar, eftersom det gynnar naturturismen, friluftslivet och lokalbefolkningen.
I närheten av Helgum finns en av få fritt strömmande delar av Ångermanälvens, Faxälvens och Fjällsjöälvens vattensystem, och en välkänd plats för fritidsfiskare. Thommy Edlund önskar att många andra vattensystem i Norrland fick utvecklas på ett liknande sätt. En rad vandringsvägar för fisk borde kunna bli verklighet i till exempel Ljungan, Ljusnan, Indalsälven och Ångermanälven, anser han.
– För i de norrländska älvarna har det i alla tider funnits ett livaktigt fiske. Det är helt enkelt en del av vår kultur, säger Thommy Edlund.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
