Det började redan för 15 år sedan, berättar Monika Åhlund.
– Vi startade studiecirklar där vi träffades hemma hos varandra. Det var äldre personer, och så jag som var lite yngre då. Flera av dem som var med på studiecirklarna är borta i dag, så där kan man tänka att man har gjort något bra, när detta har bevarats.
Hur lade ni upp samtalen under studiecirklarna? – Vi gick igenom olika yrkesgrupper och letade efter gamla ord som är försvunna i dag. Ute på landsbygden var det mycket med jord och skog och jordbruk. Vi spelade in, men vi hade så dålig apparatur, en gammal kassettbandspelare. Vi tänkte först att vi skulle göra en skiva men nu är ju inte skivor modernt det heller, så det fick bli en bok.
Grattis till nomineringen! – Tack. Det var helt oväntat, det är en synnerligen enkel bok. Inga bilder eller någonting.
Vad utmärker Stenebydialekten? – Det är inte bara själva Steneby vi fokuserar på, utan hela trakten här i nordvästra Dalsland. Vi ligger ganska nära norska gränsen, så dialekten här är uppblandad med mycket norska. Mycket ö eller ô, och så pratar vi lite grann på i, så som de gör i Bohuslän. Grammatiken är också egen i vissa fall. Vi säger exempelvis ett apelsin, det är helt naturligt här. Men det är inte många som pratar så här i dag, det har blinats bort av all tv och sånt.
Blinats bort? – Ja, vad ska vi översätta det med? Det har blivit förvanskat, eller finns inte längre.
Vi säger exempelvis ett apelsin, det är helt naturligt här.
Hur presenteras de dialektala orden och uttrycken i boken? – Vi har en inledande förklaring med grammatik. Sedan följer en ordlista från a till ö. Vi har också en del meningar som förklarar orden och små berättelser som vi skapat på det här målet. Lekar som man lekte förr i tiden har vi också med, och matordningen.
Vad åt man i nordvästra Dalsland förr om åren? – Man åt mycket på landsbygden. Man arbetade ju hårt. Det började på morgonen med ”möra”, en brödbit och en kaffeskvätt. Efter ladugården blev det frukost eller ”daggel”, när daggen torkat upp. Sedan fortsatte det med olika måltider ända till ”kvel”, som man åt efter att kvinnorna mjölkat kväll vid sex-sjutiden.
Hur har boken nått ut? – Bra. Vi tryckte först 200 exemplar, som sålde slut nästan på en gång. Då tryckte vi 200 till, där vi har en del kvar i nuläget. Jag har också fått åka ut till olika föreningar och prata om det här.
FAKTA. Årets hembygdsbok – det gäller
Priset Årets hembygdsbok är instiftat av Sveriges hembygdsförbund för att synliggöra, stimulera och lyfta statusen på hembygdslitteratur. Varje regionalt förbund har rätt att nominera en bok eller årsbokserie. Pristagaren utses av en jury bestående av Lars Grimbeck, Owe Norberg och Monica Lembke.
Priset tilldelas föreningen om det är en antologi pch författaren om det är en enskild författare.
Förutom äran och den extra uppmärksamheten får vinnaren ett diplom och 10 000 kr.
2024 är de nominerade böckerna och årsboksserierna: ”Smaka på Marstrand” (Bohusläns hembygdsförbund), ”Stenebydialekten, Så tarte de föör i vala” (Dalslands fornminnes- och hembygdsförbund), ”Etelhem, En sockenbok” (Gotlands hembygdsförbund), Från Gästrikland 2021, 2022, 2023 (Gästrike-Hälsinge hembygdsförbund), ”Varberg – en tusenårsresa” (Halländska hembygdsrörelsen), ”På brukets tid” (Jönköpings läns hembygdsförbund), ”Från Smålands skogar till Sveriges riksdag” (Kalmar läns hembygdsförbund), Ängelholmsboken, 2021, 2022, 2023 (Skånes hembygdsförbund), ”Försvunna hus på Lidingö” (Stockholms läns hembygdsförbund), Nyköping under 300 år 2021, 2022, 2023 (Södermanlands hembygdsförbund), ”Örsundaåns dalgång under 6 000 år” (Upplands fornminnesförening och hembygdsförbund), ”Kartor från Götlundabygden” (Västmanlands hembygdsförbund och fornminnesförening), ”Acklinga socken i ord och bild” (Västergötlands hembygdsförbund), Karlskoga bergslag 2020, 2021, 2022 (Örebro läns hembygdsförbund).
Myndigheten för kulturanalys följer årligen upp svenskarnas kulturkonsumtion. Rapporten Kulturvanor 2023 visar att kulturvanorna till största del återhämtat sig från det tapp som uppstod i och med coronapandemin.
– Det är tydligt att restriktioner om maxantal för publik och besök samt rekommendationer om social distansering under pandemin begränsade kulturutbudet och kulturutövandet. Nu kan vi dock konstatera att under 2023 nådde de flesta kulturaktiviteter åter upp till nivåerna vi hade före pandemin, säger Mari Nilsson, utredare på Myndigheten för kulturanalys.
De vanligaste kulturaktiviteterna var sådana som går att göra hemma. 96 procent lyssnade på musik minst någon gång under året, 94 procent såg på tv-serier, 92 procent såg på film och 81 procent läste en eller flera böcker under året. När det gäller att ta del av kulturutbudet, besökte 62 procent historiska sevärdheter, 55 procent gick på bio och 54 procent besökte bibliotek.
Biobesök hör till de aktiviteter som ligger på en lägre nivå än innan pandemin. Det gäller även museibesök, utställningar och hemslöjdsmarknader.
För hembygdsrörelsen är tappet tydligt. Från att ha snittat runt totalt 4,5 till 5 miljoner besök årligen innan pandemin landade 2023 års totala besökssiffra på 3,5 miljoner besök, enligt statistik från Sveriges hembygdsförbund. Det är en upphämtning sedan 2022 och betydligt bättre än bottennoteringen år 2020, men likväl betydligt mindre än innan pandemin.
Coronapandemin tog många hembygdsföreningar hårt, och återhämtningen tar tid.
– Tyvärr minskade ju aktiviteterna under pandemin, men de och även besökarna verkar sakta men säkert vara på väg tillbaka. Förra året var det fortfarande lite mindre besökare på aktiviteterna men bättre än året innan, säger Jan Klingberg, ordförande i Kumla-Sannahed hembygdsförening, nominerade till utmärkelsen Årets hembygdsförening 2024.
Tack vare det här projektet tror vi på en förnyelse av medarbetargänget!
Anna-Karin Andersson är ordförande i likaledes nominerade Grangärde hembygdsförening, samt ordförande för Sveriges hembygdsförbund.
– Tyvärr valde flera av våra trognaste medhjälpare att kliva av i samband med pandemin. Det blev för långt uppehåll och de kände tröttheten komma tror jag.
Men det finns förutsättningar för tillväxt på sikt, säger Anna-Karin Andersson. Föreningen har startat projektet Nyfikenhet möter erfarenhet där de äldre handfast lär de yngre hur man gjorde förr, med inriktning mat.
– Vi har konserverat, rökt kött och stoppat korv än så länge. Tack vare det här projektet tror vi på en förnyelse av medarbetargänget!
När det gäller aktivititer riktade särskilt till barn och unga ser det bättre ut för landets 2 060 hembygdsföreningar. 2023 års totala besökssiffra på 235 000 personer ligger inte långt efter 2019 års toppnotering.
Något som också varit en draghjälp för vissa föreningar är det stora intresset för att semestra på hemmaplan.
– När det väl ”släppte” fick vi lite av en boom med alla som skulle ”hemestra”, plus att vi var laddade i föreningen inför alla gäster återkomst. 2022 hade vi cirka 14 500 besökare, vilket är vårt rekord, berättar Anders Modig, ordförande i Åsle, Mularp & Tiarps Hembygdsförening, även de nominerade till utmärkelsen Årets hembygdsförening 2024.
– Det blev även uppenbart inom föreningen hur man han saknat umgänget med varandra under pandemin. Vi hade fullt på alla event och alla kunde träffas och ”tjöta” igen.
Likt tidigare år visar Myndigheten för kulturanalys rapport Kulturvanor 2023 på skillnader i invånarnas kulturvanor. Kvinnor är mer kulturellt aktiva än män och de flesta kulturaktiviteterna är vanligast bland storstadsbor och personer med hög utbildning. Några kulturaktiviteter är åldersövergripande, men yngre förefaller vara mest kulturellt aktiva och personer över 65 år ägnar sig i mindre utsträckning åt kultur.
– Studier av kulturvanor är ett viktigt stöd för kulturpolitik på olika nivåer för att belysa läget i relation till det nationella kulturpolitiska målet om att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet, säger Mats Granér, myndighetschef på Myndigheten för kulturanalys.
Första söndagen i augusti, i år den 4 augusti, har av Sveriges hembygdsförbund utnämnts till Hembygdsgårdens dag. Många föreningar har extra öppet med guidade visningar och evenemang. Grythyttans hembygdsförening firar på hembygdsgården Skräddartorp med musikunderhållning, visning av gården och traditionsenligt kakkalas modell större.
Birgitta Granberg är kassör i föreningen.
– Den första stora kakfesten ägde rum 26 juli 1998. Det var några av föreningens damer, som jobbade i kaffestugan, som kom på idén att ordna med ”gästabud på Skräddartorp”. Det blev en stor fest, väldigt många kaksorter. Det var bara småkakor, alltså inga mjuka kakor. Recepten sammanställdes också i skriften ”Gästabud på Skräddartorp”. Där finns recept på cirka 20 sorters kakor.
– Gästabudet blev succé och ett återkommande evenemang, men under namnet Kakkalaset. Det var inte Hembygdsgårdarnas dag som firades då, utan det har blivit på senare tid.
Vad innebär Stora kakkalaset? – Det innebär att vi har MASSOR med kakor och fina gamla kaffedukar på serveringsborden. Vi ställer fram våra allra finaste brödfat, både höga och låga, fyllda med kakor. Vit duk, ljusstakar och blommor på kakbordet. Man tar sig kakor – så många man vill – sedan får man kaffe i koppen och det är bara att njuta. Påtår får man också så många gånger som önskas och man får även ”backa” på kakorna.
Hur många sorters kakor bjuds det? – Förra året hade vi 54 sorters kakor, inklusive de glutenfria.
Påtår får man också så många gånger som önskas och man får även ”backa” på kakorna.
Vem bakar allt detta? – Det är hjälpsamma damer i föreningen som hjälper till att baka.
Finns det några favoriter? – Kerstins toscabitar tar slut först varje år. Även nougatrutor går åt snabbt, jitterbuggare också.
Hur ser personalstyrkan ut i övrigt? – Vi behöver vara ganska många, vi måste fylla på kakorna hela tiden. Kaffebryggarna måste också vara i gång hela tiden. En person sköter kassan. Någon hjälper gäster till exempel med att att bära brickor. Diskar för hand gör vi, alltså krävs minst en person i köket. Vi använder porslinskoppar.
Vad händer mer på Hembygdsgårdens dag? – Underhållning har vi varje år med spelmän, trubadurer, vissångare och andra spelemän. Under dagen har håller vi våra museer och bergsmansgården öppen, vi har guide på plats som visar och berättar.
Vad händer annars i föreningen under sommaren? – Skräddartorp hålls öppet lördag-söndag kl 13-17 till och med 25 augusti. Även Kulturarvsdagen 7 september håller vi öppet. Vi hade en stor loppis i början av juli med servering, hembakt bröd och våfflor och i slutet av juli ordnade vi motorkväll. Det är populärt, gamla och nya bilar, motorcyklar, mopeder med mera. Då serverar vi ”motorsmörgås”, hembakta tekakor med gubbröra. Den 17 augusti planeras en dahlia-utställning i Skräddartorp. Våra servitriser, Ann och Anna, gillar dahlior. De ordnar en utställning, och önskar att gästerna har med sig dahliablommor som sedan ingår i utställningen.
FAKTA. Här firas Hembygdsgårdens dag
Det är ett omfattande kulturarv som hembygdsrörelsen bevarar och gör tillgänglig för allmänheten. Förutom de 1 400 hembygdsgårdarna förvaltar landets 2 060 hembygdsföreningar tillsammans runt 11 000 byggnader.
Loppisar, marknader, guidade turer, musikunderhållning, allsång, våfflor, kolbullar, mopedrally och veteranbilsträffar – hembygdsföreningar över hela landet satsar extra på Hembygdsgårdens dag. På Hembygd.se hittar du evenemang nära dig.
Bygd och Natur skrev 2022 om Ströms hembygdsförening i Jämtland, som sedan 2018 erbjudit ställplatser vid vattnet längs E45 i centrala Strömsund. För föreningen innebär ställpatserna ett viktigt ekonomiskt tillskott. 2021 var intäkterna över 70 000 kronor.
Ströms hembygdsförening har skapat ett enkelt betalsystem som bygger på att husbilsägarna själva får fylla i namn, land, registreringsnummer och datum på ett registreringskort som läggs i ett kuvert tillsammans med 100 kronor, alternativt ett intyg om swishbetalning. Kuvertet läggs sedan i en anvisad postlåda, som regelbundet töms av föreningspersonalen. Gästerna har tillgång till hembygdsgårdens toaletter dygnet runt. Sommartid finns även ett kafé med lunchservering på hembygdsgården. Men eftersom husbilsägarna sköter sig själva märks många av dem knappt av, berättadeAnna Gillgren, vice ordförande i Ströms hembygdsförening och turismstrateg på Strömsunds kommun.
Har du några tips till andra hembygdsföreningar som vill börja erbjuda ställplatser? – Ha en dialog med kommunen, om det till exempel behöver upprättas en ny parkeringsplats krävs bygglov. Det är också viktigt att det finns bra information, gärna även på engelska och tyska. Vi har satt upp en skylt med telefonnummer till oss på hembygdsgården och information om var de kan tömma och fylla på vatten och var de kan slänga sopor, men också information om var turistbyrån, affärer och restauranger finns.
– Det fanns lokalbor som befarade att vi skulle konkurrera ut campingen i Strömsund, men många husbilsägare ställer sig hellre på någon skogsbilväg än en camping om det inte finns ställplatser. Samverkar man med kommunen, lokala handlare och campingplatser så blir alla vinnare.
– Sedan är det viktigt att lyssna på husbilsägarna. Eftersom vi ligger så centralt har vi haft en del problem med bilburna ungdomar som har spelat hög musik. De flesta har accepterat det, men det finns de som har klagat och då har de inte behövt betala.
FAKTA. FÖRENINGARNA SOM ERBJUDER STÄLLPLATS
Sveriges hembygdsförbund har en karta över medlemsföreningarnas ställplatser och matnyttig information för föreningar som vill börja med ställplatser, se här.
Husbilsdestination Sverige har tagit fram en checklista för hur ställplatser kan utformas i enlighet med nätverket Hållbar besöksnärings kriterier. Se Husbilsdestinationsverige.se
2024 beviljade Riksantikvarieämbetet 17 miljoner kronor i bidrag till kulturarvsarbete. Sammanlagt beviljades statliga medel till 127 projekt runtom i Sverige. Tove Holm, handläggare vid Riksantikvarieämbetet, tipsar om vad som är viktigt att tänka på i en ansökan för denna typ av bidrag – värdefulla även vid andra typer av ansökningar.
Läs igenom kriterierna noga Det här gäller alltid och utan undantag. När det gäller bidrag till kulturarvsarbete finns kriterierna på Riksantikvarieämbetets hemsida. ”Löpande kostnader får vi till exempel inte ge bidrag till”, förklarar Tove Holm.
Ring bidragsgivaren Känner du dig osäker – ring och prata med bidragsgivaren. På så sätt slipper ni lägga tid på en ansökan som omöjligt kan beviljas. Riksantikvarieämbetet svarar gärna på frågor för sina bidrag, säger Tove Holm. ”Har man en idé är det fritt fram att ringa och höra om vi tror att projektet kan passa inom ramen för den här sortens bidrag.”
Förankra projektidén i föreningen Det blir sällan ett bra resultat om bara en person driver projektet – särskilt om det är ett av den mer omfattande sorten. ”Eftersom det är ideella krafter som styr underlättar det om projektet inte står och faller med en person”, säger Tove Holm.
Begär in offerter för projektet Riksantikvarieämbetet ställer inga krav på offerter i ansökan, men det underlättar om man ska kunna få en tydlig bild av vad projektet är tänkt att kosta. Begär gärna offerter från flera företag innan ni ansöker.
Se till att budget och projektbeskrivning stämmer överens Är alla delar av projektet redovisade i budget, och vice versa? En stor del av ansökningarna som når Riksantikvarieämbetet har delar i projektbeskrivningen som inte tas upp i budget, eller vice versa. ”Det kan finnas en förklaring till det. Exempelvis kanske man fått det material som är tänkt att användas till skänks. Det händer att RAÄ hör av sig för att ställa kompletterande frågor, men bäst är om det blir rätt från början.”
Specificera budget – och tidsplan Vad ska ni göra, och när? Specificera budgeten i möjligaste mån så att man får en tydlig överblick. ”En specificerad budget visar att projektet är välplanerat” förklarar Tove Holm. ”Det ger oss möjlighet att se att projektet är genomförbart.”
Fokusera på kulturarv Berätta om hur föreningen jobbar med kulturarv, i stället för att exempelvis redogöra för att ni hyr ut lokaler till privatpersoner. Hur visar föreningen upp samlingar och berättar historier? ”Beskriv även det som känns självklart!”
Bifoga bilder ”Bilder är inget krav, men kan vara bra om man till exempel söker bidrag för en förändring i en lokal. Även ritningar är möjliga att skicka med som en extra bilaga.”
Begär ut beviljade ansökningar Riksantikvarieämbetet publicerar alltid en lista över årets beviljade bidrag. Ansökningarna går att begära ut från RAÄ:s registratur. Kan dessa ge er förening vägledning? Kanske finner ni ett projekt från er region i listan? Hör av er till dem och fråga om råd, om ni behöver.
Låt en utomstående läsa ansökan RAÄ känner inte till alla verksamheter sen tidigare, och ska heller inte behöva göra det för att kunna bedöma ansökan. Be en person som inte själv har en detaljerad inblick i verksamheten att läsa igenom. Är den begriplig för en utomstående?
Våga söka! ”Min förhoppning är att det inte ska vara krångligt att söka det här bidraget”, menar Tove Holm. ”Ofta är projekten så pass konkreta att man inte behöver vara särskilt teoretisk eller komplicerad i formuleringarna i ansökan.” Kom ihåg! Det är möjligt att få bidrag för kulturarvsarbete även om föreningen beviljats medel föregående år. Sök igen!
FAKTA. Kurs i att söka pengar Den 10 september samt den 3 december 2024 kl 10-16 arrangerar Sveriges Hembygdsförbund, Arbetslivsmuseernas Samarbetsråd och Arbetets museum en digital kurs i att söka pengar. En heldag om att skapa bättre bidragsansökningar med tips om språk, tidplan och budget. Arbetsam arrangerar även andra kurser i att starta Leaderprojekt, att få snurr på affärerna med mera. Ta del av hela schemat här.
Bengt Modéer är ordförande i Falsterbonäsets Museiförening, som nyligen drivit igenom en ändring av de stadgar som tidigare gett Vellinge kommun inflytande i verksamheten.
– Jag har arbetat inom ideella föreningar inom golf och naturvård under hela mitt liv. Det har inte känts rätt att det allmänna ska vara med i handhavandet av föreningen.
Falsterbonäsets Museiförening bildades 1930. 1947 blev det en tvist kring stadgarna, berättar Bengt Modéer. Nya stadgar formulerades i föreningen och en lokal politiker, senare ordförande i stadsfullmäktige, valdes till ordförande.
– Jag kan tänka mig att syftet var att skapa ordning och reda. Men sedan har man tuggat vidare det här genom åren.
Jag kan tänka mig att syftet var att skapa ordning och reda. Men sedan har man tuggat vidare det här genom åren.
Fram till i vintras har en kommunrevisor granskat föreningens ekonomi. En av styrelsemedlemmarna har även utsetts av kommunen, och arvoderats av densamma.
– Det här handlar inte alls om arvodet, understryker Bengt Modéer. Den frågan har ingen höjd för min del. Det handlar snarare om principer.
Han har tidigare arbetat som advokat, vilket varit till hjälp i processen.
– Jag läste in mig på normalstadgar, och har också haft kontakt med hembygdsförbundet. När jag läste mer om det civila samhället, och hur det ska förhålla sig till myndigheter blev det klart för mig att såhär ska det inte gå till.
Vilket inflytande kan – och bör – den offentliga sektorn egentligen ha i civilsamhället? Finns det förtjänster med offentligt inflytande i hembygdsrörelsen och annan idéburen verksamhet?
Lena Nyberg, generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, menar att utgångspunkten i frågor kring den offentliga sektorns inflytande på den idéburna måste vara föreningens respektive kommunens vilja och mål.
– Ett samarbete kan fungera väldigt bra om man har gemensamma intressen. Men man behöver också spelregler. Vi förordar att man gör en IOP – det vill säga en överenskommelse mellan civilsamhälle och offentlig sektor.
Ett fungerande partnerskap mellan kommun, region och civilsamhälle är till allas fördel, menar hon.
– Men om civilsamhället upplever det som en oönskad överrock, då är det ett problem.
– Grundprincipen för civilsamhället är att det ska vara fritt, och utan inblandning. Men vill man ha offentlig finansiering måste man ibland också anpassa sig till det regelverk som finansiären har.
Generaldirektör Lena Nyberg, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Foto: Felix Oppenheimer
Inom civilsamhället finns en mängd principer för hur man väljer ordförande. Att ha ett känt namn som ordförande kan påverka organisationens status, menar Lena Nyberg.
– I en del organisationer har man valt att offentliga personer ska företräda organisationen. Man kan ha olika typer av lösningar för att säkra upp att en organisation ska få stöd, och publicitet.
Enligt Lena Nyberg är det ovanligt att offentlig sektor tar plats i det civila samhällets föreningsstyrelser.
– Däremot är det en tydlig trend att det ställs högre krav på organisationerna vad gäller insyn och kontroll. Man vill ha bättre inblick i organisationer som mottar offentliga medel.
I Skånes hembygdsförbund utser Region Skåne tre ledamöter till förbundets styrelse. I nuläget är det person från Sverigedemokraterna, en från Moderaterna och en från Socialdemokraterna.
I Dalarnas hembygdsförbund är Dalarnas landshövding, det vill säga regeringsmaktens främste ställföreträdare i länet, ordförande. Samma person företrädde i många år Kristdemokraterna i riksdagen.
När Bengt Modéer, ordförande för Falsterbonäsets Museiförening, slutligen lyfte frågan om att ändra de gamla stadgarna om kommunalt inflytande fick han fullt stöd av föreningens styrelse.
– Vi är så glada för att vi är en förening och får bestämma helt själva vad vi gör – vad vi vill driva för frågor, eller ha för utställningar på museet till exempel. Vi är ju fria, och då ska vi vara det fullt ut.
Han understryker att man fortsatt har en nära och stabil relation till Vellinge kommun.
– Vi har fått vårt årliga bidrag, och vi gör mycket PR för vår kommun.
– Det här handlar inte om att kommunen varit klåfingrig, utan om det principiella. Alla ska ta plats i vår förening på samma villkor.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
