Tidningen Dagens ETC och stiftelsen Expo har i en granskning visat att en av Sveriges hembygdsförbunds lokala medlemsföreningar den 13-14 juni 2025 hyr ut en folkpark i sin ägo till en motorförening som i sin tur bokat högerextrema band. Det går stick i stäv med Sveriges hembygdsförbunds stadgar, som slår fast att rörelsen har ett humanistiskt och demokratiskt synsätt.
I ett brev till styrelsen för Tuna-Hästbergs hembygdsförening uppmanar Sveriges hembygdsförbunds ordförande Anna-Karin Andersson föreningen att öppet förklara sitt misstag, och att skänka intäkterna för evenemanget till en organisation med tydlig antirasistisk koppling.
Hon skriver: ”Nazism och andra antidemokratiska krafter har en agenda som står i motsats till våra grundläggande värderingar. De band som bokats till spelningen framför dessutom så kallad vit makt-musik.
I och med att ni hyrt ut er lokal till dessa frångår ni hembygdsrörelsens grundsyn. Det påverkar också hela hembygdsrörelsen, eftersom ni genom ert agerande blivit sammankopplade med dessa extrema åsikter och i massmedia utpekats som gynnare av denna rörelse.
Vi tar starkt avstånd ifrån ert agerande. Det är positivt att ni redan ändrat reglerna för framtida uthyrning. I förlängningen kan vi dock inte acceptera att föreningar som gör grova avsteg ifrån förbundets grundsyn fortsatt kan vara en del av vår demokratiskt grundade organisation.
(…)
Med stark förhoppning om att ni med detta brev tar till er uppmaningarna och därmed i fortsättningen står upp för demokrati och delaktighet som en fortsatt fullgod medlem i Sveriges hembygdsförbund.”
Jan Nordwall, generalsekreterare för Sveriges hembygdsförbund, påpekar i ett skriftligt uttalande att förbundet tidigare markerat starkt mot högerextremism och en etniskt definierad kultursyn.
”Vi hade anledning att göra det 2010 i samband med SD:s inträde i riksdagen och har gjort det därefter i debattartiklar och många andra sammanhang.”
Han skriver vidare: ”Hembygdsrörelsen är Sveriges största gräsrotsrörelse med närmare 400 000 medlemmar varav uppskattningsvis 20 000 är aktiva i någon mening för att driva runt föreningarna. Riksstämman har antagit en vision om en levande hembygd öppen för alla och en ideologisk grundsyn som betonar humanistiska värden, demokrati och att alla oavsett bakgrund är välkomna. Organisationen är partipolitiskt neutral och religiöst obunden.”
FAKTA. Ur Sveriges hembygdsförbunds stadgar
”Hembygdsrörelsen är en del av det levande samhället. Den skapar broar mellan det förgångna, nutiden och framtiden. Hembygdsrörelsen har ett humanistiskt och demokratiskt synsätt. Den är öppen för alla, oavsett bakgrund. Den respekterar kulturarvets skiftande former i tid och rum. Hembygdsarbetet skapar gemenskap, trygghet och identitet. Intresset för kulturarvet är drivkraften i engagemanget för hembygden. Här möts alla generationer.”
Riksantikvarieämbetet fördelar varje år stöd till bland annat hembygdsföreningar för kulturarvsarbete och, via Länsstyrelserna, stöd för kulturmiljövård.
Anslagen varierar i storlek, från 10–20 000 till över en halv miljon kronor. De största posterna finns bland ansökningarna för kulturmiljövård. 2024 var Vänge hembygdsförening, i Ekeby utanför Uppsala, en av de största mottagarna. Föreningen har därefter beviljats ytterligare bidrag för 2025 för att reparera timmerstommen i en väderkvarn de äger och ansvarar för. Totalt har projektet tilldelats närmare 1,1 miljoner kronor i kulturmiljöbidrag.
Ekeby by är en oskiftad radby med anor i medeltiden, som har mesta delen av gårdsbebyggelsen (manbyggnader och uthus) från 1700- och 1800-talen bevarad på sex gårdar, med en ringgata runtomkring. Byn byggnadsminnesförklarades 1997 i sin helhet och ägs i dag av Prästlönetillgångarna (PLT), Uppsala stift. Vänge hembygdsförening hyr en av gårdarna – Karlssongården – för kraftigt subventionerad hyra. Gården är centrum för föreningens verksamhet, bland annat arrangerar man kafé med hembakt på söndagar från mitten av maj till mitten av september och en välbesökt midsommarfest. Ägaren ansvarar för skötsel av gårdens byggnader och har också bekostat förbättringar, som installation av wc och varmvatten.
Totalt har projektet tilldelats närmare 1,1 miljoner kronor i kulturmiljöbidrag.
Väderkvarnen, av holländsk typ och byggd 1807, på byns mark köpte Vänge hembygdsförening för en symbolisk summa 1950.
– Dess vård och reparationer ansvarar vi alltså för, vi ordnar visningar där som är mycket uppskattade och efterfrågade, berättar Rosemarie Fiebranz, vice ordförande i Vänge hembygdsförening.
– Timmerstommen som aldrig renoverats i sin helhet var nu mycket rötskadad, Kvarnens stabilitet har bevarats över tid med invändiga stödbjälkar. Annars är kvarnen sedan 1950-talet satt i fint skick av våra medlemmar, med ett rekonstruerat, fungerande maskineri, inklusive mekanik för att vrida hättan med vingarna upp i vind.
Utgifterna fördelas mellan en mindre post för antikvarisk medverkan, vilket krävs på grund av byns byggnadsminnesstatus, och kostnaderna för de två timmermän som utför reparationerna.
– Det är inte helt säkert att nödvändiga reparationer kan slutföras inom ramen för årets bidrag, eller inom tillgänglig tid, det måste ske under augusti–oktober på grund av krav på vädret med mera, säger Rosemarie Fiebranz.
För att täcka de delar som inte kan bekostas med bidrag gör Vänge hembygdsförening insamlingar till sin Kvarnfond, med lotterier och annat.
Vänge hembygdsförening har även tidigare haft god utdelning vid bidragsansökningar genom Landsbygdsprogrammet, som pågick 2014 till 2020 finansierat av Europeiska fonden för landsbygdsutveckling. 2019 beviljades man 265 000 kronor för ett tillgänglighetsprojekt för ramper och liknande.
– Därtill räckte anslaget bland annat till ett antal informationsskyltar i tillgängligt format, samt översättning till flera språk av grundläggande informationstexter om Ekeby.
Det andra projektet som beviljades 2019 gav 228 000 kr för interiör restaurering av Karlssongårdens förstuga och kök, innanfönster samt husets pardörr, det vill säga främst målning av interiöra snickerier i huset som är byggt på 1780-talet. Detta utfördes av byggnadsvårdskunniga hantverkare och övervakades av byggnadsantikvarie.
Det tredje projektet, från samma program 2019, bekostade omläggning av väderkvarnens stickspåntak, restaurering av dess fönster samt rödfärgning av ytterpanelen. Bidraget uppgick till 267 000 kr. Totalt beviljades Vänge hembygdsförening alltså cirka 760 000 kronor från Landsbygdsprogrammet 2019.
Hur gör ni för att lyckas så bra med era ansökningar? – Närvaro på Länsstyrelsens informationsmöten samt god kontakt med handläggaren på Länsstyrelsen var en av förutsättningarna. Därtill har vi haft nytta av att jag som varit yrkesverksam som forskare i historia har vana vid att söka bidrag och därvid möta upp anslagsgivarens önskemål dels formellt, dels i text som tydliggör projektens syften och genomförande i relation till bidragets angivna syfte, säger Rosemarie Fiebranz.
– Sammantaget är väl Vänge hembygdsförenings ägande av och underhållsansvar för dels väderkvarnen, dels interiört för Karlssongården, som båda är byggnadsminnesförklarade, ganska exceptionellt. Kulturmiljöstödet beviljas på grund av denna status, inte främst till oss som hembygdsförening, förmodar jag.
– Det har förstås också betydelse att vi klarar av att ta ansvar för att ta in offerter av kunniga hantverkare, sköta administrationen och få projekten i hamn på utsatt tid. Det tar en hel del tid, och därtill kommer bekymmer med likviditeten. För att få kulturmiljöstödet utbetalt måste fakturorna vara betalda – några förskott ges inte. Förra året klarade vi det med ett kortfristigt, privat lån, i år har vi ansökt hos vår bank om kontokredit för att kunna möta upp fakturorna. Länsstyrelsen bidrar å sin sida med snabb handläggning. Där underlättar en upparbetad kontakt med ansvarig handläggare.
Det har förstås betydelse att vi klarar av att ta ansvar för att ta in offerter av kunniga hantverkare, sköta administrationen och få projekten i hamn på utsatt tid.
FAKTA. Bidrag till kulturmiljövård
Riksantikvarieämbetet förfogar över och fördelar huvuddelen av anslaget för kulturmiljövård till länsstyrelserna. Stödet ligger totalt på cirka 270 miljoner kronor om året.
Söks via respektive länsstyrelse och är öppet för såväl enskilda personer som föreningar, kommuner, stiftelser och bolag som ska göra kulturmiljövårdande insatser.
FAKTA. Bidrag till kulturarvsarbete
Fördelas en gång om året, med ansökningsperiod mellan 1 december och 31 januari, och ligger på totalt cirka 17 miljoner kronor årligen.
Bidraget riktar sig till civilsamhällets organisationer och kan sökas av arbetslivsmuseer, hembygdsmuseer och ideella kulturarvsverksamheter som syftar till att bevara och utveckla kulturhistoriska värden, såväl fysiska som immateriella. Verksamheten ska vara tillgänglig för allmänheten eller avses att bli det. Får inte gå till löpande verksamhet eller drift och ges inte till privatpersoner eller kommersiella bolag.
”Gåvor och donationer inom kulturarvet” är utgiven av Stockholms läns hembygdsförbund och Södra Ljusterö kultur och hembygdsförening. Bakom boken står Birgitta Rapp och Anita Lundin – och sju föreningar som alla erbjudits gåvor eller donationer. Dessutom medverkar sakkunniga inom ämnesområdena kulturarv, etik, juridik och föreningskunskap med styrelseansvar.
Birgitta Rapp är före detta forskningsdirektör vid Stockholms läns museum. Hon har därtill lång erfarenhet av föreningsarbete på Djurgården och på Ljusterö.
– En donation eller gåva kan ha stor betydelse för en hembygdsförening. Till exempel kan det skapa förutsättningar för en helt ny verksamhet.
När hembygdsforskaren Barbro E Sjöström avled 2019 testamenterades hela hennes kvarlåtenskap, inklusive forskarhatt, till Enhörna hembygdsförening.
Hembygdsföreningen lät inreda ett rum för hembygdsforskning på övervåningen i den småskola som redan var i föreningens ägo. Där gavs plats åt hela Sjöströms boksamling, inspelade band och annat forskningsmaterial.
Men dessförinnan stod Enhörna hembygdsförening inför en ovanlig uppgift. Eftersom donationen involverade hela dödsboet var det också upp till föreningen att anordna begravningen för Barbro E Sjöström.
– Jag vet inte hur vanligt det är att en hembygdsförening får det uppdraget. Men det blev väldigt fint eftersom Sjöström var just hembygdsforskare.
Eftersom donationen involverade hela dödsboet var det också upp till föreningen att anordna begravningen.
Inte sällan medför en större donation också ökade utgifter för en förening.
– Om man bejakar en donation bestående av en fastighet med mark har man också bundit upp sig ekonomiskt för decennier framöver. Det är viktigt att ha klart för sig från början.
Kulturarvssynen inom den egna föreningen är en viktig aspekt vid en gåva eller donation, menar Birgitta Rapp.
– Det är viktigt att man har en föreningsstyrelse med kompetens om kulturarv så att man kan bedöma vad det är man har att ta ställning till när man säger ja eller nej till en donation. Är det här något som är viktigt eller oviktigt?
I komplicerade fall behöver man också inse gruppens begränsningar.
– Ibland kan man behöva vända sig till andra föreningar och se hur de har gjort, eller kontakta en expert, säger Birgitta Rapp.
Om man bejakar en donation bestående av en fastighet med mark har man också bundit upp sig ekonomiskt för decennier framöver.
”Gåvor och donationer inom kulturarvet” beskriver även hur man på korrekt sätt formulerar ett testamente, ett vittnesintyg eller ett gåvobrev. På så vis fungerar publikationen rådgivande för den som funderar på att skänka sin kvarlåtenskap till den lokala föreningen. Att ett testamente innehåller vaga formuleringar kring en donation kan nämligen resultera i både omfattande arbete och långdragna konflikter.
Det fick Ljusterö hembygdsförening erfara när man testamenterades det arv från hemmansägaren Birgitta Andersson som gjorde föreningen till en av Sveriges rikaste. Gåvan innebar bland annat 40–100 miljoner kronor bundet i skogsbruk, öns bästa jaktmarker, 1 miljon kronor i kontant kapital, en ny Volvo och ett flertal fastigheter i Ljusterös äldsta byar.
”Resten av min kvarlåtenskap skall tillfalla Ljusterö hembygdsförening att användas till Museet”, hade Andersson menat i sitt testamente. Men innebar formuleringen att föreningen uppmanades att behålla Anderssons kvarlåtenskap i sin ägo? Eller var det fritt fram att sälja?
– I Ljusterö-fallet ställde den vaga formuleringen i testamentet till det, konstaterar Birgitta Rapp, som själv varit aktiv i föreningen.
Inom föreningens styrelse figurerade olika tolkningar och ett flertal jurister hann engageras under den fjortonåriga period som passerade innan hela arvet var sålt 2022.
– Man behöver vara medveten om att en donation kan innebära svåra frågor både vad gäller juridik och etik. Föreningsdemokrati är jätteviktigt, och att man har en öppen diskussion.
Vad har varit roligast i arbetet med boken? – Det positiva samarbetet! Att alla medverkande velat bidra med sina olika erfarenheter, som kan inspirera andra föreningar.
FAKTA. Det gäller för gåvor. Juridiskt kom ihåg för föreningen
Fast egendom Beträffande fast egendom måste överlåtelsehandlingar upprättas som vid en försäljning och förvärvet skrivas in i fastighetsregistret. Vilka inskrivningar, inteckningar, servitut och planbestämmelser belastar fastigheten, och vad innebär detta för föreningen? Det måste också redas ut om det finns villkor kopplade till överlåtelsen – t.ex. att någon ska få bo kvar. Föreningen bör undersöka i vilken mån fastigheten belastas med kostnader eller andra omständigheter som blir föreningens ansvar efter en överlåtelse.
Lös egendom Fördelen i mottagandet av gåvor jämfört med testamentessituationer är att föreningen då tillsammans med givaren kan klara ut omständigheterna kring gåvan och dokumentera dessa. När det gäller gåvor i form av lösa föremål, dokument, fotografier och pengar gäller principen att äganderätten övergår i och med att föremålet överlämnas rent praktiskt till mottagaren. Ett löfte om gåva av så kallat lös egendom är inte juridiskt bindande. Ett löfte om vad som ska hända med föremål vid dödsfall måste, för att vara bindande, formuleras i ett testamente.
Gåvobrev I samband med mottagandet är det klokt att upprätta ett gåvobrev som undertecknas av givaren samt föreningens mottagande representant. En mottagen gåva bör omgående förses med föreningens föremålsnummer och föras in i föreningens föremåls- eller inventarieförteckning och gärna även fotograferas. Källa: Jurist Lars Nylén, ”Gåvor och donationer inom kulturarvet”.
”Gåvor och donationer inom kulturarvet” kan köpas hos Stockholms läns hembygdsförbund: [email protected] Föreningar anslutna till Sveriges hembygdsförbund betalar 175 kr, övriga 200 kronor.
Bygden berättar är korta filmer som lyfter fram Hallands lokala historia genom berättelser framtagna av hela 70 hembygdsföreningar runt om i länet. Totalt har 72 filmer producerats, från 2-3 minuter upp till 14 minuter långa. Filmerna finns samlade på Youtube men kan också aktiveras genom QR-koder på de platser de anknyter till, i tryckta broschyrer och på flera olika hemsidor, inklusive samlingssidan Bygdenberättar.se/halland.
Bygden berättar har genomförts i samarbete mellan den halländska hembygdsrörelsen och Studieförbundet Vuxenskolan, där Reine Johansson är regional kontaktperson.
– Vi hittar ofta gemensamma projekt. Vi har bland annat haft samarbeten kring arkivering och torpinventeringar samt att försöka få upp intresset och kunskapen kring digitala verktyg hos hembygdsrörelsen. I samband med att föreningarna började aktivera berättelser om torpen via qr-koder kände vi: Varför inte göra något större? Varför inte förmedla fler berättelser?
Tankarna fick draghjälp av pandemin och det intresse för närområdet som uppstod till följd av uteblivna långresor. Hösten 2021 påbörjades insamlingsarbetet; de sista filmerna färdigställdes våren 2025. Även turistbyråer i Halland och kulturarv- och landsbygdsutvecklare på regional och kommunal nivå är involverade.
– Syftet med Bygden berättar är att aktivera och tillgängliggöra kulturarvet som besöksmål. Vår finansiering har kommit via Jordbruksverket och Leader, och de ser gärna ett entreprenörstänk. Det har varit självklart att turistbyråerna ska vara en del av detta. Vi har bland annat kopplat på vandringsleder och cykelleder i vårt material och länkat till andra besöksmål och sevärdheter inom filmernas närområde eller ämnesområde, säger Reine Johansson.
Det har varit självklart att turistbyråerna ska vara en del av detta.
Vad har du lärt dig om din halländska hembygd genom projektet? – Jag lär mig någonting av varje film. Jag har fått en otrolig respekt för gammalt hantverk och för hur man tog till vara naturresurser i äldre tider. En hel del om fornminnen och de historiska stenar som finns här omkring, och mycket om hembygdsgårdar. Något som är givande är de levnadsöden som det berättas om, genom dem får man också den stora bilden, det är till exempel flera filmer som berör emigrationen till Amerika.
Föreningarna har levererat text och i vissa fall även bildmaterial. I några fall har materialet tagits fram i grupp, i studiecirkelform. Men vanligare har varit att det skett som ensamarbete. En projektgrupp med professionell kompetens att filma, spela in ljud och redigera har stått för den tekniska biten. I några fall har illustratörer bildsatt berättelserna.
Hemsidan är byggd för att kunna flerfaldigas.
– En stor utmaning har varit att bygga hemsidan och skapa mallar för allt. Nu finns det. Vi har lagt till /halland i adressen för att fler delar av landet ska kunna kopplas på, säger Reine Johansson.
En annan förhoppning är att knyta studiecirklar till utflyktsmålen i filmerna.
Det är en fin film om hur man tillverkar smörtunnor, eller drittlar. En oväntad indiehit.
Ett par-tre filmer har i skrivande stund nått över 2 000 visningar. Den som har allra flest, Drittelfabriken i Knobesholm av Asige hembygdsförening, är uppe i nästan 4 000 visningar. Succén var oväntad, konstaterar projektledaren.
– Det är en fin film om hur man tillverkar smörtunnor, eller drittlar. En oväntad indiehit i filmvärlden, får man säga. Utan någon som helst marknadsföring fick den 3 000 visningar på två-tre veckor.
”Först efterlyste vi personer som ville hjälpa styrelsen. En av 160 medlemmar svarade. När vi i stället startade mycket specifika arbetsgrupper där folk förstod vad de skulle göra, varför och när det skulle vara klart fick vi 25 svar på två dagar.”
Det berättar Elisabeth Wahl, ordförande, koloniföreningen Drevviken Fritidsträdgårdar i rapporten ”Maxa mikroengagemanget”.
Mikroengagemang är som namnet anger en kortform av engagemang. Det är något många föreningar redan använder sig av, men som har potential att användas mer, menar Angeli Sjöström Hederberg som skrivit rapporten.
Mikroengagemang är något som kan erbjudas såväl befintliga som potentiella medlemmar. Utöver att det är ett sätt att få något som behöver göras gjort kan det för föreningens del ha positiva konsekvenser som större genomslagskraft, fler medlemmar, att nå nya målgrupper, väcka nyfikenhet för ett uppdrag eller fördjupa befintlig lojalitet, skriver Angeli Sjöström Hederberg.
På andra plan stärker engagemanget demokratin och ger den enskilde chansen att lära sig mer, känna meningsfullhet och ingå i ett sammanhang.
I ett livesänt samtal under Landsbygdsveckan 5–11 maj 2025, möjligt att ta del av även i efterhand, samtalade Angeli Sjöström Hederberg med Bygdegårdarnas riksförbunds organisationsutvecklare Anna Öhman om mikroengagemang.
Ett konkret tips är att gräva där man står och addera till det man redan gör.
– Man kan fråga sig: Kan vi addera någon typ av mikroengagemang till detta? Säg att man planerar en familjedag. Kan vi göra något kring marknadsföring, städning, kaffekokning – kan vi hitta något avgränsat och bjuda in till detta och på så sätt hitta en, två eller sju nya krafter?
Ett annat råd är genomtänkt paketering.
– En framgångsfaktor är när det man ska genomföra heter något snyggt, eller knyter an till exempelvis FN:s temadagar, säger Angeli Sjöström Hederberg i samtalet.
Mikroengagemang är som namnet anger en kortform av engagemang.
Rönö bygdeförening på Vikbolandet i Östergötland är en av de föreningar som bidrog med underlag till rapporten. Lolita Nilsson, ordförande, berättar hur föreningen lyckats engagera över 50 personer i en stor flytt av en festplats som tidigare stått på ofri grund. Föreningen tog beslut på att köpa ny mark och bygga där.
– Projektet har ökat och ökat, ekonomiskt och sett till folk som hjälper till. Vi har arbetsgrupper för det ideella arbetet, för markröjning, snickeri, måleri, en sponsor- och bidragsgrupp. Och så har vi servicegruppen. Den är nästan den viktigaste av alla för den ser till att vi har kul tillsammans, ger oss fika och lunch och ser till att det inte blir för långa arbetspass, säger Lolita Nilsson i websamtalet.
De ideella krafterna är en mix av tidigare medlemmar och personer som har kommit in för att bistå i det aktuella projektet. Arbetet genomförs i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan i studiecirkelform och har gett mycket, säger Lolita Nilsson.
– Det här har gett så mycket i form av gemenskap och nya gemenskaper som vi inte hade förut. Det har ökat den sociala hållbarheten i bygden och leder till mindre ensamhet.
Det har ökat den sociala hållbarheten i bygden och leder till mindre ensamhet.
FAKTA. Mer om mikroengagemang
Angeli Sjöström Hederberg är samhällsentreprenör och driver Medlemsutveckling.se som i samarbete med fackförbundet Sveriges lärare producerat ”Maxa mikroengagemanget”, som är baserad på en digital enkät och intervjuer med föreningsaktiva från ett 30-tal föreningar, däribland ett par hembygds- och bygdeföreningar.
Angeli Sjöström Hederberg beskriver mikroengagemang, eller lågtröskel-/instegsengagemang som fenomenet också kallas som enkla, avgränsade och/eller kortvariga former av engagemang. Syftet är att möjliggöra för fler att påverka och bidra till föreningens verksamhet och ändamål.
Rapporten ”Maxa mikroengagemanget” kan beställas kostnadsfritt för nedladdning på Medlemsutveckling.se.
Ta del av samtalet i efterhand på Bygdegårdarnas riksförbunds Youtubekanal.
Juryns motivering lyder: ”Med enastående bredd, kunskap och ideellt engagemang levandegör Lidingö hembygdsförening kulturarvet genom sitt museum, sina utställningar och sin omfattande bildbank. Med kvalificerad bokutgivning och inflytande i kommunens kulturmiljöarbete har föreningen blivit en kraft och tydlig röst för historiens plats i samtiden. En värdig mottagare av Årets hembygdsförening 2025.”
Karin Mörk är ordförande i Lidingö Hembygdsförening.
Grattis! – Tack så väldigt mycket. Det är jätteroligt det här.
Har ni hunnit fira? – Nej, men jag har skickat ut uppmaningar till alla arbetsgrupper att de ska fira med kaffe och tårta. Vi har ungefär hundra aktiva medlemmar som ingår i olika arbetsgrupper. Så har vår förening varit organiserad länge. Hantverksgruppen har exempelvis funnits sedan föreningen startade 1931.
Vad är fördelen med att verka i arbetsgrupper? – I många av våra arbetsgrupper har vi specialister i de olika områdena, i till exempel föremålsgruppen ingår en arkeolog – hon vet vad hon pratar om. Vi har överlag väldigt mycket kunskap i föreningen och då är det en styrka att alla gör det som de är bra på inom sitt respektive område.
Ni prisas bland annat för ert engagemang i och inflytande på kommunens kulturmiljöarbete. Berätta lite om detta. – En av våra arbetsgrupper är en natur och kultur-grupp som bland annat fungerar som remissinstans för kommunens planarbete. När Lidingö kommun antog ett nytt kulturmiljöprogram 2024 föregicks det av ett arbete där vi var delaktiga genom två representanter. De lyssnade på oss.
Hur ser våren och sommaren ut? – I morgon (7 maj) har vi kafferep. Det arrangerar vi två gånger om året, med sju sorters hembakat serverat på finporslin. Senare i maj medverkar vi på vårfest i centrum och nationaldagsfirandet på Millesgården, vi har en konsert med Mattias Enn och mycket annat. Under sommaren är det Bellmandagen 6 juli och så har vi öppet på museet på lördagar.
Men resten av året håller museet öppet fler dagar? – Ja. När det inte är sommar har vi öppet tisdag, torsdag, lördag och söndag.
Vad har varit ert fokus som förening de senaste åren? – Att synas. Att försöka vara med på så mycket som möjligt och att synas. Vi jobbar med anslagstavlor, Instagram, Facebook och samarbetar med andra organisationer. Vi har bland annat ett treårigt samarbete med Sensus studieförbund kring ett projekt som heter I sällskap, som syftar till att bryta ofrivillig ensamhet. Nyligen hade vi ett gemensamt evenemang på museet där vi bjöd in till att ta med sin mobil eller padda för att få hjälp med den. Det var lite en chansning, men det kom 50 personer! Många av dem hade aldrig varit på museet. Det är något vi kommer att arbeta mer med.
FAKTA. Om Lidingö hembygdsförening – Årets hembygdsförening 2025
Föreningen bildades 1931 och har i dag omkring 1700 medlemmar. Därmed är vi en av de största hembygdsföreningarna i Sverige. En huvuduppgift är att driva Lidingö museum, beläget intill Lidingö centrum. Föreningen medverkar som remissinstans i stadens planering och deltar i utformning av stadens kulturskyltar. Föreningen ger även ut böcker och genomför tillfälliga utställningar och evenemang. Läs mer på hembygd.se/lidingo
Arbetet utförs till allra största del ideellt av aktiva i arbetsgrupper. En deltidsanställd kanslichef bistår med administrativa uppgifter.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
