Sverige är ett av drygt 170 länder som har skrivit under Unescos konvention om tryggandet av världens immateriella kulturarv. I maj 2024 utökades Sveriges förteckning över immateriella kulturarv med 13 nykomlingar, för att i dag omfatta totalt 82 kulturarv. Bredden är stor, konstaterar Matilda Bergqvist, samordnare vid Institutet för språk och folkminnen (Isof) där hon arbetar med Unescos konvention om det immateriella kulturarvet samt Isofs folkminnesverksamhet.
– Vi tycker att det är roligt att de nya inskrivningarna speglar bredden av vad immateriella kulturarv kan vara: Från musik och dans, mattraditioner och umgängesformer till hantverkstekniker. Till exempel gum- eller grynost från fäboden, kallbadskulturen, flamskvävning och polska – musik och dans, säger Matilda Bergqvist.
Ja, vad är egentligen ett immateriellt kulturarv? – Immateriella kulturarv är sådant vi gör, alltså traditioner och kunskaper som förs vidare mellan människor. Det kan alltså handla om högtider, muntligt berättande, hantverk, maträtter, musik, dans och umgängesformer. Som kunskapen att bygga en klinkbåt eller att laga en speciell maträtt.
Vad avgör om ett immateriellt kulturarv hamnar på Sveriges förteckning eller inte? – Förteckningen bygger på förslag från allmänheten. För att förslaget om ett kulturarv ska kunna antas behöver det innehålla tillräckligt med information om kulturarvet, och så måste det uppfylla ett antal kriterier. Till exempel att kulturarvet är levande och utövas i Sverige i dag, och att det inte bryter mot svensk lag eller mänskliga rättigheter.
Vad innebär en plats på förteckningen? Vad ”ger” det en tradition eller teknik? – Förteckningen fungerar som en kunskapskälla över levande kulturarv i Sverige, så de som lämnar ett förslag behöver ofta samla in kunskap om och dokumentera traditionen, vilka som utövar den samt hur den kan tryggas och föras vidare i framtiden. Förteckningen ger även ökad synlighet för de kulturarv som finns med – men kanske får den oss även att fundera över vilka fler kulturarv vi vill värna om och lägga till.
Varför ska man lämna in förslag på immateriella kulturarv till den svenska förteckningen? – Att skriva ett förslag kräver lite arbete – men arbetet handlar om att samla kunskap och dokumentera kulturarvet, vilka som utövar den och vad som görs för att trygga och föra det vidare. Detta är viktigt för tryggandet av kulturarvet i sig. Dessutom behöver man inte göra det själv, utan man kan gå samman och hjälpas åt med olika delar. Det kan göra att man hittar nya samarbetspartners på vägen. Sedan kan en plats på förteckningen ge ökad synlighet åt kulturarvet.
Kan det leda vidare till en plats på Unescos representativa lista över mänsklighetens immateriella kulturarv? – För att ett kulturarv ska kunna nomineras till Unescos representativa lista måste det först finnas med på Sveriges förteckning. Men en plats på den nationella förteckningen är ingen garanti för att kulturarvet sedan nomineras till den internationella listan.
Hur ser den processen i så fall ut, är det ni på Isof som håller i den och lotsar vissa kulturarv vidare eller kan man själv driva det? – Initiativet tas av de som utövar kulturarvet. Det är ett krav från Unesco att utövarna måste vara med och driva processen. Sedan är vi på Isof med och stöttar arbetet. Under vissa tidsperioder finns möjligheten att lämna förslag till internationella nomineringar. Isof har tillsatt en expertkommitté som bedömer förslagen, men det är regeringen som i slutändan beslutar om vilka nomineringar Sverige ska göra.
– Efter att en nominering från ett medlemsland skickats in ska den granskas av Unesco och utvärderas av en internationell expertgrupp. Beslutet om vilka traditioner eller projekt som godkänns fattas sedan av den mellanstatliga kommittén. Hela processen, från inskickat nomineringsförslag till dess att kommittén tar beslut, tar uppskattningsvis tre till fyra år.
FAKTA. De 13 svenska kulturarv som skrivs in 2024:
Annandagsbandy
Kallbadskulturen
Polska – musik och dans
Gum- eller grynostkokning
Hälsinglands schablonmålning
Flamskvävning från Skåne
Spånfågeltäljning
Tagelspinnande
Ryaknytande
Halländsk binge
Delsbobroderi
Knyppling – med avsnitt om tekniker från Vadstena, Skåne och Delsbo
Korgar och korgtraditioner – med avsnitt om revbenskorgar, granrotskorgar, hasselkorgar, enekorgar, pilkorgar, löbbindning och samisk korgtillverkning
FAKTA. Nominera nya kulturarv Den 30 maj 2024 utökades Sverige förteckning med 13 nya kulturarv. Förteckningen, som därmed rymmer 82 kulturarv, sköts av myndigheten Institutet för språk och folkminnen (Isof). De nya kulturarven skrivs in efter att ha lämnats som förslag från allmänheten och bearbetats av Isof. En viss period varje år kan alla som vill lämna förslag till förteckningen genom ett formulär på Levandekulturarv.se. Nästa period är den 15 september till den 31 oktober 2024.
– 1800-talets parkideal såg annorlunda ut. Då skulle man promenera, som i en engelsk naturpark. Och man hade gärna olika utflyktsmål, som en bäck eller en utkiksplats.
På Krubbemölla utanför Vitaby, Österlen slingrar sig Mölleån fortsatt fram mellan ekarna. Här har Magdalena Mononen Persson, nyss examinerad trädgårdsingenjör på Sveriges Lantbruksuniversitet, undersökt resterna av vad som för 160 år sedan var en blomstrande park.
Mononen Perssons metod har varit att gräva i arkiven, men även att spetta i jorden – och ta hjälp av Albo Härads Hembygdsförening.
– Hembygdsföreningen har inventerat platsen under hela året, bland annat genom att fotografera blommande växter och perenner. Det har betytt jättemycket för mitt arbete.
En kaffegrotta är ett sätt att skydda sig från vinden i den gamla skånska allmogeträdgården.
Det var den pensionerade skogsvaktaren Nils Bruce som fick Krubbemölla till skänks som en pensionsförmån av den greve och markägare som länge varit hans arbetsgivare. Bruce bodde på Krubbemölla de sista 27 åren i sitt liv och den enkla bostaden med halmtak delades mellan Bruces familj och en mjölnarfamilj. Vad det verkar blev den egna trädgården – som snarare tog formen av en park – Bruces stora stolthet.
Historiska trädgårdar tillhörande gods och herrgårdar är det lätt att finna uppgifter om i arkiven, förklarar Magdalena Mononen Persson. Men ledtrådar om hur en arbetares trädgård kunde se ut på 1800-talet är desto ovanligare. Vissa spår från den gamla trädgården i Krubbemölla finns i jorden, men framför allt går de att läsa sig till i en så kallad syneförrättning.
– När Nils Bruce bott på platsen i åtta år, bjuder han på eget bevåg in en syneförrättningskommitté. Alltså ett antal herrar, politiker – folk av betydelse.
Under sitt besök gör kommittén skriftliga noteringar om gångar, lusthus, trädgårdsväxter och välskötta träd.
Syneförrättningen berättar också om en – eller möjligen två – så kallade kaffegrottor.
– En kaffegrotta är ett sätt att skydda sig från vinden i den gamla skånska allmogeträdgården. Numera bygger man trädäck och sitter en bit upp från marken. Men en gammal kunskap är att det är skönare att sitta långt ned för att skydda sig från vinden, och även alltför gassande sol, förklarar Magdalena Mononen Persson.
– Man sänker helt enkelt marken lite grann, och lavar upp stenar i en hästskoform, eller i en hel cirkel. I den lite sluttande stenmuren kan man odla stenpartiväxter.
När Nils Bruce dog år 1887 började parken förfalla. De nya arrendatorerna som tog över marken delade inte hans gröna passion.
– En trädgård av det här slaget försvinner fort. Blommorna går förlorade redan samma år. Men vi har hittat några perenner med ursprung från 1800-talet, som skulle kunna vara från den tiden. De kan ha frösått sig och stått kvar och kämpat.
Med hjälp av Magdalena Mononen Perssons examensarbete återskapas nu den gamla kulturmiljön i Krubbemölla bit för bit.
– Kaffegrottan kommer rekonstrueras, berättar Henrik Valentin, ordförande i Krubbemöllaringen som utgör en egen sektion i Albo Härads hembygdsförening.
– Besökarna kommer kunna kan slå sig ned i kaffegrottan och ta del av historien kring den. Jag håller på att förbereda en audioguide som man kan använda när det inte finns en guide på plats.
Saknar man berättelse kring en plats blir den lätt ointressant för besökaren.
Henrik Valentin tog själv kontakt med SLU, och tipsade universitetet om den gamla parken som uppsatsämne. Själv fascineras han av hur Nils Bruces parkliknande trädgård går stick i stäv med dåtidens nyttoideal.
– Om man har ett litet jordbruk, varför välj man att anlägga en park? Det är totalt onyttigt.
En stor del av föreningens arbete har bestått i att röja upp i terrängen.
– När vi började handlade det främst om att kunna ta sig fram. Hela ytan var igenvuxen av sly och björnbärsris. Jag vill understryka värdet av folk i föreningen med motorsågscertifikat.
Varför är det viktigt att bygga relationer mellan hembygdsrörelsen och den akademiska världen? – För att det ger oss en fördjupad kunskap om den här sortens kulturmiljö, och lyfter oss som förening!
Henrik Valentin arbetar själv med dramatik, och vill betona betydelsen av berättelser i hembygdsrörelsen.
– Saknar man berättelse kring en plats blir den lätt ointressant för besökaren. Genom arbetet som utförts kan vi berätta om hur den här platsen en gång sett ut, och dessutom låta besökarna ta del av ett intressant levnadsöde.
På senare tid har ytterligare två studenter från Sveriges lantbruksuniversitet engagerat sig i Krubbemölla. Nu är det ekbackens tur att få uppmärksamhet, och de mikrohabitat som går att finna där.
– Ekarna här är okring 250-300 år gamla, och föreningen är medlemmar i Ekförbundet. Vi har gett träden namn efter jättar – vad annars?
Sjöar och vattendrag, skogen, odlingskapet, kulturmiljöer och lokalt inflytande. Det är de huvudområden där riksdagspartiernas kandidater i EU-valet har fått tycka till i Sveriges hembygdsförbunds omfattande enkät.
– Många beslut i EU påverkar de svenska natur- och kulturlandskapen. Vi menar att dessa beslut måste vara möjliga att anpassa efter lokala och regionala förhållanden, oavsett om det handlar om våra landskap, våra näringar eller det civila samhället. Det står inte i motsättning till en kraftfull klimatpolitik, säger Jan Nordwall, generalsekreterare vid Sveriges hembygdsförbund.
På Hembygd.se/euvalet2024återges partiernas hållning kring skogslandskapet, odlingskapet, sjö- och vattenlandskapet samt det bebyggda landskapet. Varje svar paras med analyser av hur partiets ställningstagande förhåller sig till Sveriges hembygdsförbunds hållning.
Partierna har olika syn på EU:s inflytande, om brukande kontra bevarande samt kulturmiljö i förhållande till den av människan mer opåverkade miljön. Det finns också skillnader när det gäller hur man ser på finansiering och möjlighet till lokal påverkan.
Inom skogspolitiken fick politikerna svara på om det behövs mer skydd eller mer reglerat brukande. Tidöpartierna värnar äganderätten och den nuvarande inriktningen på skogspolitiken med frihet under ansvar. Miljöpartiet vill ha en helt ny skogspolitik som ställer om till ett naturnära och hyggesfritt skogsbruk som skyddar och återställer mer skog. Både Vänsterpartiet och Centerpartiet föreslår ersättningar för ökat skydd av skog som incitament för skogsbrukarna.
Ett annat område där meningarna går isär är frågan om EU:s vattendirektiv. Tidöpartierna har valt att pausa den nationella planen för moderna miljövillkor för vattenkraft, något som har fått betydelse för kulturmiljöer vid vatten. Det välkomnas av Sveriges hembygdsförbund.
– I fallet med miljöanpassning till fria flöden i vattendrag befarar vi att viktiga kulturhistoriska värden riskerar att gå förlorade. Vi välkomnar därför att omprövningen har pausats eftersom samråden helt enkelt inte har fungerat; de åtgärdsplaner som togs fram gick i praktiken inte att ta ställning till efter som svarstiden var ytterst begränsad och förfarandet alltför komplicerat för gemene man, säger Jan Nordwall.
Den europeiska landskapskonventionen borde vara vägledande för alla beslut som påverkar natur- och kulturlandskapet.
Flera av kandidaterna pekar på vikten av finansiering för vård av viktiga kulturmiljöer. Uppfattningarna går dock isär om det är EU eller svenska staten som ska bidra med detta. I EU:s tidigare landsbygdsstöd fanns medel för nationella insatser, bland annat investeringsbidrag för hembygdsgårdar. Detta saknas i EU:s nya landsbygdsstöd.
– Vi har påtalat för riksdagens kulturutskott att förlusten av de nationella stödåtgärderna i landsbygdsstödet innebär ett stort avbräck för alla som arbetar med att bevara kulturmiljöer som är viktiga för förståelsen av hur landskapet har brukats historiskt, säger Jan Nordwall.
Samtliga EU-kandidater lyfter i olika ordalag fram vikten av lokalt inflytande. Miljöpartiet är ensamma om att nämna EU:s landskapskonvention, som togs fram på initiativ av Europarådet år 2000 och som lyfter fram landskapens många värden och vikten av att främja allmänhetens och lokalsamhällets delaktighet i hur landskapen bevaras och utvecklas. Sverige ratificerade konventionen 2010.
– Den europeiska landskapskonventionen borde vara vägledande för alla beslut som påverkar natur- och kulturlandskapet, men i Sverige har man inte tillmätt den någon större vikt. Det är synd och tyder snarare på att man från myndighetshåll inte ser konventionen som viktig, något som vi är mycket kritiska mot, säger Jan Nordwall.
Ta del av riksdagspartiernas svar och Sveriges hembygdsförbunds analyser på Hembygd.se/euvalet2024.
Välkomna till Sveriges hembygdsförbund! Vilka är ni? – ARNA, Art and Nature, har sin bas i Storkriket i Skåne som kandiderar till att bli Sveriges åttonde Unesco biosfärområde 2025. Här arbetar vi genom kulturdimensionen för hållbarhet genom ledorden kunskap, kulturarv, kreativitet och mångfald.
Vad är bakgrunden till föreningens uppkomst? – Föreningen bildades 2011 för att utforska förhållandet mellan natur och människa för att bidra till en hållbar utveckling i vår hembygd genom kultur.
Vilka är era viktigaste frågor och intresseområden? – Att vara stigfinnare till nytänkande och en brobyggare i samhällsutvecklingen.
Vad betyder hembygd för er? – Hembygd är en plats i världen som man känner tillhörighet till.
– Ung SciShop utvecklar tillsammans med LUCSUS vid Lunds universitet en modell som väcker barn och ungas nyfikenhet inför sambanden i naturen och ökar kunskapen om forskning som förmågan att ställa frågor för att påverka framtiden. Syftet är att stärka barns och ungas roll i en demokratisk samhällsutveckling.
– Land Art Live är ett konstprojekt som tar upp vårt förhållande till vatten i klimatförändringens tidevarv.
Vad gör ni om tio år? – För nästa globala hållbarhetsagenda som kommer efter 2030 har Unesco satt målet att kultur ska ingå som ett eget delmål. Och då ska ARNA ha bidragit till att biosfärområde Storkriket är internationellt erkänt för sitt arbete med kultur som stödprocess för en hållbar utveckling.
Välkomna till Sveriges hembygdsförbund! Vilka är ni? – Vi är Föreningen Gamla Linköping (FGL) och vi firade 70-årsjubileum förra året. Föreningen är en vänförening till friluftsmuseet Gamla Linköping. Hit har värdefulla hus flyttats från Linköpings innerstad i samband med att citykärnan moderniserades efter andra världskriget. Vi är också en sorts hembygdsförening för Linköpings innerstad och arbetar för att skapa intresse för olika aspekter av Linköpings äldre och yngre historia. Fokus ligger på 1800- och tidigt 1900-tal.
Vad är bakgrunden till föreningens uppkomst? – Föreningen var med nästan från början när friluftsmuseet skapades och finansierade en del flyttningar av hus, men framför allt fanns föreningen för att skapa ett folkligt stöd för det planerade museet. Vi hade på 1950-talet över 1 000 medlemmar. Det som ibland inte kunde göras i kommunens regelsystem kunde göras genom föreningen.
Vilka är era viktigaste frågor och intresseområden? – Den viktigaste uppgiften är att sprida kunskap och skapa intresse och kunskap om livet i förfluten tid. Det gör vi på olika sätt. Vi ger ut skrifter, har en fin hemsida, finns på sociala medier, ordnar föreläsningar, arrangerar utflykter och studiecirklar och sist men inte minst: vi understödjer olika projekt i Gamla Linköping. Hit hör också att flanera i gamla tiders kläder i gatumiljöerna i museiområdet. En särskild klädgrupp står för detta.
Hembygd är ett vitt begrepp. Det kan vara en plats där man kommer ifrån eller en plats där man bor eller känner sig hemma.
Vad betyder hembygd för er? – Hembygd är ett vitt begrepp. Det kan vara en plats där man kommer i från eller en plats där man bor eller känner sighemma. Man kan också som utomstående erövra en ny hembygd. Hembygden består både av materiella saker, som hus, gator och föremål liksom av traditioner och berättelser, sådant man gör och har gjort just där.
Vad gör ni i år? – I år medverkar vi vid alla större arrangemang i Gamla Linköping (såsom vårmarknad, äppelhelg och julmarknad). Vi planerar en utflykt till Hallwylska palatset i år och en resa till Wadköping i Örebro nästa år. Den studiecirkel om Linköpings historia vi genomförde förra året följs upp av en ny sådan i höst. Vi värvar också medlemmar till föreningen och vår klädgrupp.
Vad gör ni om tio år? – Det kan man ju aldrig riktigt veta. Friluftsmuseet Gamla Linköping kommer av allt att döma behöva vårt stöd även i fortsättningen och historien snurrar alltjämt på samtidigt som det kommer nya generationer som vi kan lära något om den tid som flytt.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
