Vad gör ni under Arkeologidagen 2024? – Vi arrangerar en utflykt till södra Gillberga socken i sydvästra Värmland. Vi planerar fem-sex nedslag under eftermiddagen, där vi bland annat ska titta på gravhögar från järnåldern, en hällkista från yngre stenålder eller yngre bronsålder och en populär hälsobrunn. Vi vandrar genom årtusendena. Våra föreningar har samarbetat kring arkeologidagen i ganska många år. Det brukar vara ett 30-tal deltagare, berättar Peter Olausson, ordförande i Föreningen Vikingaleden.
Vad betyder Arkeologidagen för er som förening? – Det är ett trevligt arrangemang och betyder därigenom ganska mycket. För oss är det avslutet på sommaren som brukar innebära intensiv verksamhet. Under säsongen håller vi vårt besökscenter öppet, vi arrangerar en vikingamarknad under två dagar och försöker använda våra vikingaskepp så mycket som möjligt.
Hur ser arkelogiintresset ut hos era besökare? – Det är stort skulle jag säga. Många är intresserade av att se verkliga rester från vikingatiden. Det händer också att professionella arkeologer besöker oss, det är intressant att höra deras tolkningar av det de ser.
Många är intresserade av att se verkliga rester från vikingatiden.
Och hur ser historieintresset ut för er som är medlemmar i föreningen? – Vi förenas av en vilja att förstå genom att uppleva. Man behöver inte vara historiskt kunnig för att bli medlem, det finns utrymme att också leka med historien.
Har ni märkt något ökat tryck efter SVT:s Historien om Sverige? – Inte besöksmässigt tyvärr. Men det var en bra satsning tycker jag, personligen. Våra två vikingaskepp användes vid en inspelning och flera av våra medlemmar medverkade med som statister.
Hur är det att ha ett vikingaskepp på 2020-talet? – Det ska som alla träbåtar skötas om ordentligt. Det måste vara funktionsdugligt och inte bara enligt vikingatida normer, det måste vara sjösäkert. Det allra största jobbet är dock att få ihop en tillräckligt stor samövad besättning, det är den riktigt stora utmaningen för alla oss som har vikingaskepp.
Hur är det att framföra ett vikingaskepp egentligen? – Till skillnad från mer moderna skepp har man bara ett enda råsegel, och kan därför inte reglera med småsegel. Du blir utsatt för plötsliga vindilar och måste parera på ett säkert sätt i förväg. Det går inte heller att vända lika fort som med ett modernt skepp. Framför allt ros skeppen, och seglas när det går. Även då har man med sig årorna som en säkerhetsåtgärd.
FAKTA. Arkeologidagen söndag 25 augusti 2024
Den nationella temadagen för arkeologi som arrangeras sista söndagen i augusti varje år. 2024 är datumet söndag 25 augusti. För aktiviteterna står lokala föreningar och arrangörer.
Föreningen grundades år 1993 och har bland annat byggt det egna vikingaskeppet Glad av Gillberga som används för rodder och seglatser.
2008 invigdes besökscentrumet Värmlands Vikingacenter i en byggnad som ägs av Säffle kommun men disponeras av Föreningen Vikingaleden. Här finns bland annat utställningar och kafé. Varje sommar arrangerar man den två dagar långa historiska marknaden Vikingating.
Medlemsantalet i föreningen ligger på cirka 200 personer.
Myndigheten för kulturanalys följer årligen upp svenskarnas kulturkonsumtion. Rapporten Kulturvanor 2023 visar att kulturvanorna till största del återhämtat sig från det tapp som uppstod i och med coronapandemin.
– Det är tydligt att restriktioner om maxantal för publik och besök samt rekommendationer om social distansering under pandemin begränsade kulturutbudet och kulturutövandet. Nu kan vi dock konstatera att under 2023 nådde de flesta kulturaktiviteter åter upp till nivåerna vi hade före pandemin, säger Mari Nilsson, utredare på Myndigheten för kulturanalys.
De vanligaste kulturaktiviteterna var sådana som går att göra hemma. 96 procent lyssnade på musik minst någon gång under året, 94 procent såg på tv-serier, 92 procent såg på film och 81 procent läste en eller flera böcker under året. När det gäller att ta del av kulturutbudet, besökte 62 procent historiska sevärdheter, 55 procent gick på bio och 54 procent besökte bibliotek.
Biobesök hör till de aktiviteter som ligger på en lägre nivå än innan pandemin. Det gäller även museibesök, utställningar och hemslöjdsmarknader.
För hembygdsrörelsen är tappet tydligt. Från att ha snittat runt totalt 4,5 till 5 miljoner besök årligen innan pandemin landade 2023 års totala besökssiffra på 3,5 miljoner besök, enligt statistik från Sveriges hembygdsförbund. Det är en upphämtning sedan 2022 och betydligt bättre än bottennoteringen år 2020, men likväl betydligt mindre än innan pandemin.
Coronapandemin tog många hembygdsföreningar hårt, och återhämtningen tar tid.
– Tyvärr minskade ju aktiviteterna under pandemin, men de och även besökarna verkar sakta men säkert vara på väg tillbaka. Förra året var det fortfarande lite mindre besökare på aktiviteterna men bättre än året innan, säger Jan Klingberg, ordförande i Kumla-Sannahed hembygdsförening, nominerade till utmärkelsen Årets hembygdsförening 2024.
Tack vare det här projektet tror vi på en förnyelse av medarbetargänget!
Anna-Karin Andersson är ordförande i likaledes nominerade Grangärde hembygdsförening, samt ordförande för Sveriges hembygdsförbund.
– Tyvärr valde flera av våra trognaste medhjälpare att kliva av i samband med pandemin. Det blev för långt uppehåll och de kände tröttheten komma tror jag.
Men det finns förutsättningar för tillväxt på sikt, säger Anna-Karin Andersson. Föreningen har startat projektet Nyfikenhet möter erfarenhet där de äldre handfast lär de yngre hur man gjorde förr, med inriktning mat.
– Vi har konserverat, rökt kött och stoppat korv än så länge. Tack vare det här projektet tror vi på en förnyelse av medarbetargänget!
När det gäller aktivititer riktade särskilt till barn och unga ser det bättre ut för landets 2 060 hembygdsföreningar. 2023 års totala besökssiffra på 235 000 personer ligger inte långt efter 2019 års toppnotering.
Något som också varit en draghjälp för vissa föreningar är det stora intresset för att semestra på hemmaplan.
– När det väl ”släppte” fick vi lite av en boom med alla som skulle ”hemestra”, plus att vi var laddade i föreningen inför alla gäster återkomst. 2022 hade vi cirka 14 500 besökare, vilket är vårt rekord, berättar Anders Modig, ordförande i Åsle, Mularp & Tiarps Hembygdsförening, även de nominerade till utmärkelsen Årets hembygdsförening 2024.
– Det blev även uppenbart inom föreningen hur man han saknat umgänget med varandra under pandemin. Vi hade fullt på alla event och alla kunde träffas och ”tjöta” igen.
Likt tidigare år visar Myndigheten för kulturanalys rapport Kulturvanor 2023 på skillnader i invånarnas kulturvanor. Kvinnor är mer kulturellt aktiva än män och de flesta kulturaktiviteterna är vanligast bland storstadsbor och personer med hög utbildning. Några kulturaktiviteter är åldersövergripande, men yngre förefaller vara mest kulturellt aktiva och personer över 65 år ägnar sig i mindre utsträckning åt kultur.
– Studier av kulturvanor är ett viktigt stöd för kulturpolitik på olika nivåer för att belysa läget i relation till det nationella kulturpolitiska målet om att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet, säger Mats Granér, myndighetschef på Myndigheten för kulturanalys.
Första söndagen i augusti, i år den 4 augusti, har av Sveriges hembygdsförbund utnämnts till Hembygdsgårdens dag. Många föreningar har extra öppet med guidade visningar och evenemang. Grythyttans hembygdsförening firar på hembygdsgården Skräddartorp med musikunderhållning, visning av gården och traditionsenligt kakkalas modell större.
Birgitta Granberg är kassör i föreningen.
– Den första stora kakfesten ägde rum 26 juli 1998. Det var några av föreningens damer, som jobbade i kaffestugan, som kom på idén att ordna med ”gästabud på Skräddartorp”. Det blev en stor fest, väldigt många kaksorter. Det var bara småkakor, alltså inga mjuka kakor. Recepten sammanställdes också i skriften ”Gästabud på Skräddartorp”. Där finns recept på cirka 20 sorters kakor.
– Gästabudet blev succé och ett återkommande evenemang, men under namnet Kakkalaset. Det var inte Hembygdsgårdarnas dag som firades då, utan det har blivit på senare tid.
Vad innebär Stora kakkalaset? – Det innebär att vi har MASSOR med kakor och fina gamla kaffedukar på serveringsborden. Vi ställer fram våra allra finaste brödfat, både höga och låga, fyllda med kakor. Vit duk, ljusstakar och blommor på kakbordet. Man tar sig kakor – så många man vill – sedan får man kaffe i koppen och det är bara att njuta. Påtår får man också så många gånger som önskas och man får även ”backa” på kakorna.
Hur många sorters kakor bjuds det? – Förra året hade vi 54 sorters kakor, inklusive de glutenfria.
Påtår får man också så många gånger som önskas och man får även ”backa” på kakorna.
Vem bakar allt detta? – Det är hjälpsamma damer i föreningen som hjälper till att baka.
Finns det några favoriter? – Kerstins toscabitar tar slut först varje år. Även nougatrutor går åt snabbt, jitterbuggare också.
Hur ser personalstyrkan ut i övrigt? – Vi behöver vara ganska många, vi måste fylla på kakorna hela tiden. Kaffebryggarna måste också vara i gång hela tiden. En person sköter kassan. Någon hjälper gäster till exempel med att att bära brickor. Diskar för hand gör vi, alltså krävs minst en person i köket. Vi använder porslinskoppar.
Vad händer mer på Hembygdsgårdens dag? – Underhållning har vi varje år med spelmän, trubadurer, vissångare och andra spelemän. Under dagen har håller vi våra museer och bergsmansgården öppen, vi har guide på plats som visar och berättar.
Vad händer annars i föreningen under sommaren? – Skräddartorp hålls öppet lördag-söndag kl 13-17 till och med 25 augusti. Även Kulturarvsdagen 7 september håller vi öppet. Vi hade en stor loppis i början av juli med servering, hembakt bröd och våfflor och i slutet av juli ordnade vi motorkväll. Det är populärt, gamla och nya bilar, motorcyklar, mopeder med mera. Då serverar vi ”motorsmörgås”, hembakta tekakor med gubbröra. Den 17 augusti planeras en dahlia-utställning i Skräddartorp. Våra servitriser, Ann och Anna, gillar dahlior. De ordnar en utställning, och önskar att gästerna har med sig dahliablommor som sedan ingår i utställningen.
FAKTA. Här firas Hembygdsgårdens dag
Det är ett omfattande kulturarv som hembygdsrörelsen bevarar och gör tillgänglig för allmänheten. Förutom de 1 400 hembygdsgårdarna förvaltar landets 2 060 hembygdsföreningar tillsammans runt 11 000 byggnader.
Loppisar, marknader, guidade turer, musikunderhållning, allsång, våfflor, kolbullar, mopedrally och veteranbilsträffar – hembygdsföreningar över hela landet satsar extra på Hembygdsgårdens dag. På Hembygd.se hittar du evenemang nära dig.
Vilka verktyg har man som förening i arbetet med en överklagan, och vilken information kan stärka ens case? Helena Rosenberg är certifierad sakkunnig av kulturvärden. Hon har tidigare arbetat vid ett flertal länsstyrelser och är numera Sveriges Hembygdsförbunds kulturmiljöstrateg.
– Det finns tre sorters beslut som kan vara aktuella för en hembygdsförening att överklaga – detaljplan, bygglov och rivningslov.
En detaljplan tas fram av kommunen och reglerar hur mark och vatten ska användas, och hur bebyggelsen ska se ut.
Ett exempel på när en hembygdsförening motsatt sig en sådan är när föreningen Gamla Varberg år 2022 överklagade planen på den nya stadsdelen Västerport, som bland annat innebar ett nytt hotell med 14 våningar.
Enligt plan- och bygglagen måste en detaljplan anslås på kommunens hemsida.
– Som förening kan man även be om att få ärendena på remiss, förklarar Helena Rosenberg.
Vissa detaljplaner kan man också ta del av i tidningen. Oftast har man möjlighet att yttra sig över remissen i tre veckor.
Bygglovsärenden går att ta del av via kommunens diarieförda offentliga handlingar, vilka är möjliga att begära ut. Ansökan om rivningslov anslås inte heller på kommunens hemsida, utan man behöver själv höra av sig till kommunen.
– I plan- och bygglagen står det att när man ändrar och underhåller en kulturhistoriskt värdefull byggnad måste man göra det utan att värdena minskar. Därför behöver fastighetsägaren själv ta reda på om de byggnader hen äger har kulturhistoriska värden innan man börjar renovera, och ta reda på vilka material och metoder som är lämpliga för just dessa.
Det finns tre sorters beslut som kan vara aktuella för en hembygdsförening att överklaga – detaljplan, bygglov och rivningslov.
2022 överklagade Hägerstens hembygdsförening rivningsbeslutet av den K-märkta Nitrolackfabriken i södra Stockholm till Länsstyrelsen – och vann.
I sitt beslut om att häva rivningslovet medgav Länsstyrelsen att byggnaden hade höga historiska, kulturhistoriska och miljömässiga värden.
För att motivera en överklagan behöver man just lära känna platsens historia.
– Berättelsen ger anläggningen eller byggnaden ett värde. Man kan börja med att skriva ned allt man redan vet. Vem föddes i huset i fråga? Vad finns det för historia på platsen? Varför byggdes huset just där? Vem ritade och lät uppföra byggnaden? Och så vidare.
Genom historiska kartor från Lantmäteriet går det att ta del av förändringar i landskapet över tid. På dessa kan man se hur länge byggnaden funnits på den platsen.
– Kanske är huset i fråga det första i bygden, och uppfördes innan allt annat kom till? Kartor kan var ett sätt att förstå byggnaders värde.
Värdet på eller byggnad kan också handla om vad man använt för material, hur man byggt huset eller vilken metod som använts.
– Kanske har man använt en viss sorts sten, eller en byggteknik som är unik eller representativ för området?
Det högresta nybygget i Varberg som överklagades av den lokala hembygdsföreningen var planerat i stadskärnan, i närheten av Varbergs fästning.
– Där pekade föreningen på att hotellet kunde förta upplevelsen av fästningen som räknas som ett riksintresse för kulturmiljövården.
Vid ett förslag till detaljplan har en förening rätt att yttra sig vid två tillfällen – samråd respektive granskning.
En ideell organisation eller intresseförening har alltid rätt att yttra sig om ett beslut, men för att kunna överklaga i samrådsprocessens första skede behöver föreningen räknas som miljöorganisation.
Århuskonventionen är en FN-konvention som reglerar allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor. Enligt den måste tre kriterier uppfyllas för att en förening ska räknas som en miljöorganisation.
– Föreningen behöver ha över hundra medlemmar och det behöver stå i de gemensamma stadgarna att man värnar om miljön – vilket också kan innefatta kulturmiljöer. Föreningen behöver också ha funnits i minst tre år, förklarar Helena Rosenberg.
Vad mer är viktigt att tänka på som förening när man engagerar sig i ett bygg-, rivningslov eller planärende där det är kommunen som beslutar? – Det är bra att ha en dialog redan från början med både tjänstemän och politiker som kan påverka beslutet. Om det är ett planärende är det viktigt att yttra sig redan i samrådsskedet för att sedan kunna påpeka om de fortfarande inte tagit hänsyn till era synpunkter i granskningsskedet.
Om kommunen inte vill hörsamma yttrandet är det viktigt att man överklagar inom den tid man har möjlighet till det.
– Sedan är det bara att slipa argumenten, läsa på och motivera.
Bygd och Natur skrev 2022 om Ströms hembygdsförening i Jämtland, som sedan 2018 erbjudit ställplatser vid vattnet längs E45 i centrala Strömsund. För föreningen innebär ställpatserna ett viktigt ekonomiskt tillskott. 2021 var intäkterna över 70 000 kronor.
Ströms hembygdsförening har skapat ett enkelt betalsystem som bygger på att husbilsägarna själva får fylla i namn, land, registreringsnummer och datum på ett registreringskort som läggs i ett kuvert tillsammans med 100 kronor, alternativt ett intyg om swishbetalning. Kuvertet läggs sedan i en anvisad postlåda, som regelbundet töms av föreningspersonalen. Gästerna har tillgång till hembygdsgårdens toaletter dygnet runt. Sommartid finns även ett kafé med lunchservering på hembygdsgården. Men eftersom husbilsägarna sköter sig själva märks många av dem knappt av, berättadeAnna Gillgren, vice ordförande i Ströms hembygdsförening och turismstrateg på Strömsunds kommun.
Har du några tips till andra hembygdsföreningar som vill börja erbjuda ställplatser? – Ha en dialog med kommunen, om det till exempel behöver upprättas en ny parkeringsplats krävs bygglov. Det är också viktigt att det finns bra information, gärna även på engelska och tyska. Vi har satt upp en skylt med telefonnummer till oss på hembygdsgården och information om var de kan tömma och fylla på vatten och var de kan slänga sopor, men också information om var turistbyrån, affärer och restauranger finns.
– Det fanns lokalbor som befarade att vi skulle konkurrera ut campingen i Strömsund, men många husbilsägare ställer sig hellre på någon skogsbilväg än en camping om det inte finns ställplatser. Samverkar man med kommunen, lokala handlare och campingplatser så blir alla vinnare.
– Sedan är det viktigt att lyssna på husbilsägarna. Eftersom vi ligger så centralt har vi haft en del problem med bilburna ungdomar som har spelat hög musik. De flesta har accepterat det, men det finns de som har klagat och då har de inte behövt betala.
FAKTA. FÖRENINGARNA SOM ERBJUDER STÄLLPLATS
Sveriges hembygdsförbund har en karta över medlemsföreningarnas ställplatser och matnyttig information för föreningar som vill börja med ställplatser, se här.
Husbilsdestination Sverige har tagit fram en checklista för hur ställplatser kan utformas i enlighet med nätverket Hållbar besöksnärings kriterier. Se Husbilsdestinationsverige.se
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
