I nya boken ”Filmlandskap – din guide till inspelningsplatser i Skåne” guidar Caroline Alesmark till de miljöer som syns i över 50 filmer och tv-serier från 1936 till 2024. Från ”Nils Holgerssons underbara resa”, ”Det sjunde inseglet” och ”Bröderna Lejonhjärta” till ”Tunna blå linjen” och ”Düsseldorf, Skåne”. Bildmaterialet bygger på dagspressfotografier tagna vid inspelningar genom åren, kompletterade med nutidsbilder av fotografen Peter Carlsson. Boken blir på så vis även en dokumentation av hur vissa platser förändrats över tid.
”Inspelningsplatser i filmer är förstås oftast noga utvalda, preparerade och tillfixade, men det som är tänkt som stämningsskapande bakgrundsmiljöer utgör också ett slags levande kulisser, där filmer nästan i förbifarten kan fånga tidsandan och vardagslivets många nyanser, allt från mode och butiksskyltar till hur bussarna och tågen i kollektivtrafiken såg ut. Även det som är tänkt som rykande aktuella samtidsskildringar förvandlas så småningom, utan pardon, till dokumentation av en svunnen tid”, skriver journalisten Roger Wilson i bokens förord.
I andra fall är det en ren chimär som möter betraktaren på vita duken. I Jan Troells ”Utvandrarna” står Landskrona till tjänst som New York, i ”Unga Sophie Bell” är en pub i Ystad en krog i Berlin, och så vidare. Det skånska landskapets mångsidighet är en styrka i filmsammanhang säger Caroline Alesmark.
– Skåne har väldigt skiftande naturtyper samlade på liten yta – städer och jordbrukslandskap, slätt och kuperat, klippor, berg, betesmark, lövskog och granskog, tre nationalparker – Stenshuvud, Dalby Söderskog och Söderåsen. Till och med lite skärgård i nordost. Och tre stora städer – Malmö, Lund och Helsingborg. Kul att Hovs hallar fick bli Spetsbergen i ”Ingenjör Andrées luftfärd”. Det är också ett öppet landskap – som gjort för Cinemascope.
– Här finns även gott om filmiska kulturmiljöer som slott, herrgårdar och fornminnen, Skåne har varit bebott länge eftersom landskapet varit bördigt och omgivet av vatten. Andra faktorer är att det är fler ljustimmar här jämfört med längre norrut, och närheten till en internationell flygplats – Copenhagen Airport. Sedan har Wallander, ”Tunna blå linjen” och ”Bron” lett till att här finns många filmarbetare.
Jag har skrivit flera böcker om vandring i Skåne, så jag har känt igen platser från vandringarna.
Har du upptäckt eller återupptäckt några filmpärlor under arbetet? – Innan jag började arbetet med boken kände jag inte till Widerbergs ”Kärlek 65”, inspelad i Skillinge och Kåseberga och berömd för turerna kring Anita Ekberg. Jag hade inte heller sett ”Yngsjömordet” från 1966 och förvånades över valet av skådespelare: En väldigt ung Gösta Ekman som bonden som mördar sin unga hustru, spelad av Christina Schollin, i maskopi med sin mor, spelad av Gunnel Lindblom.
Har arbetet med boken förändrat din syn på landskapet i någon mening, eller öppnat din blick för tidigare förbisedda faktorer eller detaljer? – Ja, jag ser att det går att göra väldigt många olika slags filmer här. Från färgglada, samtidigt sorgliga, ”Unga Sophie Bell” i sommarlandskap vid Hammars backar, till ”Från djupet av mitt hjärta” i höstlandskap på Söderåsen, till exempel. Men också att det gjorts väldigt mycket film här genom åren. Jag har skrivit flera böcker om vandring i Skåne, så jag har känt igen platser från vandringarna, som jag inte skulle ha kunnat identifierat tidigare, som Eneskogen utanför Anderstorp som ligger vid Skåneleden – tydligen en favorit för Hans Alfredson som använder den i såväl ”Ägget är löst” som ”Äppelkriget” och ”Vargens tid”.
Är det några miljöer som förekommer i bokens filmer som du särskilt sörjer att de gått förlorade eller förändrats? – Kvarteret Korpen i Malmö så klart, det hade varit roligt om något av det funnits kvar, eftersom den blev en sån klassiker. Samtidigt väldigt förfallet. ÆBlemannagården utanför Trelleborg som var med i ”Nils Holgerssons underbara resa” är också riven.
Som skribent och grundare av den ideella föreningen Renoveringsraseriet är Gustav ”Rävjägarn” Bergström en av våra mest profilerade kritiker av ingrepp i det byggda kulturarvet. Han är också en populär röst i sociala medier, där han delar med sig av bland annat recept, hantverkstekniker och exempel på kulturmiljöer. Hösten 2024 är han aktuell med boken ”Tant Valborg bar alltid turban när hon gick bort – en berättelse om en by”.
Byn i fråga ligger i Norrbotten. Gustav Bergström växte upp där och har i dag, efter många år i Stockholm, flyttat tillbaka. Barndomens grannar var gamla, de flesta födda tidigt 1900-tal, och ”gjorde inte någon större skillnad på vilka som levde och vilka som var döda, vad som hänt i går och vad som hänt på 1940-talet”. Berättelser om bykändisar som tant Fia, Stor-Klas och farbror Danne, som drev en framgångsrik pommes frites-fabrik i källaren, blandades med dagsaktuella rapporter om vilka som var ”lite friska” och sannolikt snart skulle dö, skriver Gustav Bergström.
På ett motsvarande sätt interfolieras i boken då och nu, sammanbundet av platsen, tingen och författarens eget minne.
Hur ser livet i byn ut i dag, finns det fler fastboende? – Byn är på sitt sätt sig lik. Det bor folk i alla hus och det har till och med byggts ett nytt hus. Så här många familjer har det inte varit på mycket länge.
Det bor folk i alla hus och det har till och med byggts ett nytt hus. Så här många familjer har det inte varit på mycket länge.
Du har själv flyttat tillbaka? – Jag flyttade upp efter midsommar 2022 och har sedan dess bott på gården. När min mamma dog på våren det året så föll det sig naturligt att återvända. Ville inte att huset skulle stå tomt. Min syster bor i huset intill som ligger på samma gård. Just nu är det otroligt vackert! Färgsprakande löv och soliga mornar när frosten glittrar. Andra dagar är gräset blött av dagg och spindelväven syns tydligt i det klara solljuset. Veden är ordnad i lidret bakom ladugården. Det är ettårsved för nästa vinter, tvåårsved för denna vinter och äldre ved som är rest från tidigare år. Veden ska som bekant torka minst två vintrar för att bli bra. Innanfönstren är på plats och kakelugnarna uppsnyggade. Jag har ett ganska stort motorintresse och mina entusiastbilar står numera på vinterförvaring. Jag har en guldgrön Buick som jag hade ute i går när vädret var så vackert. Men nu får den stå.
I boken skriver du om den frihet som kan uppstå till följd av begränsningar. De äldre personer du minns från din barndom på 1970- och 80-talet visste att de inte skulle någonstans, och inte behövde göra sig till för någon. Berätta lite mer om hur du tänker kring detta! – Det där är knepigt. Om jag jämför med Stockholm, där strävar många efter att bli något och ständigt är på jakt efter allt från framgång, till fina saker, bli bjudna på statuskalas, tillhöra rätt klick med människor etcetera. Här är de flesta människor som de blev. Kanske lite trist att det inte händer så mycket, men det ger ju viss frihet från stress och hets. Det är vardagen som står i fokus med små och stora glädjeämnen och förtretligheter. Inte behöver man göra sig till eller vara rädd för att säga vad man tycker heller, det är ju inte så att man blir vräkt eller utesluten. Detta sagt med viss reservation, det finns så klart någon gräns för hur man kan bete sig. Jag tror också att rollerna var tydligare förr, då var det ju mer eller mindre otänkbart att flytta och än mer meningslöst att vara inställsam.
Vad har din uppväxt betytt för ditt intresse och dina kunskaper inom kulturarv och byggnadsvård? – Intresset för historia och för att bevara kommer i huvudsak från min mammas sida, även om jag vet att farfar också var mycket intresserad av svunna tider. Vad jag lärde av mina grannar var att vara sparsam och även att säga vad jag tycker. Tanterna var pratglada och stack inte under stol med sina åsikter. Det tror jag har präglat mig, inte minst i kampen för att bevara kulturarvet. Farbror Bertil, tant Emmys man, var snickare och fnös ständigt åt det usla virke som kom på 1970- och 80-talen. Det dög inte till mycket. På min mammas sida har det varit viktigt att bevara möbler, prylar, byggnader etcetera. Hemma sparades mycket i uthusen och det är jag glad för i dag. Det är så klart lättare om samma familj har haft gården i över 200 år som är fallet för mig. En viktig del under min uppväxt i byn var att det pratades mycket om vad som hänt förr, det var antagligen viktigt för de äldre att dela med sig av sina egna upplevelser och de berättelser de hört. Det är också en form av kulturarv.
Jag tycker fortfarande att det är mer spännande att bo här än i Stockholm. Det blir fler oväntade möten och jag ställs inför fler praktiska utmaningar.
Och vad har det inneburit att länge bott i en större stad? För synen på byn och på din egen roll och vad du vill bidra med där? – Jag tror inte att jag hade sett på byn och allt som hör därtill på samma sätt om jag inte flyttat. Det är nog lättare att se det exotiska i denna by och dess invånare om man bott länge i en stor stad. Jag tycker fortfarande att det är mer spännande att bo här än i Stockholm. Det blir fler oväntade möten och jag ställs inför fler praktiska utmaningar. Det är inte lika förutsägbart.
”Något man bor i kan aldrig vara ett museum, brukar jag tänka, det är väl snarare bristen på liv som skapar en museal känsla”, skriver du. Men OM du fick välja ett museum att bo i, vilket skulle det då vara? Vilken era? – Svårt! En folkhemslägenhet eller en 1800-talsgård på Gammlia i Umeå eller Hägnan i Luleå Gammelstad? Eller varför inte slå på stort och flytta in på Hallwyllska!
Man blir också väldigt fikasugen när man läser. Om man inte pallar baka och duka upp sju sorters kakor, utan kanske snarare tre, vad skulle du då föreslå? – Jag skulle rekommendera kalljästa rimbobullar, goda och lättbakade. Wienerbröd, utbakade som kammar med mandelfyllning är en annan favorit. Och mazariner med lite bittermandel i deg och fyllning. Vill man lyxa till det brer man över toscasmet innan de gräddas. Det här är ganska tidsödande bakverk och orkar man inte med dem så byter man ut de två sistnämnda mot kolasnittar och finska pinnar. Och så hivar man ut alla kaffemuggar och investerar i en riktig kaffeservis.
I mitten av september samlades 25 deltagare från olika skånska hembygdsföreningar i Perstorps hembygdsgård. I fokus stod brandförebyggande insatser.
– Föreningarna måste fundera över hur man använder levande ljus och marschaller. Kanske borde de gå över till batteriljus, säger Carolina Svensson från Hembygdsförsäkringen, som ledde utbildningen.
Under dagen avhandlades risker för brand, vattenskador och inbrott.
– Vi besiktigade hembygdsgården och diskuterade förebyggande åtgärder. Jag hade önskat ännu fler deltagare, för det finns ju många fler hembygdsföreningar i Skåne, säger Carolina Svensson.
Ann-Sofie Ludvigsson från Perstorps hembygdsförening deltog i konferensen.
– Här vet vi betydelsen av att arbeta förebyggande, säger hon.
Sommaren 2020 drabbades Perstorps hembygdsgård och flera andra skånska hembygdslokaler av dramatiska bränder. Övervåningen på huvudbyggnaden från 1500-talet totalförstördes. Tack vare effektiva och omfattande släckningsinsatser räddades bottenvåningen.
– Vi hade ett fungerande skalskydd med larm som löstes ut, vilket innebar att brandmännen kom i tid för att klara delar av huset, säger Anders Werner.
Han är styrelseledamot och fastighetsansvarig för Perstorps hembygdsförening.
Sedan dess har byggnaden brandsäkrats ytterligare, bland annat med fler larm och branddukar.
Sommaren 2020 drabbades Perstorps hembygdsgård och flera andra skånska hembygdslokaler av dramatiska bränder.
Under pandemin genomförde Hembygdsförsäkringen många webbsända kostnadsfria utbildningar på temat Säker föreningsgård.
– Besiktningskonferensen som vi höll i Perstorp är en fortsättningskurs, där vi identifierar risker och går igenom förebyggande insatser rent praktiskt, berättar Carolina Svensson.
Många föreningar behöver arbeta mer med att identifiera riskerna för brand, anser hon.
– Bränder är det mest allvarliga, eftersom de riskerar att ödelägga hela fastigheter. Så det gäller att se över detta med släckutrustning och utrymningsvägar.
– Föreningar som är uthyrare måste vara särskilt noggranna med att den som hyr lokalen får ordentlig information.
– Föreningar som har fina spetsgardiner i fönstren måste tänka över ordentligt var man ställer sina levande ljus. Det gäller att fundera på om man måste ha marschaller och hur dessa kan placeras på ett säkert sätt, säger Carolina Svensson.
Vecka 39 är den årliga nationella beredskapsveckan i Sverige. Kan hembygdsföreningarna spela större roll i framtiden för beredskapen för samhället i stort, till exempel som samlingsplats vid händelse av större kris?
– Det kan ju bli så. De här frågorna diskuteras alltmer. Men det gäller att tänka på att förutsättningarna mellan olika hembygdsgårdar skiljer sig mycket åt. Exempelvis har ju en del hembygdsgårdar tillgång till el och vatten, medan andra inte har det, säger Carolina Svensson från Hembygdsförsäkringen.
FAKTA. 9 tips på brandskyddsåtgärder för hembygdsföreningar
• Kontrollera att utrymningvägar är skyltade, väl synliga och inte blockerade.
• Se till att det finns brandtrappa, utrymningsstege.
• Kontrollera att utrymningsplanen stämmer med verkliga förhållanden.
• Kontrollera att släckutrustning finns på markerade platser och ej är blockerade.
• Brandfilt.
• Kontrollera så att inget saknas i förbandslåda/tavla.
För att lära känna det svenska päronsortimentet har pomologen Sven Plasgård genom åren samlat ihop runt 150 olika päronsorter, i stort sett alla han har hittat träd av i svenska trädgårdar. För att få plats med många sorter på en liten yta har han valt att låta träden växa i spaljéform. Träden blir mindre, och mängden frukt hanterbar, berättar Sven Plasgård. De första päronen mognar i slutet av juni, de sista i slutet av februari.
– Man får gå ut nästan varje morgon och titta.
Har du några favoriter? – De skiljer sig mycket åt i användning. Fram till början av 1800-talet var de flesta päron så kallade kokpäron, stora saker som kokades in i vin eller socker. Då förändras också smaken. Men det är inget man äter rakt upp och ned. I dag är nästan alla päron dessertpäron, som man äter råa. – Doyenné du Comice anses allmänt vara en av världens godaste päronsorter och visst är den god. Den mognar först mot slutet av oktober. Esperens Herre och Williamspäron tycker jag också är väldigt goda. Och så finns det en del sorter med mer syra, stora med grovt kött. De är roliga att använda i köket, baka med rotsaker i ugn till exempel.
Är 2024 ett äppel- och päronår? – Det är det. Jag kan i och för sig inte säga hur det är i hela Sverige, men när jag träffat folk är det intrycket jag har fått.
Hur går det till vid sortbestämning? – Jag sitter vid ett bord. Ofta har jag med mig lite sorter uppskyltade, och så kommer folk med sina okända sorter. Med päron känner jag mig extremt trygg, äpplen är lite mer utmanande. Det finns många fler sorter.
Hur många äppel- och päronsorter finns det i Sverige? – Det finns runt 400 sorters äpplen beskrivna. Därtill finns det sorter som inte är nedtecknade, men som kan ha ett folkligt namn på den gård där de odlas. För päron är antalet omkring 150.
Fruktlistor från 1700-talet kan innehålla lika många päronsorter som äppelsorter. Sedan drog äpplen i från.
Vilken roll har fruktträden när man pratar om byggnadsvård och kulturmiljöer? – De är ett levande material som ofta hamnar lite mellan stolarna. Många gånger är naturmiljön med de vilda växterna mer noggrant inventerad, medan det för odlade sorter kan stanna vid ett konstaterande om att där står ett äppelträd. Intresset för den historiska trädgårdsmiljön har dock ökat de senaste årtiondena. Det finns ju ofta fruktträd vid svenska hus, det är det första man sätter. Så är inte fallet i exempelvis Tyskland.
Hur ser äppel- och päronträdens svenska historia ut? – Historiskt sett var fruktodling något adeln ägnade sig åt, från 1500-talet och framåt. Till allmogen kom fruktträden under andra hälften av 1800-talet. Tidigt 1900-tal hade många bönder fruktodling som en binäring till lantbruket. Dessa mindre odlingar blev olönsamma på 1950-talet, men vissa bondgårdar kan ha 20-30 träd kvar. Andelen päron i förhållande till äpplen var större förr, fruktlistor från 1700-talet kan innehålla lika många päronsorter som äppelsorter. Sedan drog äpplen i från.
Vad var äpplenas fördel? – Äpplen är lättare att odla i Sverige. Det finns fler äppelsorter som fungerar att odla på våra breddgrader. Kommer man uppåt södra Norrland är sortimentet av päronsorter ganska smalt, medan det är brett för äpplen.
Sven Plasgård, till vänster, med kollegor sortbestämmer. Foto: Privat
FAKTA Hantverk, byggnadsvård och trädgård på Bötterumsmässan
Lördag 7 september arrangeras 2024 års Bötterumsmässa i Bötterum hembygdspark. Inträdet är gratis. På plats finns en lång rad utställare och experter som ger råd och svarar på frågor kring bland annat återbruk, hantverk, fönsterrestauraering, energieffektivisering i gamla hus – med mera. Pomolog Sven Plasgård medverkar och sortbestämmer medhavda äpplen och päron.
Läs mer om Sven Plasgård och hitta fler datum för sortbestämning på https://plasgard.se/
Första söndagen i augusti, i år den 4 augusti, har av Sveriges hembygdsförbund utnämnts till Hembygdsgårdens dag. Många föreningar har extra öppet med guidade visningar och evenemang. Grythyttans hembygdsförening firar på hembygdsgården Skräddartorp med musikunderhållning, visning av gården och traditionsenligt kakkalas modell större.
Birgitta Granberg är kassör i föreningen.
– Den första stora kakfesten ägde rum 26 juli 1998. Det var några av föreningens damer, som jobbade i kaffestugan, som kom på idén att ordna med ”gästabud på Skräddartorp”. Det blev en stor fest, väldigt många kaksorter. Det var bara småkakor, alltså inga mjuka kakor. Recepten sammanställdes också i skriften ”Gästabud på Skräddartorp”. Där finns recept på cirka 20 sorters kakor.
– Gästabudet blev succé och ett återkommande evenemang, men under namnet Kakkalaset. Det var inte Hembygdsgårdarnas dag som firades då, utan det har blivit på senare tid.
Vad innebär Stora kakkalaset? – Det innebär att vi har MASSOR med kakor och fina gamla kaffedukar på serveringsborden. Vi ställer fram våra allra finaste brödfat, både höga och låga, fyllda med kakor. Vit duk, ljusstakar och blommor på kakbordet. Man tar sig kakor – så många man vill – sedan får man kaffe i koppen och det är bara att njuta. Påtår får man också så många gånger som önskas och man får även ”backa” på kakorna.
Hur många sorters kakor bjuds det? – Förra året hade vi 54 sorters kakor, inklusive de glutenfria.
Påtår får man också så många gånger som önskas och man får även ”backa” på kakorna.
Vem bakar allt detta? – Det är hjälpsamma damer i föreningen som hjälper till att baka.
Finns det några favoriter? – Kerstins toscabitar tar slut först varje år. Även nougatrutor går åt snabbt, jitterbuggare också.
Hur ser personalstyrkan ut i övrigt? – Vi behöver vara ganska många, vi måste fylla på kakorna hela tiden. Kaffebryggarna måste också vara i gång hela tiden. En person sköter kassan. Någon hjälper gäster till exempel med att att bära brickor. Diskar för hand gör vi, alltså krävs minst en person i köket. Vi använder porslinskoppar.
Vad händer mer på Hembygdsgårdens dag? – Underhållning har vi varje år med spelmän, trubadurer, vissångare och andra spelemän. Under dagen har håller vi våra museer och bergsmansgården öppen, vi har guide på plats som visar och berättar.
Vad händer annars i föreningen under sommaren? – Skräddartorp hålls öppet lördag-söndag kl 13-17 till och med 25 augusti. Även Kulturarvsdagen 7 september håller vi öppet. Vi hade en stor loppis i början av juli med servering, hembakt bröd och våfflor och i slutet av juli ordnade vi motorkväll. Det är populärt, gamla och nya bilar, motorcyklar, mopeder med mera. Då serverar vi ”motorsmörgås”, hembakta tekakor med gubbröra. Den 17 augusti planeras en dahlia-utställning i Skräddartorp. Våra servitriser, Ann och Anna, gillar dahlior. De ordnar en utställning, och önskar att gästerna har med sig dahliablommor som sedan ingår i utställningen.
FAKTA. Här firas Hembygdsgårdens dag
Det är ett omfattande kulturarv som hembygdsrörelsen bevarar och gör tillgänglig för allmänheten. Förutom de 1 400 hembygdsgårdarna förvaltar landets 2 060 hembygdsföreningar tillsammans runt 11 000 byggnader.
Loppisar, marknader, guidade turer, musikunderhållning, allsång, våfflor, kolbullar, mopedrally och veteranbilsträffar – hembygdsföreningar över hela landet satsar extra på Hembygdsgårdens dag. På Hembygd.se hittar du evenemang nära dig.
Vilka verktyg har man som förening i arbetet med en överklagan, och vilken information kan stärka ens case? Helena Rosenberg är certifierad sakkunnig av kulturvärden. Hon har tidigare arbetat vid ett flertal länsstyrelser och är numera Sveriges Hembygdsförbunds kulturmiljöstrateg.
– Det finns tre sorters beslut som kan vara aktuella för en hembygdsförening att överklaga – detaljplan, bygglov och rivningslov.
En detaljplan tas fram av kommunen och reglerar hur mark och vatten ska användas, och hur bebyggelsen ska se ut.
Ett exempel på när en hembygdsförening motsatt sig en sådan är när föreningen Gamla Varberg år 2022 överklagade planen på den nya stadsdelen Västerport, som bland annat innebar ett nytt hotell med 14 våningar.
Enligt plan- och bygglagen måste en detaljplan anslås på kommunens hemsida.
– Som förening kan man även be om att få ärendena på remiss, förklarar Helena Rosenberg.
Vissa detaljplaner kan man också ta del av i tidningen. Oftast har man möjlighet att yttra sig över remissen i tre veckor.
Bygglovsärenden går att ta del av via kommunens diarieförda offentliga handlingar, vilka är möjliga att begära ut. Ansökan om rivningslov anslås inte heller på kommunens hemsida, utan man behöver själv höra av sig till kommunen.
– I plan- och bygglagen står det att när man ändrar och underhåller en kulturhistoriskt värdefull byggnad måste man göra det utan att värdena minskar. Därför behöver fastighetsägaren själv ta reda på om de byggnader hen äger har kulturhistoriska värden innan man börjar renovera, och ta reda på vilka material och metoder som är lämpliga för just dessa.
Det finns tre sorters beslut som kan vara aktuella för en hembygdsförening att överklaga – detaljplan, bygglov och rivningslov.
2022 överklagade Hägerstens hembygdsförening rivningsbeslutet av den K-märkta Nitrolackfabriken i södra Stockholm till Länsstyrelsen – och vann.
I sitt beslut om att häva rivningslovet medgav Länsstyrelsen att byggnaden hade höga historiska, kulturhistoriska och miljömässiga värden.
För att motivera en överklagan behöver man just lära känna platsens historia.
– Berättelsen ger anläggningen eller byggnaden ett värde. Man kan börja med att skriva ned allt man redan vet. Vem föddes i huset i fråga? Vad finns det för historia på platsen? Varför byggdes huset just där? Vem ritade och lät uppföra byggnaden? Och så vidare.
Genom historiska kartor från Lantmäteriet går det att ta del av förändringar i landskapet över tid. På dessa kan man se hur länge byggnaden funnits på den platsen.
– Kanske är huset i fråga det första i bygden, och uppfördes innan allt annat kom till? Kartor kan var ett sätt att förstå byggnaders värde.
Värdet på eller byggnad kan också handla om vad man använt för material, hur man byggt huset eller vilken metod som använts.
– Kanske har man använt en viss sorts sten, eller en byggteknik som är unik eller representativ för området?
Det högresta nybygget i Varberg som överklagades av den lokala hembygdsföreningen var planerat i stadskärnan, i närheten av Varbergs fästning.
– Där pekade föreningen på att hotellet kunde förta upplevelsen av fästningen som räknas som ett riksintresse för kulturmiljövården.
Vid ett förslag till detaljplan har en förening rätt att yttra sig vid två tillfällen – samråd respektive granskning.
En ideell organisation eller intresseförening har alltid rätt att yttra sig om ett beslut, men för att kunna överklaga i samrådsprocessens första skede behöver föreningen räknas som miljöorganisation.
Århuskonventionen är en FN-konvention som reglerar allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor. Enligt den måste tre kriterier uppfyllas för att en förening ska räknas som en miljöorganisation.
– Föreningen behöver ha över hundra medlemmar och det behöver stå i de gemensamma stadgarna att man värnar om miljön – vilket också kan innefatta kulturmiljöer. Föreningen behöver också ha funnits i minst tre år, förklarar Helena Rosenberg.
Vad mer är viktigt att tänka på som förening när man engagerar sig i ett bygg-, rivningslov eller planärende där det är kommunen som beslutar? – Det är bra att ha en dialog redan från början med både tjänstemän och politiker som kan påverka beslutet. Om det är ett planärende är det viktigt att yttra sig redan i samrådsskedet för att sedan kunna påpeka om de fortfarande inte tagit hänsyn till era synpunkter i granskningsskedet.
Om kommunen inte vill hörsamma yttrandet är det viktigt att man överklagar inom den tid man har möjlighet till det.
– Sedan är det bara att slipa argumenten, läsa på och motivera.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.