av Jenny Damberg | feb 15, 2024 | Byggnadsvård, Hantverk, Kulturmiljö, Landskap, Mat, Turism, Upplevelser
Text: Ida Säll
På landborgskanten i byn Björnhovda på Öland står tre väderkvarnar.
– De heter Kvarnkungen, Drottningen och Kronprinsen. Tillsammans kallas de för Björnhovdakvarnarna, berättar Stefan Svenaeus, ordförande i Torslunda hembygdsförening.
Kvarnkungen är den största stubbkvarnen i Skandinavien. På en stubbkvarn är hela kvarnhuset vridbart kring en stubbe, för att kunna vändas rakt mot rådande vind.
– Det är två våningar inne i Kvarnkungen. Den övre består av två kvarnstenar, och stora kugghjul av trä som leder in från vingarna i en växel. Det är inte många människor som varit inne i en kvarn, så det kan vara spännande att se.
Maler ni mjöl i kvarnarna?
– Kronprinsen är en av två kvarnar på Öland som det fortfarande går att mala i. Vi maler till Skördefesten varje år, om det är vind. Men vi säljer inget mjöl eftersom man inte kan hålla rätt hygienstandard i kvarnen längre. Dessutom är det kalksten i Kronprinsens kvarnstenar, så mjölet blir kalkrikt. Förr malde man bara till djurfoder i småkvarnarna. Kvarnkungen är dock en tullkvarn och det är därför den är så stor. Dit kom bönderna för att få sitt vete och sin råg mald av en anställd mjölnare. Kvarnen har stått där sedan 1800-talet.
Björnhovdakvarnarna ligger vid väg 136 på Öland. Kvarnkungen är den stora kvarnen närmast Ica Supermarket Almérs. Läs mer hos Torslunda hembygdsförening.
av Jenny Damberg | feb 15, 2024 | Föreningsliv, Kulturmiljö, Turism, Upplevelser
Hur kommer det sig, Susanne Jönsson, Ängelholms hembygdsförening?
– Parken är lugn. Barn och vuxna kan röra sig tillsammans utan störas av bilar. Du kan äta glass och våfflor och vi har en stor lekplats som är väldigt uppskattad. Dessutom har vi ett dock- och leksaksmuseum, och ett skolmuseum där man får uppleva hur det var att gå i skolan förr. Man kan även gå i Pytteskogen, som drivs av kommunens resurscenter. Där finns ett fort, en scen och Hans och Gretas hus. Vi har getter med killingar, och en gris som väntar kultingar, höns och kaniner. Hos kaninerna har barnen chans att lämna ifrån sig sina nappar. Vi har också ponnyridning och skattjakt. Teaterföreställningen om Pettson och Findus brukar vara väldigt populär. Vill man se den får man vara snabb – den brukar bli utsåld fort.
Fotnot: Läs mer här Engelholmshembygdspark.se.
av Jenny Damberg | feb 15, 2024 | Kulturmiljö, Mat, Turism, Upplevelser
Grundsunda hembygdsförenings kulturstipendium är inte vilken utmärkelse som helst. Stipendiaten tilldelas 20 000 kronor (från Örnsköldsviks kommun) medan föreningen står för boende över sommaren. Huset i fråga är ett tvåvåningshärbre som skänktes till föreningen 2014 av konstnären Hans Wigert – själv mottagare av det allra första kulturstipendiet 1965.
Stig Nordström från styrelsen för Grundsunda hembygdsförening berättar mer:
– Hans Wigert blev så fäst vid miljön att han köpte ett gammalt härbre som han flyttade till Prästsjön, strax nedanför hembygdsområdet. Där bodde han och hans hustru vår, sommar och höst till och med tidigt 2010-tal.
För stipendiaterna innebar överlåtelsen av härbret till föreningen ett lyft ur bekvämlighetssynpunkt; innan dess var boendet en 1700-talsstuga utan vare sig el eller vatten.
De gästande konstnärerna erbjuds möjlighet att ställa ut på området.
– Vi har över 20 byggnader, så vi har utrymme att visa deras alster. Men det är upp till stipendiaterna och beror också på vad de gör. De sysslar med allehanda sorters skapande, det är inte alla som kan ställa ut, säger Stig Nordström.
När det gäller tillfälliga besökare har Grundsunda hembygdsförening ett guldläge. Grundsundavallen ligger bara 300 meter från E4:an mellan Umeå och Örnsköldsvik, helt nära Grundsunda kyrka som med rötter i 1300-talet är ett välbesökt turistmål.
Sommartid finns våffelkafé, handelsbod med hantverk och retrogodis, antikvariska böcker och en mindre loppis på området.
– Vi har också en smedja där målsättningen är att det ska finnas en smed under hembygdsgårdens öppettider, berättar Stig Nordström.
Fotnot: Läs mer på Grundsundahbf.se.
av Jenny Damberg | feb 15, 2024 | Föreningsliv, Kulturmiljö, Landskap, Turism, Upplevelser
Start och mål för Ullervad-Leksbergs hembygdsförenings kulturstig finns på hembygdsgården Persgården i Karleby utanför Mariestad. Kulturstigen i Karleby är 2,5 kilometer. För den som vill lära känna bygden på cykel eller i bil finns en längre sträckning. Och för den som tar sig fram med hjälp av rollator finns ett kortare alternativ: Gröna leden.
Sedan den anlades 2015 har kulturstigen blivit mycket omtyckt, berättar Åke Möller, aktiv i föreningen.
En av sevärdheterna är den unika Lorentzbergsladugården, som ägs av hembygdsföreningen. Den är namngiven efter den siste indelte soldaten som bodde på soldattorpet och utgör i dag ett ”museum över sig själv”.
Fotnot: Läs mer på föreningens hemsida.
av Jenny Damberg | feb 15, 2024 | Byggnadsvård, Föreningsliv, Kulturmiljö, Turism, Upplevelser
Jonsereds fabriker är en av Sveriges bäst bevarade tidiga industrimiljöer. På fabriksholmen anlade man under 1830-talet en kanal från sjön Aspen, som gav vattenkraft till den skotske entreprenören William Gibsons mångfacetterade industriverksamhet. Bland annat tillverkades segelduk, brandslangar, snickerimaskiner, skogskranar och motorsågar.
Delar av verksamheten har knoppats av och drivs därigenom vidare, men den stora betydelse företaget Jonsered hade in på 1970-talet, är historia. Genom projektet ”Jonsered – en plats att upptäcka och mötas i” har nu Jonsereds hembygdsförening skyltat upp byggnaderna på fabriksholmen.
– Vi vill ge besökarna möjlighet att få information om Jonsered. Folk ska kunna gå runt och guida sig själva, säger Lars-Inge Stomberg ordförande i Jonsereds Hembygdsförening.
Med qr-teknik kan besökare via mobil eller läsplatta ta del av gamla bilder, texter, tidningsartiklar och i vissa fall även filmer – den äldsta inspelad redan 1917.
Fotnot: Läs mer på Jonseredshembygdsforening.com
av Jenny Damberg | feb 15, 2024 | Kulturmiljö, Turism, Upplevelser
Hur såg gruvnäringen i Nordmark ut?
– Det fanns fyra gruvor här. Alla lades ner 1962 till 1980. Utan dem hade det inte funnits något Nordmark. Allt här byggdes upp kring gruvorna och järnhanteringen.
Vad fängslar dig när det gäller gruvhistoria?
– Det är oerhört mångfacetterat. Dels den dramatik som finns förknippad med olyckor och ras. Vi förstår inte i dag hur hemskt arbetarna hade det. De gick 200 meter ner på stegar i träskor som kanske inte ens satt fast på fötterna, med snö och is på stegen. Det är också jättespännande med själva fyndigheterna, det är nästan som en skattjakt. Och så den sociala biten, att gruvsamhällen var så socialt skiktade.
Vad får man ta del av hos er?
– Vi har en snygg fotoutställning med information på svenska, tyska och engelska. Vi har också en fantastisk samling gamla borrmaskiner, inklusive Sveriges första bergborrmaskin från 1863. Och mycket annat: Släggor, malmvagnar, trästegar och belysning från 1700-talet, med mera.
Berätta om er mineralsamling.
– Nordmarksberg är känt för att ha snygga, kristalliserade mineral. Långban som också ligger i Filipstads kommun är berömt för att ha flest mineral, 270 stycken. Vi har också många, över 100 stycken.
Fotnot: Läs mer på Hembygd.se/nordmark
