För att driva arbetet framåt har två nyutexaminerade byggnadsantikvarier anställts under sommaren. Ina Sjöstrand och Petra Nordwall ska kontakta de föreningar som ännu inte skickat in sina uppgifter.
– Vi hoppas få in så många svar som möjligt under sommaren. Även om det är en intensiv period för många föreningar är det också den tid då många styrelsemedlemmar finns på plats ute på hembygdsgårdarna, säger Helena Rosenberg, kulturmiljöstrateg vid Sveriges hembygdsförbund.
Ringer upp föreningarna Arbetet bygger vidare på den enkät som redan skickats ut till medlemsföreningarna. Under sommaren kommer Ina Sjöstrand och Petra Nordwall att ringa de föreningar som ännu inte svarat, hjälpa till med frågor och registrera de uppgifter som kommer in.
För de föreningar som skickat in kartor över sina byggnader kopplas varje byggnad till en digital karta tillsammans med de uppgifter som lämnats.
– Det här är en grundläggande inventering. Med hjälp av både enkätsvaren och kartan kan vi sedan göra sammanställningar och analyser som blir värdefulla både för oss själva och i vårt arbete gentemot myndigheter och andra aktörer, säger Helena Rosenberg.
Ska ge en nationell bild Undersökningen är medvetet enkel. Syftet är inte att göra detaljerade kulturhistoriska utredningar, utan att skapa en nationell överblick över hembygdsrörelsens byggnadsbestånd.
– Vi har ställt ganska få frågor för att inte göra det för komplicerat för föreningarna att svara, men samtidigt få en bild av vilka byggnader som finns inom hembygdsrörelsen, säger Helena Rosenberg.
Genom uppgifter om byggnadernas ålder, om de har flyttats och vad de ursprungligen använts till går det att få en första bild av deras kulturhistoriska värden. Enkäten innehåller också frågor om byggnadsmaterial, storlek, uppvärmningssystem och om föreningen har sökt eller fått bidrag till byggnadsvård.
– Till att börja med är det en kvantitativ undersökning, men vi hoppas kunna komplettera den med mer kvalitativa uppgifter om byggnadernas kulturhistoriska värden längre fram.
Vi hoppas kunna komplettera med mer kvalitativa uppgifter om byggnadernas kulturhistoriska värden längre fram.
Viktigt underlag för framtida stöd Kartläggningen ska inte bara ge bättre kunskap om byggnaderna. Den ska också ge Sveriges hembygdsförbund ett starkare faktaunderlag i dialogen med politiker och myndigheter.
– Vi vill kunna visa, med statistik, vilken betydelse hembygdsrörelsens byggnader har och vilka behov som finns. Det stärker våra möjligheter att argumentera för att det behövs mer stöd till vård och underhåll av kulturhistoriskt värdefulla byggnader, säger Helena Rosenberg.
Kan hjälpa vid energideklaration Enkäten har utökats med frågor om bland annat samlingslokaler, uthyrning och uppvärmningssystem. Bakgrunden är bland annat de nya krav på energiprestanda som diskuteras inom EU.
Byggnadens användning, storlek och uppvärmning påverkar hur den klassificeras vid en energideklaration. En låg energiklass kan i sin tur få ekonomiska konsekvenser, exempelvis genom att göra det svårare att få fördelaktiga lån inför framtida renoveringar.
– Genom den här kartläggningen får vi bättre kunskap om rörelsens byggnader och kan föra en mer faktabaserad dialog med myndigheter och politiker om vilka konsekvenser olika regelverk kan få för kulturhistoriskt värdefulla byggnader, säger Helena Rosenberg.
– Våra sommarjobbare brukar utvecklas enormt under arbetsperioden. Vi har haft många blyga själar här som pratat mer och mer för varje dag.
Eva Engström är ordförande i Ragunda hembygdsförening i Jämtland. I dag, i början av juni 2026, har hon tagit emot säsongens första feriebetare i hembygdsgården, en gammal länsmansgård från mitten av 1800-talet.
– Det är två roliga, duktiga tjejer. Under de kommande veckorna kommer de att servera kaffe, våfflor och tunnbröd. De kommer även att öppna och stänga lokalerna.
I Ragunda har man anställt ungdomar via kommunen under de senaste 15 åren.
– I början tänkte vi att ungdomarna främst skulle umgås med barnen som besöker våra lekmiljöer. Men det var helt fel tänkt. Barn leker hellre med sina föräldrar.
En annan lärdom är att inga av sommarjobbarna ska jobba ensamma under lång tid.
– Det handlar inte bara om att man behöver instruktioner utan att också att man behöver sällskap för att arbetet ska bli roligt, resonerar Eva Engström.
Vilken roll spelar det för föreningen att anställningen sker genom kommunen? – Det är en förutsättning. Dels på grund av finansieringen men framför allt med tanke på administrationen. För en kassör är det jättemycket jobb att anställa någon.
Sommarjobbarna de enda avlönade i föreningen Den enda nackdelen med arrangemanget är att man förstås vill värdera allas arbete lika, och att det övriga jobbet inom föreningen genomförs utan betalning.
– Men jag vill såklart att de unga ska ha betalt. Annars skulle de inte vara här, och det förstår jag. Och jag vet hur det är att vara ung. Man behöver verkligen de där pengarna, understryker Eva Engström.
Lösningen från hennes sida består i tydlig kommunikation.
– Jag brukar vara noga med att förklara att alla andra arbetar ideellt – och att det arbetet därför sköts på olika sätt, utifrån vilja och ork. Då får de en tydlig bild av hur föreningen fungerar.
Jag brukar vara noga med att förklara att alla andra arbetar ideellt – och att det arbetet därför sköts på olika sätt, utifrån vilja och ork.
Region, bildningsförbund och hembygdsföreningar i samarbete i Halland Inom Region Halland har Hallands bildningsförbund agerat länk mellan unga sommarjobbare och hembygdsföreningar i behov av resurser. Kerstin Hultin är förbundets hembygdskonsulent.
– Både föreningarna och ungdomarna bär på mycket kunskap. Men de har också färdigheter som den andra gruppen inte har lika mycket av. Därför brukar den här sortens samarbeten falla väl ut.
Anställningarna finansieras genom Framtidskraft, regionens sommarjobbsprogram, medan bildningsförbundet står för arbetsgivaransvaret.
De senaste åren har feriearbetarna framför allt bistått föreningarna med fysisk kondition och digital kompetens. Bland annat har man gett sig ut i skogen för att inhämta GPS-koordinater till torp.
– Ofta krävdes det då att den anställda hade körkort och tillgång till bil. När man kommer in på frågor som rör milersättning blir det förstås mer komplicerat vad gäller själva anställningen.
Kräver aktiv arbetsledning Digitala arbetsuppgifter har varit lättare att administrera.
– Man har bland annat fotograferat museiföremål och producerat beskrivande texter. Man har även digitaliserat arkivhandlingar. Unga är ofta väldigt snabba när de arbetar digitalt.
Vilka krav ställer ni på föreningarna? – Att det ska finnas en arbetsplats. Det måste finnas en möjlighet att kunna tillreda sin lunch och fika. Och det måste finnas en toalett.
Det är också viktigt att någon på föreningen finns på plats, betonar Kerstin Hultin.
– Det är inte okej att lämna över en nyckel och säga ”Vi ses igen om tre veckor.” Det krävs en ordentlig introduktion. Framför allt behöver man få veta vad det är för plats man befinner sig på. Ofta finns det nämligen en anledning att man velat jobba just där.
Med rätt hjälp kommer sommarjobbarna själva att botanisera och ställa frågor, menar Kerstin Hultin. Många av feriejobbarna har också hittat ny information om sin släkt.
– Ofta tar man med sig saker från den här sortens jobb som stärker den egna identiteten.
Sommarjobbarna återvänder som volontärer Tillbaka till Jämtland, och Eva Engström i Ragunda hembygdsgård.
– När arbetsperioden är över får varje sommarjobbare två årsböcker som producerats av föreningen – en för året som gått och en från året man är född.
– Vi ger dem också ett ungdomsmedlemskap i föreningen för ett år framåt. På så vis blir de också automatiskt kallade till nästa årsmöte.
Brukar sommarjobbarna bli kvar i föreningen på ett eller annat sätt? – Ja, flera har återkommit som volontärer. Sommarjobbet har blivit ett sätt för dem att få upp ögonen för oss.
När Björnlunda hembygdsförening öppnade sitt vandrarhem 1938 hade den lagstadgade semestern precis införts.
– Hur diskussionerna gick vet vi inte i dag, men en anledning till att öppna vandrarhem kan ha varit att semesterlagen kom 1938 då alla anställda fick rätt till två veckors betald semester. Det var vanligt med cykelsemester då få hade bil, säger föreningens ordförande Pia H Forss.
– Det är en genuin plats, rofylld och vacker. Avskilt, men ändå nära till Björnlunda samhälle. Eriksgatan i närheten passar för cykelutflykter till badsjöar. Skogen finns inpå knuten med bär och svamp och här finns ett levande lantbruk, säger Pia H Forss.
Åtta bäddar i två loftbodar De åtta bäddplatserna är fördelade på fyra rum i två loftbodar från 1600- och 1700-talen. Dessa flyttades till hembygdsgården från två gårdar i socknen under 1930-talet.
För att anpassa byggnaderna togs nya fönster upp, väggarna målades och golven förbättrades. Sängar, sängkläder och porslin kom från STF. En vaktmästare bodde på hembygdsgården under sommaren, serverade frukost och kunde även ordna middag åt gästerna, berättar Pia H Forss.
Miljön är alltjämt enkel och genuin: Ytterdörrarna är original och gården har fortfarande torrdass, kompletterat med en separat duschstuga.
Fler enkla boenden efterfrågas Runt om i landet finns redan många hembygdsföreningar som erbjuder någon form av övernattning. Sveriges hembygdsförbund har samlat dem i en översikt över genuina boenden inom hembygdsrörelsen, från Murjek i norr till Västergarn på Gotland.
För hembygdsföreningar kan det också vara ett sätt att utveckla verksamheten och skapa fler möten med besökare.
– Många av våra medlemsföreningar erbjuder boenden, några vid pilgrimsleder. Och det handlar inte bara om boenden utan om att bidra till fler kulturarvsupplevelser längs lederna generellt, säger Olov Norin.
Vandrarhemmet drivs inte i första hand för ekonomisk vinning. Vårt huvudsakliga syfte är att ha en levande hembygdsgård där besökare känner sig välkomna.
En levande hembygdsgård 2021 lämnade Björnlunda hembygdsförening Svenska Turistföreningen. Sedan dess driver man vandrarhemmet i egen regi med säsongsanställd personal. För föreningen handlar verksamheten om mer än ekonomi.
– Vandrarhemmet drivs inte i första hand för ekonomisk vinning. Vårt huvudsakliga syfte är att ha en levande hembygdsgård där besökare känner sig välkomna, säger Pia H Forss.
Boendet har också blivit en tillgång när föreningen hyr ut hembygdsgården för fester, kurser och andra arrangemang. De åtta bäddplatserna gör det möjligt för gäster att stanna längre och använda gården på fler sätt.
För föreningar som funderar på att erbjuda boende är hennes råd att hålla verksamheten enkel.
– Gör det så enkelt som möjligt men ändå trivsamt och ombonat. Välj textilier med omsorg, håll rent och fräscht och ha tydliga rutiner för värdarna.
Efter flera års väntan finns nu de på plats: Branschriktlinjer för säker mat i samlingslokaler. Bygd och Natur har tidigare uppmärksammat de problem bristen på nationella riktlinjer inneburit, där regelverket tolkats mycket varierande i olika kommuner.
För många hembygdsföreningar är servering en viktig del av verksamheten. Sommarkaféer, våffelserveringar, marknader och större arrangemang bidrar är en avgörande intäktskälla.
Riktlinjerna har tagits fram av konsulten Gunnel Berdén på initiativ av Sveriges hembygdsförbund, Bygdegårdarnas Riksförbund, Folkets Hus och Parker samt Våra Gårdar, och har granskats av Livsmedelsverket.
– Vi har väldigt mycket gemensamt när det gäller ideellt fastighetsägande och den verksamhet som bedrivs i våra lokaler. Branschriktlinjerna är ett viktigt verktyg och ett stöd för föreningarna, säger Sveriges hembygdsförbunds generalsekreterare Jan Nordwall.
De räknas som livsmedelsföretag Riktlinjerna beskriver hur livsmedelslagstiftningen kan tillämpas i den typ av ideella verksamheter som bedrivs på hembygdsgårdar, bygdegårdar och andra samlingslokaler. De kan också användas som stöd i kontakten med kommunens livsmedelsinspektörer.
I ett webbinarium, som finns att ta del av i sin helhet, gav Cecilia Sassa Corin, matkonsult vid Hushållningssällskapet Västra, i juni 2026 en introduktion till regelverket och vad det innebär i föreningarnas vardag.
Frågan om vem som räknas som livsmedelsföretag har varit en av de mest omdiskuterade bland ideella föreningar. Många verksamheter bygger på ideella krafter och bedrivs bara under vissa delar av året, vilket gjort det svårt att veta vilka regler som gäller.
Det behöver inte finnas något vinstsyfte. Även en förening eller privatperson kan enligt lagstiftningen räknas som livsmedelsföretagare.
– Det behöver inte finnas något vinstsyfte. Även en förening eller privatperson kan enligt lagstiftningen räknas som livsmedelsföretagare, även om man enligt Skatteverket inte är ett företag, säger Cecilia Sassa Corin.
Enligt riktlinjerna kan det exempelvis handla om att föreningen regelbundet serverar mat till allmänheten, erbjuder catering eller lagar mat till fester och arrangemang. Som riktmärke nämns verksamheter som sker omkring tio gånger per år eller mer.
Om föreningen omfattas av reglerna ska den registreras hos kommunen och blir föremål för livsmedelskontroll. Hur ofta kontroller genomförs varierar mellan olika kommuner och beror bland annat på verksamhetens omfattning och tidigare resultat.
– I många kommuner handlar det kanske om tre kontroller på fem år. Sköter man sig bra kan kontrollerna bli mer sällsynta, så föreningen kan själv påverka sina kostnader, säger Cecilia Sassa Corin.
Enkelt kök är okej hembygdsföreningar bedriver verksamhet i äldre byggnader med enkla kök. Det behöver inte vara något problem.
– Många hembygdsgårdar har ganska enkla kök. Det viktiga är att utgå från vilka risker som finns i verksamheten och hur arbetet kan organiseras.
Hon betonar att kraven alltid måste stå i proportion till verksamhetens omfattning.
– En livsmedelslokal kan ofta vara ganska enkel om verksamheten är liten och riskerna låga. Det viktiga är att de grundläggande principerna uppfylls.
Många föreningar säljer exempelvis hembakat bröd eller kakor som har bakats hemma. Det kan ofta fungera bra, menar Cecilia Sassa Corin, så länge verksamheten organiseras på ett säkert sätt.
– Om jag använder mitt eget kök hemma kan jag städa ordentligt, baka under en del av dagen och sedan plocka undan innan jag gör något annat.
Det handlar framför allt om att skilja råa livsmedel från färdiga produkter, hålla rent mellan olika arbetsmoment och skapa arbetsflöden som minskar risken för smittspridning.
– Man kan ofta använda samma lokal till olika typer av livsmedel, så länge man städar mellan momenten. Det viktiga är att skilja smutsigt arbete från rent arbete och råa livsmedel från tillagade.
Hygienen är avgörande Personlig hygien får stort utrymme i riktlinjerna. Den som är sjuk ska givetvis inte arbeta med livsmedelshantering, därutöver är handtvätt av stor vikt.
– Alla som hanterar livsmedel har ett stort personligt ansvar. Om ni handleder andra är det viktigt att informera om vad som gäller. Vi har ett ansvar för våra kunder och för att maten är säker, säger Cecilia Sassa Corin.
Handtvätt är en av de viktigaste åtgärderna för att minska risken för matförgiftning. Det bästa är ett särskilt handfat med varmt och kallt vatten, flytande tvål och pappershanddukar, men även enklare lösningar kan fungera vid tillfälliga arrangemang utomhus.
Det är också viktigt att använda rena arbetskläder och att hålla privata kläder åtskilda från livsmedelshanteringen.
Håll maten kall – eller varm Fel temperatur är en av de vanligaste orsakerna till matförgiftning.
– Temperaturen har avgörande betydelse för matens kvalitet och hållbarhet. Bakterier växer inte när det är riktigt kallt eller riktigt varmt, säger Cecilia Sassa Corin.
Kylvaror ska förvaras enligt anvisningarna på förpackningen, och varm mat ska hållas vid minst 60 grader. Om maten inte kan hållas tillräckligt kall eller varm bör den inte stå framme längre än två timmar.
Håll minus 18 i frysen och gärna inte varmare än 4 grader i kylen.
FAKTA. Checklista inför sommarens servering
Behöver verksamheten registreras hos kommunen?
Finns möjlighet till handtvätt?
Vet alla funktionärer vilka hygienrutiner som gäller?
Kan maten hållas kall eller varm under serveringen?
Finns tillräckligt med kylutrymme?
Är städutrustning och rengöringsmedel åtskilda från livsmedel?
– Polisen lägger sig inte i civilrättsliga förhållanden, det vill säga huruvida någon hyr ut något till någon annan, förtydligar Anders Kellerth, operativ koordinator i polisregion Mitt.
Man är heller inte ute efter att göra inskränkningar i den grundlagsskyddade föreningsfriheten.
– Men vi har sett att representanter ur rörelser som klassas som våldsbejakande extremism har hyrt bland annat bygdegårdar. Ofta har man utgett sig för att man ska använda lokalerna till något helt annat.
Nynazister bokade bygdegård Dagens Nyheter berättade den 30 maj om en bygdegård i Sevalla, Västerås kommun där en bokning visade sig gälla en nynazistisk sammankomst. Evenemanget skulle snart börja när en av arrangörerna upptäckte kartonger fulla av armbindlar med hakkors, Hitlermasker och muggar med Nordiska Motståndrörelsens logga.
Organisationen avhystes ur lokalen och polis tillkallades, men insatsen resulterade inte i någon anmälan.
Ring 114 14 Får man en känsla av att något inte står rätt till kan man alltid tipsa polisen via telefonnumret 11414, poängterar Anders Kellerth – även om det inte rör sig om en pågående brottslig handling.
– Ofta finns det en anledning att man bokar under falsk flagg, och att man är intresserad av lokaler som ligger lite avsides. Det kan finnas ett intresse för polisen att uppmärksammas på det.
– Bland annat kan den här typen av miljöer fungera som en plattform för rekrytering av minderåriga.
Hur många fall rör sig det här om, på senare år? – Det finns ingen statistik att tillgå. Men det är en trend vi kan se över tid.
Det är en trend vi kan se över tid.
Sommaren 2025 hyrde Tuna-Hästbergs hembygdsförening i Dalarna ut sin folkpark till en motorförening som i sin tur bokat högerextrema band, vilket uppdagades i samband med granskning genomförd av stiftelsen Expo och tidningen ETC.
– Riksförbundet valde att markera öppet mot det då, och jag skulle bli förvånad om föreningen gör samma misstag igen, säger Jan Nordwall, generalsekreterare för Sveriges hembygdsförbund.
Sveriges hembygdsförbund tar bestämt avstånd från politisk extremism, betonar han.
– Det är viktigt att alla föreningar är uppmärksamma när man hyr ut sina lokaler. Hembygdsföreningar är normalt inte allmänna samlingslokaler och man har därför alla möjligheter att säga nej.
Man kan också ta hjälp av hyreskontraktet – till exempel genom att skriva in att en bokning som sker under falska förespeglingar kan hävas, påminner han.
– Om det upptäcks för sent, när arrangemanget redan genomförts, skulle man med stöd av kontraktet också kunna kräva skadestånd.
Tre fall våren 2026 Kenneth Lundmark är förbundschef för Bygdegårdarnas Riksförbund. Mellan 2021 och 2023 känner förbundet till tre fall av uthyrningar av bygdegårdar till högerextrema grupper, berättar han. I samtliga fall har hyresgästerna ljugit om sina förehavanden.
– Sedan dess har det varit lugnt. Men nu under våren har tre uthyrningar skett. I samtliga fall har hyresgästerna varit högerextrema grupper som ljugit för föreningarna.
Vi hyr inte ut till antidemokratiska organisationer och grupperingar.
Vitesbelopp kan bli aktuellt Sedan fem år tillbaka har Bygdegårdarnas Riksförbund antagit riktlinjer samt utformat ett stöd till föreningarna gällande antidemokratiska organisationer och grupperingar.
– Riktlinjerna är tydliga. Hos oss är alla välkomna, men vi hyr inte ut till antidemokratiska organisationer och grupperingar.
Han beklagar att uthyrande föreningar blir lurade på det här viset.
– Det skapar ofta medial uppmärksamhet och obehag.
I Bygdegårdarnas riksförbunds mall för hyresavtal finns i nuläget en passus om demokratisk värdegrund som måste godkännas av hyresgästen, berättar han vidare.
– Vi kommer att se över hyresavtalet tillsammans med vår jurist för att se om vi kan lägga in ett vitesbelopp i fall som dessa. I så fall blir det kostsamt att ljuga inför bygdegårdarna, säger Kenneth Lundmark.
FAKTA. Ur Sveriges hembygdsförbunds stadgar: ”Hembygdsrörelsen är en del av det levande samhället. Den skapar broar mellan det förgångna, nutiden och framtiden. Hembygdsrörelsen har ett humanistiskt och demokratiskt synsätt. Den är öppen för alla, oavsett bakgrund. Den respekterar kulturarvets skiftande former i tid och rum. Hembygdsarbetet skapar gemenskap, trygghet och identitet. Intresset för kulturarvet är drivkraften i engagemanget för hembygden. Här möts alla generationer.”
När Sveriges hembygdsförbund 8–10 maj 2026 samlades till riksstämma i Härnösand valdes en ny riksstyrelse och flera viktiga framtidsfrågor diskuterades. Däremot kunde stämman inte fatta beslut om de föreslagna stadgeändringarna. Orsaken var ett formellt fel i kallelsen.
– Vi hade gjort ett formellt fel i kallelsen. Det är sådant som krävs enligt våra stadgar. Det gjorde att stadgeändringsfrågorna gick till återremiss, säger förbundsordförande Anna-Karin Andersson.
Eftersom stadgeändringar måste behandlas på en ordinarie riksstämma skjuts frågorna nu fram till nästa stämma, som arrangeras i Stockholm i maj 2027.
Betydelsefulla diskussioner Trots att besluten uteblev beskriver Anna-Karin Andersson diskussionerna under stämman som betydelsefulla. Det gäller även den organisationsöversyn och de verksamhetsforum som har ägt rum kopplat till denna. Det är något som projektledaren Mikael Morberg rapporterat om för Bygd och Natur.
– Det viktigaste med organisationsöversynen skulle jag säga är det som inte syns. Diskussionerna runt om i organisationen har gjort att många funderat över varför vi finns och hur vi ska arbeta framåt. De samtalen har varit väldigt viktiga, säger Anna-Karin Andersson.
Fokus på samarbete och organisation Under de senaste åren har mycket inom förbundet kretsat kring organisationsfrågor. En central fråga har varit hur samarbetet mellan riksförbundet och den regionala nivån kan fungera bättre.
– Vi vill stärka upp vår interna organisation och förbättra kommunikationen mellan nivåerna i rörelsen. Det handlar om att få till ett fungerande flöde i organisationen, säger Anna-Karin Andersson.
Hon betonar att mycket av detta arbete inte kräver stadgeändringar utan kan genomföras inom ramen för det ordinarie arbetet.
Samtidigt vill förbundet nu börja rikta mer uppmärksamhet mot verksamhetsinnehåll och medlemsnytta.
– Nu har vi pratat organisation länge. Framåt vill vi prata mer om verksamhet, webbinarier och lokalhistoria. Det ändamålsinriktade arbetet kommer att ta större plats under året som kommer.
Tak för medlemsavgiften Riksstämman beslutade också att införa ett tak för medlemsavgiften till förbundet. Ingen förening ska behöva betala mer än 15 000 kronor. Beslutet påverkar de största föreningarna och innebär enligt förbundet ett intäktsbortfall på omkring 150 000 kronor.
– Vi får väga det mot att det annars kan bli för dyrt för de stora föreningarna och att de kanske alls inte är med i så fall, säger Anna-Karin Andersson.
Styrelsen hade även föreslagit att de allra minsta föreningarna skulle betala en något högre avgift, men det förslaget röstades ner av stämman. Den lägsta avgiften till riksförbundet ligger därmed kvar på 500 kronor.
– För små föreningar med upp till 25 medlemmar kan även mindre höjningar vara kännbara.
Kulturfestival och samtal om beredskap 2026 års riksstämma arrangerades tillsammans med de två regionala förbunden Medelpad och Ångermanland. Utöver stämman bjöd helgen på ett omfattande program i Härnösand och på Murberget, där deltagarna bland annat fick ta del av en kulturfestival och seminarier.
– Arrangemanget runt omkring var fantastiskt. Vi hade en heldag på Murberget och seminarier om bland annat beredskap och pilgrimsvandringar, säger Anna-Karin Andersson.
Ny styrelse vald Vid riksstämman valdes också en ny riksstyrelse. Nya ledamöter är Stella Fare och Adriana Aurelius. I den nya styrelsen ingår: Anna-Karin Andersson (ordförande), Brith Fäldt, Trine Amundsen, Peter Olausson, Stella Fare, Lars-Inge Stomberg, Adriana Aurelius, Johan Brinck, Iréne Oskarsson och Eva Kempff.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
