En tredjedel av studieförbundens lokaler är helt eller delvis borta sedan 2023. I många landsbygdskommuner har en fjärdedel av studieförbundens arrangemang försvunnit som en direkt följd av statens neddragningar, noterar Folkbildningsrådet, Svensk biblioteksförening och Studieförbunden i samverkan i rapporten ”Vid vägs ände” – om hur nedskärningar för folkbibliotek och studieförbund påverkar kulturens infrastruktur.
Utvecklingen slår olika över landet och är särskilt oroande för glesbygder, skriver Silvia Ernhagen, generalsekreterare för Svens biblioteksförening, i en kommentar.
Alternativ saknas på landsbygden För folkbiblioteken är utvecklingen mindre drastisk, men mönstret går igen. Vart tionde bemannat bibliotek eller bokbusshållplats har försvunnit sedan 2014. Medan befolkningen har ökat med nästan 840 000 personer sedan 2014 har bibliotekens finansiering inte ökat på motsvarande sätt.
Landsbygdsbor drabbas hårdare än invånare i större städer. ”Den som bor i en större stad har ofta andra kulturverksamheter att vända sig till, även om biblioteket eller studieförbundslokalen lägger ner. För de som bor i mindre städer eller landsbygdskommuner kan biblioteken och studieförbunden vara de enda som erbjuder kultur och folkbildning av olika slag”, sammanfattar Ernhagen.
Studieförbundens finansiering kapad från 2023 500 miljoner kronor. Så mycket mindre satsar staten på folkbildning årligen sedan 2023, till följd av regeringens beslut att skära ner statsanslaget till studieförbund med en tredjedel. Sänkningen införs successivt över tre år. Bygd och Natur skrev 2024 om de konsekvenser som redan då var tydliga:
Utbudet ökar främst i landsbygd Den kraftiga sänkningen av anslag 2023–2025 följer på en lång tid av långsammare utarmning, där stödet inte räknats upp i takt med den allmänna kostnadsökningen. I ”Vid vägs ände” framkommer att nästan 1 000 anställda inom studieförbunden har sagts upp under perioden 2023–2025.
Studieförbund finns i alla landets kommuner, men deras geografiska spridning minskar, visar ”Vid vägs ände”. Utbudetminskar mest i glesbygdskommuner. Antalet arrangemang har minskat med 20 procent i landsbygdskommuner, och med 12 respektive 10 procent i storstadskommuner och deras pendlingskommuner. Landsbygderna drabbas dubbelt så hårt som storstäderna, när studieförbunden tvingas till nedskärningar.
Studieförbund arrangerar inte bara saker på egen hand, utan ofta tillsammans med andra föreningar och fria grupper. Hembygdsföreningar samarbetar i många fall med studieförbund och även deras förutsättningar att verka påverkas därmed av nedskärningar i studieförbundens budgetar.
Ojämlik tillgång i landet I ”Vid vägs ände” berättar flera intervjupersoner att bibliotek och studieförbund i nuläget har svårt att fylla funktionen som ett nav för kulturarbetare, eftersom det inte finns resurser för att ta in någon i ett projekt och framför allt inte att anställa ny personal. Att arbetstillfällen försvinner innebär även att det blir ännu svårare att vara verksam som kulturarbetare i glesbygd.
Intervjupersoner från biblioteken återkommer till att de i allt större utsträckning tvingas ta sig an uppgifter som ligger utanför det traditionella uppdraget, en följd bland annat av att Statens servicecenter lagt ner på 15 orter i landet. De påpekar också att de medel som tilldelas är otillräckliga för att leva upp till lagstadgade uppdrag, vilket i förlängningen riskerar att bibliotekslagen inte efterlevs.
På motsvarande sätt uttrycker studieförbunden att de på grund av nedskärningar och minskad personalstyrka har svårt att finnas till i lokalsamhällen och att utveckla ny verksamhet. Utöver statlig finansiering är kommunbidrag viktigt för verksamheten. Dessa skiljer sig åt, vilket leder till att verksamhet koncentreras till kommuner med högre bidrag. Det skapar en ojämlik tillgång till folkbildning i landet.
Första advent och julmarknadsdags. Ett tillfälle som lockar många besökare till landets hembygdsgårdar. Hantverksförsäljning, fika och lotterier hör till det vanliga. Ett antal föreningar bjuder in till grötfest och grötagille. I de listade evenemangen på Sveriges hembygdsförbunds sajt finns även kransbindning hos Sätterstabygdens hembygdsförening. Eslöfs hembygdsförening bjuder på en föreläsning om konstnären som gav oss många av julens mest kända bilder, Jenny Nyström. På Eslövs stadsmuseum vankas även en utställning med julkalendrar och Pepparkakshus 2025, en väldoftande utställning med fantasifulla pepparkakskreationer.
Advent pågår som bekant ända fram till jul. Utöver fysiska evenemang finns det föreningar som satt ihop adventskalendrar på olika teman. Rumskulla Hembygdsförening presenterar i år Berättelsen om Harrys Livs. Under fyra söndagar fram till jul, med start den 30 november, tas lyssnaren med på en resa från 1880-talet till tidigt 2000-tal via fyra generationers lanthandlare och den tid de levde i. Lyssna och läs mer på https://www.rumskulla.se/adventskalender-2025/
Kinna hembygdsförening planerar en julkalender med nya luckor varje dag på Facebook. Föreningens byggnader kommer presenteras, varvat med en resumé av årets evenemang. Till kalendern hör en frågesport, med chans att vinna priser.
I Österbybruk, Östhammars kommun finns Bruksarkivet – Dannemorabygdens förenings- och hembygdsarkiv. – Vårt kulturarv finns i arkiven. För att förstå framtiden behöver man även se bakåt, säger Torkel Gille, som sedan länge är aktiv i arkivets styrelse. Bruksarkivet kallas också Bygdens arkiv och innehåller ungefär 25 000 bilder, varav de äldsta är från 1800-talet. Här finns också böcker, gamla kartor, artiklar och uppsatser med anknytning till bygden.
Galtförening dokumenterad Arkivet grundades redan 1945 och består av 155 lokala arkiv i bygden som slagits samman till ett. – Förr bildade man föreningar för allt möjligt. En galtförening var till exempel en grupp som gått samman för att ha råd att köpa en galt. Galtföreningen i fråga är naturligtvis insomnad vid det här laget, förklarar han. Men bland de andra föreningarna – till exempel fackföreningar, fiskeföreningar och hembygdsföreningar – lever ett femtiotal kvar.
Källarlokal med klipparkiv Det samlade arkivet huserar i källaren till det gamla kommunkontoret i Österbybruk. – Det passar bra, för vad skulle man annars använda ett sådant utrymme till? Lokalerna består av tre rum, berättar Torkel Gille. – I ett av dem finns vårt klipparkiv. Det vill säga alla sparade tidningsurklipp som rör orten. Det uppdaterades dagligen fram till internets genombrott.
Förr bildade man föreningar för allt möjligt. En galtförening var till exempel en grupp som gått samman för att ha råd att köpa en galt.
Nyfikna nyinflyttade En vanlig besökare i Bruksarkivet är den nyinflyttade ortsbon som letar information om sitt hus. – Man är nyfiken på vilka som bott där eller när huset är byggt. Ibland kan vi plocka fram gamla foton, förklarar han. Andra besökare är pensionärer som vill bläddra i ett specifikt år ur klipparkivet. – Vad hände egentligen i bygden 1955, när jag var fem år? Det är sådant folk gärna undersöker.
Kurser och utställningar Bruksarkivet anordnar också kurser i släktforskning. Varje år producerar man även en fotoutställning i Österbybruks bibliotek. – Bibliotekarierna har berättat att i synnerhet barnen tycker det är väldigt roligt med gamla bilder. Och när fotoutställningen hängt ett par månader på biblioteket vandrar den vidare till ortens lokala demensboende. – När dementa ser bilder från sin barndom händer det att minnen kommer tillbaka. Bilderna brukar vara väldigt uppskattade även där.
Gör en almanacka Bruksarkivet drivs av ideella krafter och har öppet en gång i veckan. – Men om någon har rest hit för att släktforska så har vi även möjlighet att ha öppet på förfrågan, förklarar Torkel Gille. Man mottar ett kommunalt anslag på 1 400 kronor per år, vilket enligt uppgift räcker till kopieringskostnader om man har tur. I stället finansieras den större delen av verksamheten av årsavgifter från föreningsmedlemmar och av intäkter från försäljning av en egenproducerad almanacka med bilder ur arkivet. – Vi väljer ett nytt bildtema varje år – till exempel gamla skolor. Vi brukar sälja omkring 200 exemplar.
Vad var det senaste som plockades in i arkivet? – Numera fylls ju inte klipparkivet på men vi sparar fortsatt alla dödsannonser för folk som bott i Dannemorabygden. Arkivet får löpande förfrågningar från ortsbor som vill skänka fotografier eller gamla skrifter, berättar han. – Vi är generellt positiva till nytt material men vi gör ett urval.
FAKTA. Digitalt material från Bruksarkivet/Bygdens arkiv
Bruksarkivet eller Bygdens arkiv har i nuläget digitaliserat ett par hundra bilder ur sina samlingar via den publika databasen ALVIN.
Sveriges brödhistoria är rik och full av bortglömda tekniker, råvaror och traditioner. Trots det är stora delar av vårt brödarv relativt okänt. Recept tecknades sällan ner. Nyfikenhet på vad som ändå levt kvar, i lokala traditioner eller som gick att skaka fram ur arkiv, gav upphov till projektet Svenska bröd, initierat av forskaren och bagaren Karin Gerhardt i samarbete med Tobias Nilsson, Norrtälje Naturcentrum.
Mellan 2023 och 2025 kartlade de regionala baktraditioner genom fältresor, arkivstudier och workshops med bagare, forskare och kulturarvsaktörer. Även hembygdsföreningar uppmuntrades att bidra med inspel, bland annat genom ett upprop publicerat i Bygd och Natur. Resultatet är kunskapsportalen Svenska bröd som rymmer såväl historiska beskrivningar av råvaror och jäsningsmetoder som recept.
Ett land, många bröd Svenska bröd visar hur regionala brödtraditioner har varit. I norr dominerade korntunnbrödet, i de södra och östra delarna rågbröden, medan västra Sverige hade havrebaserade varianter.
– Vissa regioner har en stark brödtradition, som tunnbröden i Dalarna, där man har olika recept i varje by och alla gjorde, och gör, lite olika. I syd har man kavringar. En hel del modernisering har skett av recepten, på gott och ont, säger Karin Gerhardt.
Vetemjöl användes länge bara i sötebröd. Överlag vittnar recepten om stark hushållningsanda och kreativitet, under begränsade förutsättningar. Degvätskan kunde vara vatten, mjölk, svagdricka, vört, filmjölk, eller blod. Ister, som framställs av grisspäck, var länge det mest tillgängliga fettalternativet och gav brödet både hållbarhet och smak, innan margarin kom på 1800-talet. Bröd blandades ut med bark, rovor, ärtor och bönor och senare även potatis.
Degvätskan kunde vara vatten, mjölk, svagdricka, vört, filmjölk, eller blod.
Salt kom sent Till den moderna bagarens förvåning saknar många äldre svenska recept helt salt. Kavring, ankarstock och gotlandslimpa bakades traditionellt utan salt.
– Salt var möjligen svårt att få tag i vissa perioder. Men man köpte in salt för konservering av mat, som sill och kött. Kanske var maten så väldigt salt att salt inte också behövdes i brödet, säger Karin Gerhardt.
I dag har man annan kunskap om saltets betydelse. Salt är en central ingrediens för att minska skadlig bakterietillväxt och behövs även för jäsningen och en kontrollerad fermentering.
Bakade för hållbarhet I äldre tider, särskilt i Norden, var det vanligt att baka bröd som kunde lagras under lång tid. Hårt bröd, som knäckebröd, torkades helt och hållet för att hålla i månader eller till och med år. Det förvarades hängande i kökstaket eller i torra förråd. Ankarstock lever kvar som brödnamn, men var ursprungligen en mer kompakt upplevelse än dagens variant. Som skeppsbröd på 1700-talet kunde det hålla i flera år, men för att lätta på tuggmotståndet fick det vätas inför servering. Ankarstocken är en av Karin Gerhardts favoriter ur den svenska brödhistorien.
– Rågbröd som ankarstock skulle behöva en renässans! Men även surlimpan, den är ju verkligen slow food. Och potatistunnbröd på bara potatis och kornmjöl.
Brödets framtid ligger i det förflutna Karin Gerhardt arbetar som forskare vid SLU Centrum för biologisk mångfald, där hon nyligen avslutat det tvärvetenskapliga projektet Historiska sädesslag i framtidens mat. Under sex år undersökte forskare från SLU och Högskolan Kristianstad tillsammans med branschfolk möjligheter med gamla spannmålssorter. Syftet med projektet var att undersöka potentialen hos kulturspannmål, det vill säga äldre sorter, i ekologisk produktion. De äldre sorterna är robusta, kan odlas på sämre jordar och kräver mindre insatsmedel än moderna sorter. De ger dock mindre skörd. I Svenska Bröds recept rekommenderas den här typen av mjöler, eftersom de ligger närmast de råvaror som traditionellt har använts.
– De äldre sorterna ger ett viktigt bidrag till livsmedelssäkerheten genom sin sin resiliens, säger Karin Gerhardt.
Intresset för kultursorter ökar. Ökar gör även intresset för att använda mjöl från baljväxer i brödbak, en ingrediens som ökar näringstätheten. Andra historiska ingredienser väntar ännu på att göra comeback, konstaterar Karin Gerhardt.
– Varför inte mer blodbröd? Det är en näringsrik svinnprodukt!
De äldre sorterna ger ett viktigt bidrag till livsmedelssäkerheten.
Föreläser och letar vidare Karin Gerhardt skulle gärna göra en del två av Svenska bröd, för att samla in ännu mer kunskaper och erfarenheter. För tillfället föreläser hon om kulturspannmål och förbereder en beredskapskurs för Röda korset om att baka bröd utan el och med färre ingredienser.
– Otroligt roligt! Priset är ett kvitto på att vi gör rätt som engagerar många ungdomar, säger 28-årige Sebastian von Schmalensée från Museispårvägen Malmköping, som utsetts till Årets arbetslivsmuseum 2026.
Sedan år 1969 hålls den svenska kollektivtrafikhistorien levande i sörmländska Malmköping, tio mil från Stockholm. Där fascineras besökare från när och fjärran av 40 historiska spårvagnar.
– Varje spårvagn har sin speciella historia. Alla de 14 svenska städer som har haft spårväg finns representerade hos oss, berättar Mimmi Mickelsen, ordförande i Museispårvägen Malmköping.
– Med fordonen trafikerar vi en linje mellan Malmköping och Hosjö, med nio hållplatser längs spårvägen.
I Malmköping visas även veteranbussar, som kan hyras för utflykter. Ett 100-tal personer deltar i arbetet med att bevara, gestalta och levandegöra detta kulturarv. I nära samverkan med Svenska spårvägssällskapet arbetar föreningen, långsiktigt och målmedvetet, med att locka till sig medlemmar med olika åldrar, kön och bakgrund. Sedan 20 år arrangeras varje sommar ett läger i Malmköping för barn och ungdomar.
– Deltagarna är med och driver spårvägslinjen, museet och kaféet, berättar Mimmi Mickelsen.
– Det har blivit populärt, med deltagare från stora delar av Sverige. Många kommer tillbaka. Så kan vi rekrytera nya krafter till vår verksamhet.
Sebastian von Schmalensée deltog i sitt första sommarläger i Malmköping för tolv år sedan.
– Jag är från Stockholm och som barn reste jag ofta spårvagn med Djurgårdslinjen. På somrarna i Malmköping fick jag en möjlighet att träffa andra unga med samma intresse för kollektivtrafik, berättar han.
– Jag sålde resebiljetter, guidade, blev konduktör vid 16 års ålder och spårvagnsförare fyra år senare.
Sebastian är numera en av lägercheferna på somrarna i Malmköping. Han sitter med i museispårvägens trafikavdelning.
– Lägret har blivit en naturlig mötesplats, där man träffar kompisar med liknande intressen och får prova på att driva spårtrafik tillsammans med andra. Man hjälps även åt till exempel med att måla och rensa sly.
I den gamla stationsmiljön finns även ett kafé, lekområde och presentförsäljning i Spårvägsboden. Några av de aktiviteter som museet erbjuder är quiz, familjedagar, ölprovningar, spårvägsjazz, halloweenspökturer och jultomtetrafik. Samtidigt är berättelsen om lokaltrafikens betydelse central, förklarar Mimmi Mickelsen, ordförande för Museispårvägen Malmköping.
– Många känner till att järnvägen var en förutsättning för industrialiseringen, för uppbyggnaden av många svenska städer och samhällen. Stadsspårvägarna skapade i sin tur en möjlighet att resa inom städerna, redan från 1800-talet, innan folkhemmet började byggas, säger hon.
Museispårvägen Malmköping har utsetts till årets arbetslivsmuseum 2026 av Arbetslivsmuseernas Samarbetsråd. Inom några veckor ska priset delas ut på plats i Malmköping av Lars Amréus, överintendent för Statens maritima och transporthistoriska museer.
– Det här priset betyder väldigt mycket för oss, säger Mimmi Mickelsen.
– Nu kan vi fortsätta visa på den stora betydelse som kollektivtrafiken haft för att bygga våra samhällen.
– För oss i föreningen är det också tydligt att spårväg är en teknik som ständigt återkommer. I bland annat Tyskland och Frankrike har det på senare år gjorts stora satsningar på spårvägstrafik, säger Mimmi Mickelsen.
FAKTA. Mer om priset
Juryns motivering: ”Museispårvägen Malmköping, MUMA, låter historiens vingslag möta framtidens engagemang i en unik förening av teknik, gemenskap och ideell kraft. Här klingar spårvagnsklockan genom den sörmländska grönskan, och doften av slipers vittnar om ett levande kulturarv i rörelse. Genom sitt starka engagemang, sin inkluderande ungdomsverksamhet och sitt målmedvetna generationsarbete håller MUMA spåren varma – för både människor och minnen, nu och i framtiden.”
Priset består av 25 000 kronor, en emaljskylt och äran.
Utmärkelsen Årets Arbetslivsmuseum delas ut årligen för att uppmärksamma arbetslivsmuseernas viktiga roll i att bevara och gestalta och levandegöra industrisamhälltets kulturarv. Till slutomgången 2026 gick även Hillefors Grynkvarns Museum och Rackstadmuseet.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
